NJA 1998 s. 617
En traktorförare tog med en traktorgrävare tre skoptag i en åker i syfte att luckra upp markytan och slet därvid av en telekabel som var förlagd på 45 cm djup. Markägaren och traktorföraren, som båda kände till att det fanns en kabel nedlagd på fastigheten, har ansetts genom vårdslöshet ha vållat skadan genom att utföra grävningsarbetet utan föregående kabelanvisning.
TR:n
Staten genom Televerket väckte vid Örebro TR talan mot G.L. samt makarna O.L. och M.L. och yrkade förpliktande för svarandena att solidariskt utge 265 097 kr jämte ränta.
Svarandena bestred käromålet.
Domskäl
TR:n (rådmännen Andersson och Gustafsson samt tingsfiskalen Staffansson) anförde i dom d 9 mars 1993 bl a: O.L. och M.L. (makarna L) äger gemensamt en jordbruksfastighet. Genom ett ledningsrättsbeslut d 7 okt 1985 uppläts för Televerket en ledningsrätt över fastigheten. I enlighet med detta beslut har en optokabel grävts ner. Denna optokabel skadades i samband med att makarna L:s granne, G.L., utförde visst arbete på fastigheten med en traktorgrävare. Även på G.L:s fastighet finns den i målet aktuella optokabeln nergrävd.
Televerket har till utveckling av sin talan anfört: Det finns ungefär 7 milj km telekabel nergrävd i Sverige, vilket innebär att nästan oavsett var en person skall utföra grävningsarbete riskerar han att vara i närheten av en kabel. För att motverka skador har Televerket satsat stora summor på information om hur man skall gå till väga innan ett grävningsarbete påbörjas. - Den 17 juli 1991 grävdes optokabeln av på makarna L:s fastighet. De hade som entreprenör anlitat G.L., som regelmässigt utför den här typen av arbeten. Han skulle gräva upp ett surhål på en betesvall när optokabeln skadades. G.L. har vana att gräva i skog och mark och han brukar regelmässigt begära kabelanvisning innan han påbörjar ett arbete. - Televerket har vitsordat uppgiften att optokabeln då den skadades låg på ett djup av 45 cm. Detta säger emellertid inget om förläggningsdjupet eftersom kabelns läge i höjdled kan förändras genom bl a tjälförskjutning och tillplattning av marken. De interna anvisningar som numera finns för kabeldjup var inte gällande när nu aktuell kabel lades ner. Dessa anvisningar kan dessutom frångås av Televerkets personal, när förhållandena så påfordrar.
Televerket har som rättslig grund gentemot G.L. åberopat att han genom vårdslöshet vållat skadan. Vårdslösheten har bestått i att han underlåtit att vidta erforderliga säkerhetsåtgärder, dvs att begära kostnadsfri kabelanvisning innan arbetet utfördes, trots att han var medveten om att det fanns en optokabel på makarna L:s fastighet. Han har vidare inte iakttagit föreskrifter i Arbetarskyddsstyrelsens grävmaskinsanvisningar gällande arbete med maskin på område med ledning eller kabel i jord.
Som rättslig grund gentemot makarna L har Televerket åberopat att de genom vårdslöshet har orsakat skadan. Vårdslösheten har bestått i att de uppdragit åt G.L. att gräva utan att först ha iakttagit de i ledningsrättsbeslutet föreskrivna åliggandena. Dessa innebär bl a att markägare inte utan Televerkets medgivande får schakta, spränga eller vidta annan åtgärd som kan medföra skada på ledningen samt att, om markägare måste utföra arbete som kan skada kabelanläggning, denne därvid skall i god tid före arbetets påbörjande begära kabelutsättning av Televerket. Skadeståndsansvaret är utomobligatoriskt eftersom ledningsrättsbeslutet skall ses som ett myndighetsbeslut och inte som ett avtal.
G.L. har till utveckling av sitt bestridande anfört: Han är jordbrukare och har i den rörelsen en traktorgrävare tillsammans med en annan person. Traktorgrävaren används huvudsakligen i deras eget jordbruksarbete, men G.L. hjälper ibland grannar med något grävningsarbete. Vid det nu aktuella tillfället hade O.L. bett honom utföra några ytliga grävningsarbeten i samband med rivning av en byggnad. När detta arbete var slutfört bad O.L. att han även skulle luckra upp marken på en betesvall eller åker. Anledningen var att marken behövde dräneras. G.L. bedömde att det arbete som han skulle utföra var så litet att han inte behövde fälla ner stödbenen på traktorgrävaren. Han tog därefter ett skoptag i det övre jordlagret och kom ner 30-40 cm. Sedan lade han tillbaka jorden igen. Han kände till att det någonstans på marken fanns en optokabel nergrävd samtidigt som han var medveten om att normala jordbruksredskap går ner mellan 40 och 50 cm i jorden. Televerket har vidare informerat honom om att kablar skall läggas på ett djup av 70-80 cm.
G.L. har som rättsliga grunder för sitt bestridande uppgett: Han är inte skadeståndsskyldig eftersom han inte utfört något egentligt grävningsarbete utan endast bearbetat markens överyta, varför han inte behövt begära någon kabelanvisning. För det fall han skulle befinnas skadeståndsskyldig skall skadeståndet jämkas i första hand till 0 kr på grund av att Televerket varit medvållande genom att lägga kabeln för grunt. Normalt förläggningsdjup i odlad mark är 75 cm och i detta fall har Televerket i strid med sina egna instruktioner lagt kabeln på 40-45 cm djup.
Makarna L har som rättsliga grunder för sitt bestridande uppgett: Makarna L har inte orsakat någon skada eftersom det i begreppet orsaka ligger att det skall vara fråga om ett positivt handlande. De är vidare enligt ledningsrättsbeslutet friskrivna från skadeståndsansvar, eftersom det i detta stadgas att Televerket svarar för skador, vilka inte uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakats av fastighetsägaren. För det tredje har makarna L gjort gällande att det inte föreligger adekvat kausalitet. Det låg inte i farans riktning att luckringen av jorden skulle orsaka skada på optokabeln. Makarna L har, eftersom de inte kände till ledningsrättsbeslutet, utgått från att de kunnat bruka jorden på sätt som jordbrukare normalt gör. De har härigenom inte varit vårdslösa. För det fall TR:n skulle finna att de är skadeståndsskyldiga har de gjort gällande att skadeståndet skall jämkas på grund av medvållande från Televerkets sida, genom att optokabeln lagts för grunt.
Domskäl. Televerket har såsom skriftlig bevisning åberopat skaderapport, beräkning av skadans storlek, sammanställning av förlopp och konsekvenser vid avgrävning av optokabeln, fotografier, grävmaskinsanvisningar och ledningsrättsbeslut. Makarna L har som skriftlig bevisning åberopat ledningsrättsbeslut.
Förhör under sanningsförsäkran har på samtliga parters begäran hållits med G.L. och på G.L:s och makarna L:s begäran med O.L.. På Televerkets begäran har vittnesförhör ägt rum med skaderegleraren L.S. och med S.B., som arbetar med att märka ut kablar vid kabelanvisningar.
G.L. har under sanningsförsäkran bekräftat de uppgifter som lämnats vid sakframställan samt därutöver uppgett När han gör direkta grävningsarbeten kontaktar han alltid Televerket och begär kabelanvisning. Detta har slott vid 10-15 tillfällen: Han har då fått information om att grävning endast' får ske för hand 1 m på vardera sidan om den pinne som markerar kabelns läge. De gånger då han använt sin traktorgrävare för att enbart skrapa på jorden eller då han använt jordbruksredskap har han aldrig- kontaktat Televerket i förväg. Vid vanlig plöjning bearbetas jorden ner till ett djup av 20-30 cm. Det finns dock s k kiselkultivatorer där arbetsdjupet är 40-50 cm vilka används vid uppluckring av alven. Även dessa betraktar G.L. som vanliga jordbruksredskap. Den aktuella dagen, när han avslutat det ursprungliga arbetet bad O.L. honom att han skulle ta ett par tag i jorden på en betesvall. Han åkte dit, tog två skoptag, vände på jorden och släppte tillbaka den. När han tog ytterligare ett skoptag följde optokabeln med. Det är svårt att exakt beräkna hur djupt skopan skall komma. Han gjorde, innan han påbörjade arbetet, den bedömningen att det inte var fråga om något egentligt grävningsarbete varför han ansåg att han inte behövde begära kabelanvisning.
O.L. har berättat: I samband med att G.L. hade utfört arbete på en gammal husgrund bad han honom att luckra upp jorden på ett gärde där det stod vatten. G.L. tog tre små skoptag och vid det tredje taget uppmärksammade O.L. att det stack upp en svart slang ur marken. Han blev då alldeles kall eftersom han kände till att optokabeln var nergrävd någonstans på detta gärde. Han visste dock inte exakt var optokabeln låg eftersom varken han eller M.L. sett något ledningsrättsbeslut. Om han ansett att det var fråga om något egentligt grävningsarbete skulle han ha begärt kabelanvisning. O.L. har av sin far fått uppgift om att kablar skall ligga på ett djup av 70 cm, vilket också enligt O.L. är den allmänna uppfattningen. Det har tidigare plöjts på det aktuella gärdet och det har kunnat genomföras utan att någon kabel har skadats.
L.S. har uppgett: Han åkte ut till makarna L:s fastighet när skadan hade inträffat och kontrollmätte djupet på det ställe där kabeln grävts av till 45 cm. G.L. berättade för honom att O.L. bett att han skulle gräva upp ett surhål och att han då glömt bort kabeln helt och hållet, och att det var därför som han inte begärt kabelanvisning. Detta besked upprepades sedan vid två telefonsamtal mellan L.S. och G.L.. - De anvisningar som numera gäller för läggning av optokabel innebär inte några absoluta föreskrifter utan dessa kan frångås i vissa lägen t ex om den som lägger optokabeln stöter på sten, berg eller tjäle. L.S. har ingen kännedom om att något minsta förläggningsdjup har garanterats gentemot någon enskild markägare. Kabeln skall dock ligga så att den går fri från jordbruksmaskiner som används vid normalt brukande av jorden, dvs plöjning, harvning och såning. Alvluckring och täckdikning betecknar L.S. inte som normalt jordbruksarbete utan som markberedning.
S.B. har berättat: Han märker ut kablar där ett arbete är tänkt att äga rum samt informerar arbetsledaren om att allt grävningsarbete inom 1 m på varje sida om utmärkningen skall ske för hand. Han har tidigare varit hos G.L. vid fyra eller fem tillfällen och utfört kabelanvisning samt lämnat ovanstående information.
TR:ns bedömning.
Inledningsvis prövar TR:n frågan om det utförda arbetet är att hänföra till ett sedvanligt jordbruksarbete eller inte. Genom vittnesförhöret med L.S. har styrkts att grävningsarbetet utförts på 45 cm djup. I målet har vidare framkommit att sådant arbete som plöjning, harvning eller liknande sker på ett betydligt grundare djup. Vid arbetets utförande använde G.L. en traktorgrävare och det måste - såsom han själv uppgivit - ha varit svårt att bedöma hur djupt ner i jorden dess skopa skulle komma. Mot bakgrund av angivna omständigheter kan det av G.L. utförda grävningsarbetet enligt TR:ns mening ej hänföras till vanligt jordbruksarbete.
TR:n prövar härefter frågan om G.L. kan anses ha förfarit vårdslöst då han utförde grävningsarbetet. Han har varit medveten om att det fanns en optokabel nergrävd på den fastighet där han utförde grävningen. Det har därför enligt TR:n ålegat honom, innan han påbörjade grävningsarbetet att vidtaga de säkerhetsåtgärder som skäligen kan påfordras för att undvika skada. Den åtgärd han skulle ha företagit var att begära kabelanvisning från Televerket. Detta är en för G.L. kostnadsfri åtgärd och han kände även till att det normalt skall göras innan grävningsarbete påbörjas. TR:n finner att G.L. härigenom har förfarit vårdslöst och att denna vårdslöshet orsakat skadan på optokabeln.
Vad gäller O.L:s ansvarighet för skadan gör TR:n följande överväganden. Det är hans fastighet som berörs av det ledningsrättsbeslut som är grund för att optokabeln lagts ner. Han är som fastighetsägare skyldig att känna till vad ett sådant, i inskrivningsregistret inskrivet beslut, ålägger honom. Han borde därför, enligt TR:n, ha känt till optokabelns ungefärliga läge. Han borde vidare ha känt till den skyldighet som ledningsrättsbeslutet ålägger honom att begära kabelanvisning innan något arbete som kan skada optokabeln påbörjas. Det är vidare på hans initiativ, som grävningen har inletts. Genom att han initierat arbetet har han vidtagit en positiv handling och har därmed att ansvara för den underlåtenhet han gjort sig skyldig till genom att inte begära kabelanvisning, vilket medfört att optokabeln skadats. O.L. har således genom vårdslöshet förorsakat skadan på optokabeln. Vid sådant förhållande blir den klausul i ledningsrättsavtalet som stadgar att Televerket står för kostnaden för skador på anläggningen, vilka inte uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakats av fastighetsägaren, inte tillämplig.
M.L. har såsom fastighetsägare samma skyldighet som O.L. att känna till ledningsrättsbeslutet och vad detta stadgar för åligganden for fastighetsägaren. Det har emellertid inte visats i målet att hon deltagit i anmodandet av G.L. att utföra grävningsarbetet. Hon har således inte vidtagit någon åtgärd som kan ålägga henne skadeståndsansvar.
Såväl G.L. som O.L. har gjort gällande att deras skadeståndsskyldighet skall jämkas på grund av medvållande från Televerkets sida. TR:n finner till en början att de anvisningar som åberopats till stöd för vilket förläggningsdjup som rekommenderas inte var gällande när den nu aktuella optokabeln lades ner. Det rör sig också om för Televerket interna rekommendationer som kan frångås av Televerkets personal när förhållandena så påfordrar. De är heller inte av den karaktären att de kan binda Televerket gentemot en utomstående person. TR:n anser inte att det förhållandet att optokabeln fanns på ett djup av endast 45 cm kan medföra att Televerket skall anses ha varit medvållande till skadan.
TR:n godtog Televerkets beräkning av skadans storlek.
Domslut
Domslut. G.L. och O.L. förpliktades att solidariskt till staten genom Televerket utge 265 097 kr jämte ränta.
Käromålet mot M.L. ogillades.
Göta HovR
G.L. och O.L. överklagade i Göta HovR och yrkade ogillande av käromålet.
Telia AB, som efter att ha övertagit Televerkets tillgångar och skulder hade inträtt i målet i statens och Televerkets ställe, bestred ändring. HovR:n (hovrättslagmannen Lunning, hovrättsrådet Friedner, referent, adj led hyresrådet Nilsson och tf hovrättsassessorn Crantz) anförde i dom d 9 juni 1994: Domskäl. Parterna har åberopat samma grunder för sina yrkanden som vid TR:n.
G.L. och O.L. har båda på nytt hörts under sanningsförsäkran i HovR:n. Vidare har ett förnyat förhör skett med vittnet L.S.. De hörda har i huvudsak lämnat samma uppgifter som vid TR:n. G.L. har dock tillagt att man, när man sätter upp stängsel i jordbruket, lätt kan tränga ned till ett djup av 50 cm, om man använder sig av en sådan särskild traktortillsats som är avsedd för borrning av hål till stängselstolpar. O.L. har tillagt att han, när han gör hål i marken för stängselstolpar med handspett, ofta kommer ned till ett djup av 40-45 cm. L.S. har tillagt att anledningen till att den skadade kabeln inte placerades djupare än 45 cm är att den lades ut vintertid då hård tjäle rådde.
HovR:n gör följande bedömning.
Med hänsyn till de grunder som parterna har åberopat för sina yrkanden har HovR:n att som ett första steg pröva huruvida G.L. och O.L. förfarit vårdslöst. Bolaget har hävdat att G.L. har förfarit vårdslöst genom att utföra grävningsarbetet utan att begära utmärkning av kabeln och att O.L. har förfarit vårdslöst genom att beställa arbetet utan att begära en sådan utmärkning. O.L. har därvid särskilt invänt att han inte har haft någon skadeståndsgrundande handlingsplikt att begära utmärkning av kabeln och att det inte heller föreligger adekvat kausalitet mellan hans underlåtenhet att begära utmärkning och den skada som sedan inträffade. Både G.L. och O.L. har invänt att de inte förfarit vårdslöst eftersom de inte utfört grävning utan endast normalt jordbruksarbete.
HovR:n finner liksom TR:n att O.L. har företagit en positiv handling - att beställa arbetet - och att han därför ansvarar även för den underlåtenhet - att inte begära utmärkning av kabeln - som ingår som ett led i denna positiva handling. HovR:n finner vidare, liksom TR:n, att adekvat kausalitet måste anses föreligga mellan O.L:s handlande och den inträffade skadan.
HovR:n övergår härefter till att behandla frågan om G.L:s och O.L:s handlande i sig varit vårdslöst. HovR:n konstaterar då inledningsvis att bolagets rätt att hålla kabel över O.L:s fastighet uppkommit genom ett expropriationsliknande förfarande, där bolaget erhållit ledningsrätt avseende kabelns sträckning över fastigheten. Med ledningsrätten har emellertid följt en skyldighet för bolaget att se till att minsta möjliga skada vållas den tjänande fastigheten. Dessa förhållanden skall enligt HovR:ns mening särskilt beaktas vid bedömningen av vårdslösheten. Denna bedömning måste vidare göras på ett sådant sätt att en normal användning för jordbruksändamål av den mark som omfattas av ledningsrätten inte kan anses vara vårdslös. Det framgår av utredningen i HovR:n att marken i fråga inte utgörs enbart av betesvall utan av åkermark som brukar bearbetas och besås innan den utnyttjas för bl a bete.
I HovR:n har G.L. och O.L. - utan att detta har mött någon invändning från bolaget - hävdat att arbeten att sätta upp stängsel i jordbruket ofta leder till att man måste ta upp hål i marken ned till ett djup om 45-50 cm från markytan. De harvidare samstämmigt (och utan invändning från bolaget) uppgett att grävningsarbetet avsåg luckring av jorden på ett mycket begränsat område av åkern, som vid tillfället var besådd med gräs.
Utredningen i HovR:n har visat att optokabeln enbart täcks av ett ca 2 mm tjockt plastskikt som inte är på något sätt armerat. Det finns därför fog för antagandet att den under olyckliga omständigheter kan skadas även vid användande av handredskap.
Med hänsyn till de förhållanden under vilka bolaget har erhållit sin ledningsrätt, att skälet till att kabeln lades relativt grunt var rådande tjäle, att det utförda grävningsarbetet till sin art får anses vara ett normalt jordbruksarbete och att detta arbete inte har skett på större djup än som normalt förekommer vid olika arbetsmoment inom jordbruket finner HovR:n att G.L. och O.L. inte förfarit vårdslöst. Bolagets talan skall därför redan på den grunden ogillas.
Domslut
Domslut. Med ändring av TR:ns dom ogillar HovR:n käromålet.
HD
Telia AB (ombud bolagsjuristen P.M.) överklagade och yrkade att HD skulle fastställa TR:ns dom.
G.L. (ombud advokaten C.H.) och O.L. (ombud försäkringsjuristen K.N.) bestred ändring.
Betänkande
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Jacobsson, föreslog i betänkande följande dom: Domskäl. I målet har Telia som grund för skadeståndsanspråket anfört att vårdslöshet ligger G.L. och O.L. till last' genom att de företagit grävningsarbetet utan föregående kabelanvisning.
G.L. och O.L. har som grund för bestridandet anfört att den bearbetning av marken som utförts av G.L. bestått av tre mindreskoptag med en traktorgrävare som skedde intill ett djup av 40-45 cm, att grävningsarbetet var att anse som vanligt jordbruksarbete varför någon vårdslöshet inte kan läggas dem till last.
I målet är utrett att den aktuella kabeln blivit föremål för inskrivning beträffande den av O.L. ägda fastigheten. Det har framkommit att både O.L. och G.L. kände till att en telekabel fanns nedgrävd på fastigheten.
Det ligger i sakens natur att ett ledningsrättsservitut inte får hindra den normala verksamhet som följer av att marken brukas för jordbruksändamål. Detta innebär att för driften nödvändiga redskap skall kunna användas utan risk för påföljder vid ett kabelbrott. Den grävningsåtgärd som företogs med G.L.:s traktorgrävare medförde att jordlagret ned till cirka 45 cm djup grävdes upp. Ett grävningsarbete av förevarande slag innebär typiskt sett en beaktansvärd risk för att en i marken liggande kabel kan skadas. Vid den prövning som nu skall företas kan grävningsarbetet därför inte anses hänförligt till vanligt jordbruksarbete.
Av utredningen framgår att G.L. varit väl förtrogen med de regler som gäller för kabelanvisning. Det framgår också att O.L. visste om att det fanns en nedgrävd telekabel på hans fastighet även om han inte kände till dess närmare lokalisering eftersom han inte sett ledningsrättsbeslutet. Som TR:n funnit har G.L. och O.L. därför förfarit oaktsamt genom att utföra grävningsarbetet utan föregående kabelanvisning. Oaktsamheten har förorsakat brottet på optokabeln. G.L. och O.L. skall därför svara för den uppkomna skadan. Den omständigheten att kabeln förlagts på ett djup av endast 45 cm föranleder inte till bedömningen att Telia kan anses som medvållande till att skadan inträffat.
HD finner inte anledning att frångå den beräkning av skadan som TR:n gjort. Telias talan skall därför bifallas helt.
Domslut
Domslut. Med ändring av HovR:ns dom fastställer HD TR:ns dom.
HD (JustR:n Gregow, Lind, Svensson, referent, Thorsson och Victor) beslöt följande dom: Domskäl. Huvudfrågan i målet är om vårdslöshet ligger G.L. och O.L. till last, G.L. genom att han grävt utan föregående kabelanvisning och O.L. genom att han uppdragit åt G.L. att gräva utan att O.L. först erhållit Telias medgivande till åtgärden och utan att kabelanvisning skett.
G.L. och O.L. har bestritt att de varit skyldiga att begära kabelanvisning eftersom det varit fråga om ett normalt jordbruksarbete. De har därvid anfört att den bearbetning av marken som utförts av G.L. bestått i att han med en traktorgrävare tagit tre mindre och ytliga skoptag i en åker i syfte att luckra upp markytan.
Den aktuella kabeln hade lagts ner i enlighet med ett ledningsbeslut år 1985 och en anteckning om kabeln hade gjorts i fastighetsregistret. Ledningsbeslutet innehåller åliggande för fastighetsägaren att inhämta Telias medgivande före åtgärd som kan medföra skada på ledningen och att i god tid före påbörjandet av sådan åtgärd begära kabelutsättning av Telia. Beslutet innehåller dessutom åtagande av Telia att utan kostnad utföra kabelutsättning i samband med åtgärd av nyss nämnt slag.
I målet är utrett att såväl O.L. som G.L. kände till att en telekabel fanns nedgrävd på fastigheten. Risken för att råka på kabeln vid en så till yta och djup begränsad grävning som det var fråga om var i för sig liten. Den skada som kunde inträffa om olyckan var framme och kabeln grävdes av var å andra sidan betydande. Möjligheterna att förebygga skadan var stora eftersom Telia utan kostnad för markägaren tillhandahåller kabelutsättning. Att en kabelutsättning enligt vad G.L. uppgivit inte skulle kunnat erhållas förrän efter flera dagar ändrar inte bedömningen på denna punkt. G.L. var väl förtrogen med institutet kabelanvisning och hade haft goda möjligheter att inse risken för skada. Och O.L. måste, om han tänkt på saken, ha förstått att om en telekabel grävs av så leder det till avbrott i den allmänna telesamfärdseln på det sätt som målet illustrerar.
Som TR:n funnit har G.L. och O.L. därför förfarit oaktsamt genom att utföra grävningsarbetet utan föregående kabelanvisning. Oaktsamheten har förorsakat brottet på kabeln. G.L. och O.L. ska därför solidariskt svara för den uppkomna skadan. Den omständigheten att kabeln lagts på ett djup av endast 45 cm föranleder inte till bedömningen att Telia skall anses som medvållande.
HD finner inte anledning att frångå den beräkning av skadan som TR:n gjort. Telias talan skall därför bifallas helt.
Domslut
Domslut. Med ändring av Hovrättens dom fastställer HD TR:ns domslut.