NJA 1996 s. 693

Stadshypotek överklagade i Svea HovR och yrkade att dess ansökan om handräckning enligt 8 kap 18 § UB skulle bifallas.

S.A. bestred ändringsyrkandet.

HovR:n (hovrättsråden Vilgeus, referent, och Dahlgren samt tf hovrättsassessorn Granditsky Hökeberg) anförde i slutligt beslut d 29 aug 1995 bl a: Vedspisen som fanns i S.A:s lägenhet får bl a genom vad som framkommit av värdeutlåtandet avseende fastigheten anses ha sålts som tillbehör vid den exekutiva auktionen.

Försäljningen har vunnit laga kraft och köpeskilling har erlagts. S.A. har, eftersom lagfart var beviljad för gäldenären då den exekutiva försäljningen ägde rum, förlorat sin rätt att gentemot Stadshypotek hävda sin rätt till vedspisen.

Med upphävande av TR:ns beslut bifaller HovR:n Stadshypotek AB:s yrkande och fastställer kronofogdemyndighetens beslut d 1 febr 1995 att bevilja handräckning enligt 8 kap 18 § UB.

S.A. (ombud ombudsmannen T.R.) överklagade och yrkade att HD med ändring av HovR:ns beslut skulle lämna ansökningen om handräckning utan bifall.

Stadshypotek (ombud advokaten M.C.) bestred ändring. Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Elserth, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Av 12 kap 38 § 1 st UB följer att vid försäljning av fastighet på exekutiv auktion omfattar försäljningen, förutom fastighetstillbehör, även den egendom som har angivits följa fastigheten. Denna bestämmelse reglerar förhållandet mellan gäldenären och köparen av fastigheten. Att egendom har angivits följa fastigheten avgör däremot inte vad som gäller i förhållandet mellan köparen och tredje man. (Se bl a SOU 1966:7 s 74ff och prop 1967:16 s 119ff, jfr även Olivecrona respektive Walin i SvJT 1973 s 814 respektive 819.)

Av 14 kap 3 § 2 st UB följer vidare att den som efter exekutiv försäljning av fast egendom åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller åberopar att gäldenärens åtkomst var ogiltig, under vissa förutsättningar förlorar sin rätt mot köparen av fastigheten. S.A. har emellertid åberopat att gäldenären aldrig har ägt spisen. Bestämmelsen omfattar inte sådana fall.

Vad som skall prövas mellan parterna är i stället i första hand om spisen utgör fastighetstillbehör och därför har övergått i Stadshypoteks ägo genom försäljningen av fastigheten. Om denna prövning inte utfaller till Stadshypoteks fördel skall i andra hand prövas om bolaget gjort ett godtrosförvärv av lös egendom. Vad som förekommit i målet ger inte tillräckligt underlag för att bedöma dessa frågor i detta mål. Stadshypoteks talan kan därför inte handräckningsvis bifallas. (jfr NJA 1993 s 103.)

HD (JustR:n Vängby, Lars A Beckman, referent, Svensson, Danelius och Westlander) fattade följande slutliga beslut: Skäl. När en exekutiv försäljning har skett, har köparen enligt 8 kap 18 § UB rätt att vid behov få handräckning för att komma i besittning av vad han har förvärvat. I förevarande fall har Stadshypotek ansökt om handräckning för utfående av en vedspis som S.A. tagit med sig när hon efter den exekutiva försäljningen av fastigheten avflyttat från den av henne förhyrda lägenheten.

Frågan är då om vedspisen omfattats av fastighetsförsäljningen.

Av 12 kap 38 § 1 st UB framgår att vid exekutiv auktion skall om det är påkallat anges vilken egendom som skall följa fastigheten och i vad mån egendom som framstår som tillbehör inte skall följa den. Vad som sålunda angetts är avgörande för vad försäljningen omfattar i den delen. Bestämmelsen reglerar förhållandet mellan säljare och köpare av fastigheten men har inte någon inverkan på tredje mans rätt till egendomen.

Avgörande för frågan om försäljningen omfattat spisen är i stället om den utgjort ett byggnadstillbehör. Enligt 2 kap 2 § JB hör till byggnad fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna. Stadgandet innehåller också en uppräkning av föremål som framstår som typiska byggnadstillbehör. Som exempel på tillbehör till bostadsbyggnad anges bl a spis. Av 2 kap 4 § 1 st framgår att ett föremål, som har tillförts fastigheten av en nyttjanderättshavare eller eljest av annan än fastighetsägaren, dock inte hör till denna, om inte föremålet och fastigheten kommit i samma ägares hand.

S.A. har hävdat att det är hon som placerat spisen i köket och att den aldrig varit i fastighetsägarens ägo. Vad hon anfört kan inte lämnas utan avseende. Stadshypoteks talan kan därför inte handräckningsvis bifallas.