NJA 2002 s. 173
Fråga om rätt till uteslutning av bolagsman i handelsbolag.
I bolagsavtalet föreskrevs att det skulle gälla till och med d. 30 juni 1998. Om det inte sades upp senast ett år före avtalstidens utgång, skulle det förlängas med två år i taget med samma uppsägningstid. Cessio sade d. 24 juni 1999 upp avtalet till utgången av löpande avtalsperiod, dvs. d. 30 juni 2000. Hårdgången förklarade till svar på uppsägningen att Härdgången hade för avsikt att utesluta Cessio ur handelsbolaget med åberopande av 2 kap. 30 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.
Cessios bolagsandel har överlåtits till Claesson & Anderzen Invest Aktiebolag (CA) och Härdgångens andel till Livförsäkringsbolaget Skandia.
CA yrkade efter stämning på Skandia vid Stockholms TR fastställelse av i första hand att Härdgången inte har uteslutit Cessio ur Härden och i andra hand att det inte föreligger lagliga förutsättningar för Härdgång en att utesluta Cessio som bolagsman i Härden. CA yrkade också att Härden till följd av Cessios uppsägning skall träda i likvidation, varvid Härdens tillgångar skall realiseras och överskottet fördelas mellan bolagsmännen genom bolagsskifte enligt deras andelstal i Härden. CA yrkade slutligen, för det fall att TR:n skulle finna att Härdgången uteslutit Cessio ur Härden och haft rätt till det, att TR:n förklarar att värdetidpunkten för fastställandet av värdet på de i Härden ingående fastigheterna skall vara d. 1 juli 2000.
Skandia bestred CA:s yrkanden och yrkade efter genstämning fastställelse av att Härdgången hade rätt att per d. 1 juli 2000 utesluta Cessio som bolagsman i Härden samt att det lösenbelopp som Cessio därvid ägt erhålla skall beräknas utifrån ett värde på fastigheterna Härden 16 och 17 om 830 miljoner kr.
CA bestred genkäromålet samt hävdade att ett i och för sig skäligt lösenbelopp skulle beräknas utifrån ett värde på fastigheterna om en milj ard kr.
TR:n (chefsrådmannen Carbell) hänsköt på parternas begäran genom beslut d. 10 sept. 2001 med stöd av 56 kap. 13 § RB följande frågor till prövning av HD:
a) Har Härdgången ägt rätt att utesluta Cessio som bolagsman i Härden med anledning av Cessios uppsägning av parternas handelsbolagsavtal?
b) Vilken tidpunkt skall, därest Härdgången ägt utesluta Cessio, ligga till grund för värderingen av fastigheterna Härden 16 och 17?
Prövningstillstånd meddelades och parterna bereddes tillfälle att slutföra sin talan. Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Tomth, föreslog i betänkande att HD skulle meddela beslut som, efter angivande av bakgrunden till tvisten, upptog följande:
CA har åberopat- - - se HD:s beslut- - - då lösenbeloppet fastställs. Skäl. Ett handelsbolag bildas genom att två eller flera avtalar om att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget registreras i handelsregistret. Bolagsavtalet kan träffas för bestämd eller obestämd tid eller för en bolagsmans livstid. Bolagsavtal som träffats för obestämd tid kan sägas upp när som helst och bolaget skall då träda i likvidation sex månader efter uppsägningen om inte annat avtalats. Bolagsavtal som slutits på bestämd tid kan inte sägas upp före avtalstidens utgång om inte viktig grund föreligger enligt 2 kap. 25 § lagen (1980:1120) om handelsbolag och enkla bolag.
Det mellan Cessio och Härdgången träffade bolagsavtalet skulle gälla i drygt fyra år. Om avtalet inte sades upp senast ett år före avtalstidens utgång skulle det förlängas med två år i taget med samma uppsägningstid. Den uppsägningstid om sex månader som gäller för avtal som löper på obestämd tid gällde således inte mellan parterna. Det förhållandet att avtalet skulle gälla under en viss bestämd tid gör att det ligger närmast till hands att tolka avtalet som slutet på bestämd tid (jfr Nial, Om handelsbolag och enkla bolag, 3 uppl. s. 257). Att avtalets upphörande var beroende av uppsägning saknar betydelse för avtalstidens längd. Bolagsavtalet får därför anses vara slutet på bestämd tid.
Enligt 2 kap. 30 § 1 st. handelsbolagslagen kan, om det finns grund för likvidation enligt 2 kap. 24-27 §§, den bolagsman till vilken likvidationsgrunden kan hänföras uteslutas i stället för att bolaget träder i likvidation. Bestämmelsen om uteslutning tillkom för att bolagsmän som önskar fortsätta handelsbolagets verksamhet skall kunna undvika de olägenheter som en likvidation kan medföra (jfr prop. 1979/80 s. 129). Det finns i detta hänseende inte några skäl att göra skillnad på handelsbolagsavtal som slutits på bestämd eller obestämd tid.
Handelsbolag som ingåtts för bestämd tid upplöses efter avtalstidens utgång genom att någon bolagsman påkallar likvidation. Handelsbolagsavtalet mellan Cessio och Härdgången förutsatte uppsägning för att det skulle upphöra gälla. Cessios uppsägning syftade till att handelsbolaget skulle träda i likvidation. Likvidationsgrunden kan därför hänföras till Cessio som därmed kan uteslutas ur bolaget.
CA har dock åberopat att rätten att utesluta bolagsman avtalats bort genom punkt 13 i handelsbolagsavtalet. Enligt 2 kap. 30 § 2 st. handelsbolagslagen gäller inte rätten till uteslutning, om något annat har avtalats mellan bolagsmännen. Punkten 13 i bolagsavtalet reglerar bolagets upplösning. Rätten till uteslutning berörs inte i punkten. Med hänsyn till detta kan Cessio inte anses ha visat att rätten till uteslutning avtalats bort.
Den som utesluts ur ett handelsbolag har enligt 2 kap. 30 § 1 st. rätt till ett lösenbelopp motsvarande sin andel i handelsbolaget som skall motsvara vad bolagsmannen skulle ha erhållit om bolagsskifte i stället ägt rum. När lösenbeloppet skall bestämmas måste en värdetidpunkt fastställas för beräkning av tillgångar och skulder. För att inte tidpunkten skall vara svävande för bolagsmännen bör dagen för uteslutning vara avgörande för beräkning av lösenbeloppet. När som i detta fall uppsägning skall ske ett år innan bolagsavtalets utgång kan dock värderingstidpunkten inte förläggas före avtalstidens utgång.
De hänskjutna frågorna skall besvaras i enlighet med vad som nu anförts.
Domslut
HD:s avgörande. HD förklarar:
a) att Härdgången ägt rätt att utesluta Cessio som bolagsman i Härden med anledning av Cessios uppsägning av parternas handelsbolagsavtal, och
b) att tidpunkten för värderingen av fastigheterna Härden 16 och 17 skall vara handelsbolagsavtalets utgång, dvs. den 1 juli 2000, eller om uteslutning påkallats därefter, och så kunnat ske, vid denna tidpunkt.
HD JustR:n Svensson, Lennander, Thorsson, referent, och Regner) fattade slutligt beslut som, efter angivande av bakgrunden såsom redovisats i inledningen till referatet, upptog följande: CA har åberopat bland annat följande. Bolagsavtalet har slutits på bestämd tid. Då ett sådant avtal upphör i enlighet med avtalet föreligger inte någon likvidationsgrund som kan hänföras till den ena parten. Uteslutning av bolagsman kan därför inte ske. I vart fall regleras i avtalet vad som skall gälla vid avtalets uppsägning. Rätten att utesluta bolagsman har därigenom avtalats bort. Tidpunkten för värdering av fastigheterna vid en uteslutning skall vara avtalstidens utgång.
Skandia har åberopat bland annat följande. Bolagsavtalet är slutet på obestämd tid, eftersom det krävs uppsägning för att avtalet skall upphöra att gälla. Skall avtalet anses vara slutet på bestämd tid bör ändå förutsättningar för uteslutning föreligga. Rätten att utesluta en bolagsman har inte avtalats bort. Tidpunkten för värdering bör vara när begäran om uteslutning sker eller vid den tidpunkt då lösenbeloppet fastställs.
Skäl. Handelsbolagslagen skiljer mellan bolagsavtal som slutits för bestämd respektive obestämd tid. Skillnaden har betydelse för rätten att säga upp bolagsavtalet. I motsats till vad som gäller i ett bolagsavtal som slutits på bestämd tid, har varje bolagsman i ett bolag som är slutet på obestämd tid rätt att när som helst oavsett grund säga upp bolagsavtalet till upphörande. Ett bolagsavtal som har träffats på viss tid, som enligt bestämmelse i avtalet förlängs med ytterligare en bestämd period om det inte sägs upp till avtalsperiodens utgång, har i doktrinen ansetts vara träffat på bestämd tid också för nästa period (Nial, Om handelsbolag och enkla bolag, 3 uppl. 1992, s. 257). I konsekvens med detta synsätt bör ett avtal anses slutet på bestämd tid, även om den verkliga avtalstidens slut är obestämt så länge uppsägning inte sker. I enlighet härmed får det nu ifrågavarande bolagsavtalet för Härden anses vara träffat på bestämd tid.
Om ett bolagsavtal löper på obestämd tid kan en uppsägning komma som en överraskning för de övriga bolagsmännen, och den i lagen föreskrivna skyldigheten att likvidera bolaget sex månader efter uppsägningen kan innebära en värdeförstöring. Det är bland annat med sikte på en sådan situation som lagen ger möjlighet för övriga bolagsmän att utesluta den bolagsman som önskar utträda (se 2 kap. 30 § jämförd med 24 § samma kapitel handelsbolagslagen).
I ett bolagsavtal slutet på bestämd tid är rätten att bringa detta att upphöra antingen helt oreglerad, varvid bolaget skall upphöra vid utgången av den i avtalet angivna tiden, eller också reglerad på visst sätt, t.ex. som i förevarande fall så att uppsägning måste ske viss tid före periodens utgång och att avtalet annars förlängs med ytterligare en period. En uppsägning som sker i enlighet med en reglering av sist nämnt slag kan inte ge övriga bolagsmän rätt att utesluta den bolagsman som sagt upp avtalet. Hänvisningen i 2 kap. 30 § till 24 § i samma kapitel får anses gälla endast handelsbolag som träffats för obestämd tid. Det finns inte skäl att göra en analogi mellan de två kategorierna av handelsbolag i detta avseende, eftersom den avgörande skillnaden mellan bolagsavtal som träffats på bestämd respektive obestämd tid är just uppsägningsrätten; denna för avtalsfriheten viktiga distinktion skulle gå förlorad vid en likabehandling.
På grund av det anförda har Härdgången inte haft rätt att utesluta Cessio som bolagsman med anledning av uppsägningen. Den första av de hänskjutna frågorna skall besvaras i enlighet härmed, i följd varav något svar inte skall lämnas på den andra.
Domslut
HD:s avgörande. HD förklarar att Fastighets AB Härdgången inte ägt rätt att utesluta Fastighets AB Cessio som bolagsman i Fastighetsbolaget Härden HB med anledning av Cessios uppsägning av parternas handelsbolagsavtal.
JustR Gregow var skiljaktig och anförde: Avtal om handelsbolag kan enligt 2 kap. 24 § 1 st. lagen om handelsbolag och enkla bolag träffas för bestämd tid eller obestämd tid eller för en bolagsmans livstid. Med bolagsavtal för bestämd tid torde åsyftas avtal för vilket det har föreskrivits viss begränsad tid, t.ex. att avtalet skall gälla fram till viss angiven tidpunkt eller under viss period, t.ex. fem eller tio år från avtalsdagen. Med bolagsavtal som är slutet för obestämd tid torde avses avtal som gäller för framtiden utan någon särskild tidsbegränsning. Det är emellertid tydligt att bolagsavtal kan beträffande beståndet vara konstruerat på andra sätt, varvid det får med hänsyn till omständigheterna bedömas om ett sådant avtal skall anses träffat för bestämd eller obestämd tid (se Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, En kommentar, 2001, s. 663 ff.).
Bolagsavtal som slutits för obestämd tid kan enligt 2 kap. 24 § 2 st. handelsbolagslagen när som helst sägas upp av en bolagsman utan att det föreligger någon särskild anledning till uppsägning, varvid bolaget skall träda i likvidation sex månader efter uppsägningen, om inte någon annan uppsägningstid har avtalats.
Enligt 2 kap. 30 § 1 st. handelsbolagslagen kan, om det finns grund för likvidation bl.a. enligt den nämnda bestämmelsen om uppsägning, i stället för att bolaget träder i likvidation uteslutning ske av den bolagsman till vilken likvidationsgrunden kan hänföras. Rätten att utesluta den bolagsman som är orsak till att likvidationsgrund uppkommit är motiverad av att likvidation ofta innebär, förutom omgång och kostnader, en onödig värdeförstöring om övriga bolagsmän vill fortsätta verksamheten och den bolags man som likvidationsgrunden är att hänföra till blir tillgodosedd ekonomiskt på samma sätt som om likvidation hade skett (se prop. 1979/80:143 s. 54).
Att rätt till uppsägning inte är föreskriven för bolagsavtal som slutits för bestämd tid beror på att det inte finns något utrymme för uppsägning i sådant fall. Bolagsmännen har avtalat att bolaget skall bestå under viss angiven tid, varav följer att bolaget i princip skall upplösas efter den tidens utgång, och en uppsägning utan särskild grund skulle strida mot avtalet. Om bolagets verksamhet fortsätts efter den angivna tidens utgång, anses emellertid enligt 2 kap. 24 § 3 st. handelsbolagslagen avtal därefter slutet för obestämd tid.
I det nu förevarande bolagsavtalet, som ingicks i december 1993, anges att det gäller till och med d. 30 juni 1998 samt att, om avtalet inte uppsagts till upphörande senast ett år före avtalstidens utgång, det är förlängt med två år i taget med samma uppsägningstid.
Avtalet utgör varken ett rent avtal för bestämd tid eller ett vanligt avtal för obestämd tid. Rent formellt är avtalet närmast att beteckna som ett avtal slutet för bestämd tid, eftersom det gäller under vissa angivna tidsperioder om det inte sägs upp. Samtidigt företer avtalet likheter med avtal som träffats för obestämd tid, då det krävs uppsägning för att avtalet skall upphöra att gälla och avtalet alltså fortfar att gälla för framtiden ifall uppsägning inte sker.
Det förevarande bolagsavtalet skiljer sig från ett vanligt bolagsavtal slutet för obestämd tid på så sätt att, medan sådant avtal kan sägas upp när som helst med en uppsägningstid på sex månader om inte bolagsmännen avtalat annan uppsägningstid, för det nu aktuella bolagsavtalet gäller en ettårig uppsägningstid samtidigt som avtalet kan sägas upp endast till vissa bestämda tidpunkter.
De skäl som motiverat införande av rätt till uteslutning av en bolagsman bl.a. i fall av uppsägning av ett bolagsavtal som är slutet för obestämd tid kan med samma styrka åberopas vid uppsägning av ett bolagsavtal som det förevarande. Bestämmelsen i 2 kap. 30 § 1 st. handelsbolagslagen om rätt till uteslutning av bolagsman får därför enligt min mening, oavsett hur det förevarande bolagsavtalet rätteligen bör betecknas, anses tillämplig beträffande detta avtal.
Vad som anges i punkt 13 i bolagsavtalet kan inte anses innebära någon reglering av frågan om rätt till uteslutning av bolagsman.
Vid en uteslutning av den uppsägande bolagsmannen kommer antalet bolagsmän att nedgå till en. Frågan huruvida detta utgör hinder mot uteslutning (jfr 2 kap. 28 § handelsbolagslagen samt Lindskog a.a. s. 749 f.) har inte åberopats i målet. Jag saknar därför anledning att göra en bedömning av frågan.
Överröstad i frågan om rätt till uteslutning saknar jag anledning att uttala mig i frågan om tillämplig tidpunkt för värdering av fastigheterna.
HD:s beslut meddelades d. 27 mars 2002 (mål nr Ö 3257-01).