NJA 1996 s. 553

J.R. GmbH Internationale Spedition (bolaget) yrkade i en ansökan om betalningsföreläggande, som ingavs till Kronofogdemyndigheten i Malmö d 30 mars 1992, förpliktande för T.W. att utge 4 797:33 tyska mark (DEM) eller motsvarande belopp i svensk valuta jämte ränta och kostnader.

Sedan T.W. bestritt betalningsföreläggandet överlämnade Kronofogdemyndigheten d 29 okt 1992 målet till Malmö TR för vidare handläggning (T 3633-92).

I ansökan om betalningsföreläggande som ingavs till Kronofogdemyndigheten d 20 maj 1992 yrkade bolaget förpliktande för T.W. att utge DEM 2 344:77 jämte ränta och kostnader.

Även denna ansökan bestreds av T.W. och överlämnades till TR:n d 14 april 1993 - sedan beslut av Kronofogdemyndigheten att avskriva densamma överklagats och rättats - för vidare handläggning (T 1463-93).

I skrivelsen med begäran att målen skulle överlämnas till TR:n angav bolaget sitt yrkande sålunda: Det yrkas att T.W. förpliktas enligt ansökningarna d 30 mars 1992 och d 20 maj 1992 om betalningsföreläggande. Bl a åtta fakturor var bilagda skrivelsen.

TR:n förordnade därefter om gemensam handläggning av de två ansökningarna och förelade d 10 maj 1993 T.W. att avge svaromål till TR:n. Till föreläggandet fogades ansökningarna om betalningsföreläggande samt bolagets skrivelse med begäran om överlämnande jämte de vid skrivelsen fogade bilagorna.

T.W. kunde inte delges TR:ns föreläggande förrän d 10 aug 1993. Vid samma tidpunkt inkom meddelande att T.W. försatts i konkurs vid TR:n d 9 aug 1993. Bolaget underrättades härom.

Den 18 aug 1993 inkom från T.W. skrift vari han förklarade att han medgav yrkandet i målet.

Den 24 sept 1993 ingav bolaget en skrift vari yrkades förpliktande för T.W. att utge DEM 10 415:10 i kapital, jämte ränta och kostnader. Sedan TR:n påpekat att det kapitalbelopp som yrkats i målet i ansökningarna - och senare vid hänskjutandet av ansökningarna - uppgick till sammanlagt DEM 7 142:10 och att yrkandet i målet sålunda ändrats anförde bolaget bl a: Beloppen som angivits på första sidan av ansökningarna om betalningsföreläggande är ofullständiga (vilket för övrigt framgår redan av den till resp ansökan bifogade beräkningen av upplupen dröjsmålsränta). Sedan T.W. bestritt betalningsskyldighet ingavs fakturorna med uppgift att dessa vore obetalda. På grundval av denna utredning - fakturabeloppen är lätta att addera och summan blir den som angivits i min inlaga d 24 sept 1993 - medgav T.W. bolagets talan. - Därför är det svårt att inse, att beloppskorrigeringen skulle vålla TR:n eller annan någon olägenhet.

Konkursboet förklarade sig inte inträda i rättegången.

Bolaget överklagade i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade i själva saken att HovR:n skulle undanröja TR:ns avvisningsbeslut intaget under punkt 2 i domslutet och återförvisa målet till TR:n för vidare handläggning.

T.W. avhördes inte.

HovR:n (hovrättslagmannen Hellners, hovrättsrådet Berirrsen, referent, och hovrättsassessorn Loberg) anförde i slutligt beslut d 31 okt 1994: Bolaget har till utvecklande av sin talan i HovR:n anfört följande. Höjningen av det uttryckligen yrkade beloppet utgör inte ett nytt yrkande utan en justering av en felaktig summering av de fakturor som åberopats. Detta framgår av åberopad fakturasammanställning och av att fakturorna i skriftväxlingen angetts vara obetalda. - För den händelse HovR:n skulle finna att höjningen av det yrkade beloppet utgör ett nytt yrkande så är taleändringen tillåten eftersom det nya yrkandet stöder sig på väsentligen samma grund som det ursprungliga, nämligen tillkommande beställning av samma tjänst hos samme tjänsteleverantör. --

Ansökan om stämning skall enligt 42 kap 2 § RB innehålla ett bestämt yrkande. Ett yrkande om betalning skall således vara till beloppet bestämt. Detta gäller även när talan anhängiggjorts genom ansökan om betalningsföreläggande. Bolagets åberopande av ingivna fakturor och fakturaspecifikationer medför inte att de framställda yrkandena kan ges annan innebörd än vad som uttryckligen framgår av ansökningar om betalningsföreläggande och hänskjutandeskrift. Den beloppsmässiga höjningen om 3 273 DEM utgör sålunda ett nytt yrkande och inte ett förtydligande av tidigare framställda yrkanden.

Väckt talan får enligt 13 kap 3 § RB inte ändras. Käranden får dock framställa nytt yrkande, om det stöder sig på väsentligen samma grund. Bolaget har som grund för de yrkade beloppen åberopat att bolaget utfört transporttjänster åt T.W. och angett grunden för det nya yrkandet såsom "tillkommande beställning av samma tjänst hos samme tjänsteleverantör". Av vad bolaget anfört framgår att de utförda tjänsterna saknar inbördes samband och att grunden för det nya yrkandet utgörs av tillkommande avtal om transporttjänster. HovR:n finner lika med TR:n att det nya yrkandet inte stöder sig på väsentligen samma grund som tidigare framställda yrkanden. Det nya yrkandet skall därför avvisas.

HovR:n lämnar överklagandet utan bifall.

Bolaget (ombud advokaten M.N.) överklagade och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.

T.W. bestred ändring.

Betänkande

HD (JustR:n Lind, Lars K Beckman, Lars Å Beckman, Danelius och Thorsson, referent) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.

HD:s beslut meddelades d 4 okt 1996 (mål nr Ö 5346/94).