NJA 2003 not 40

Den 7:e. 40. (Ö 2185-03) Framställning om utlämning till Grekland av C.T. Åklagarmyndigheten hos hovrätten i Aten begärde i en framställning 16/9 02 att den amerikanske medborgaren R.G. eller M.G. eller M.S., född 13/6 56, skulle utlämnas till Grekland. Av handlingarna i ärendet framgick att den misstänkte använt sig av en mängd identiteter. Sedan fingeravtryck tagna i Grekland, Schweiz och Sverige jämförts, konstaterades att den som begärts utlämnad är identisk med en person som i Sverige uppträtt under namnet C.T., född 28/3 57, vilken 3/5 00 av Stockholms TR och 12/9 00 av Svea HovR dömdes till fyra års fängelse för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund m.m. i Sverige. C.T. vitsordade att det var han som avsågs med den grekiska framställningen om utlämning. Hans rätta namn skulle emellertid vara C.B., född 28/3 57, medborgare i Gambia. Till stöd för sin begäran om utlämning åberopade Grekland ett häktningsbeslut meddelat av en domstol i Aten 4/5 98. Enligt beslutet är C.T. misstänkt för att under tiden 1994-1995 i Grekland yrkesmässigt och vanemässigt ha bedragit The Great Western Tortilla Company. Förmögenhetsöverföringen har avsett belopp uppgående till USD 1 050 000. C.T. utlämnades år 2000 till Sverige från Schweiz. Schweiz samtyckte genom ett beslut, som vunnit laga kraft 11/2 03, till att C.T. vidareutlämnas till Grekland. Sedan ärendet enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott överlämnats till RÅ och utredning verkställts, överlämnade RÅ enligt 17 § samma lag ärendet jämte eget yttrande till HD. C.T. motsatte sig utlämning. Han yrkade dessutom 1) att alla kopior av hans pass och fotografier av honom skulle tas bort från det svenska förundersökningsprotokollet daterat 24/10 02 och från alla andra offentliga handlingar, 2) att åklagaren ålades att för C.T.:s försvarare avslöja alla anklagelser eller undersökningar gällande C.T. och att anmoda berörda länder att nu inleda förfaranden mot honom vid äventyr att länderna annars skulle förlora denna rätt och 3) att HD vid en utlämning skulle förknippa denna med villkor a) att Grekland ger honom alla processuella rättigheter, inklusive förprocessuella sådana, som han skulle ha haft om han varit tillgänglig för lagföring i Grekland när den första grekiska arresteringsordern utfärdades 4/5 98 samt b) att Grekland tillgodoräknar honom all tid han varit berövad friheten efter 23/4 98, då den schweiziska polisen underrättade Grekland om att han häktats i Schweiz. C.T. anhölls i utlämningsärendet i sin frånvaro 13/9 02 och greps två dagar senare när han frigavs villkorligt från fängelsestraffet i Sverige. Han var sedan 27/10 02 häktad i utlämningsärendet.

HD:s yttrande: Den gärning för vilken C.T. begärs utlämnad motsvarar grovt bedrägeri enligt 9:3 BrB. För brottet är i Sverige föreskrivet fängelse i sex månader eller mer. Hinder mot utlämning föreligger således inte enligt 4 § utlämningslagen.

C.T. har som skäl mot utlämning anfört följande. Han är oskyldig till de brott som utlämningsbegäran avser. Han var troligen i Sverige när gärningarna förövades. Han har ingen kännedom om att det bolag (United Speciality Foods) hos vilket han var anställd i Grekland och i vilket han ägde aktier någonsin bedrivit brottslig verksamhet, och han har inte haft någon firmateckningsrätt för bolaget eller dispositionsrätt över de bankkonton dit pengarna fördes. - Det har gått så lång tid dels från de påstådda brotten som förövades februari 1994- januari 1995, dels från det att Grekland 23/4 98 underrättades om att han häktats i Schweiz, dels från det att han arresterades i sin frånvaro i Grekland 4/5 98 och dels från det att svenska Interpol i mars 2000 underrättade eller kunde ha underrättat Grekland om att han fanns i Sverige fram till den tidpunkt då Grekland 16/9 02 begärde utlämning från Sverige att en utlämning skulle strida mot art. 6 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna enligt vilken en brottsmisstänkt har rätt till rättegång inom skälig tid. Genom dröjsmålet har det blivit svårare för honom att bevisa sin oskuld, och han har berövats möjligheten att bli lagförd för gärningarna i Grekland samtidigt med gärningarna i Sverige samt att avtjäna straff för olika gärningar parallellt. Även den omständigheten att den svenska åklagaren kände till den grekiska efterlysningen i Schengens Informationssystem senast 3/6 02 men väntade med att anhålla honom till 13/9 02 i samband med frigivningen i Sverige innebär en kränkning av hans mänskliga rättigheter. - Genom att Schweiz inte förrän 14/2 03 besvarade Sveriges begäran 31/10 02 om vidareutlämning till Grekland har en gällande fyrtiodagarsfrist för handläggningen överskridits. - Häktningen av honom i utlämningsärendet saknade laga stöd, eftersom Schweiz inte samtyckt till vidareutlämning till Grekland när häktningen skedde. - Utlämning till Grekland har medgivits av Schweiz som en kompensation för att Sverige tidigare vägrat utlämna honom till Tyskland. - Genom att han, trots att han då var berövad friheten i Schweiz, i Grekland ansetts hålla sig undan när den första arresteringsordern utfärdats där 4/5 98, riskerar han att gå miste om förprocessuella rättigheter i Grekland. - Vid en utlämning till Grekland kommer han inte att få tillgodoräkna sig de två år han satt häktad i Schweiz innan han friades från brottsmisstankar där och utlämnades till Sverige. - Fängelsestraffet för bedrägeri i Grekland är orimligt långt.

Såväl Sverige som Grekland har ratificerat 1957 års europeiska utlämningskonvention. Eftersom C.T. inte visat att det grekiska häktningsbeslutet är uppenbart oriktigt, föreligger inget hinder enligt 9 § utlämningslagen.

Det gick visserligen 7-8 år från de påstådda bedrägerierna i Grekland till dess att C.T. begärdes utlämnad. Ett väsentligt skäl till tidsutdräkten är att C.T. lämnat Grekland och hållit sig undan genom att använda sig av nya namn. Redan på grund härav kan hans anspråk enligt art. 6 Europakonventionen på rättegång inom skälig tid inte anses vara kränkt genom den långa tid som förflutit fram till Greklands begäran om utlämning. Inte heller vad C.T. i övrigt anfört om tiden för handläggningen medför att hinder mot utlämning föreligger.

HD har i beslut 4/3 03 i mål Ö 538-03 funnit att C.T. lagligen kunde häktas i Sverige innan Schweiz samtyckt till vidareutlämning till Grekland.

Vad C.T. i övrigt åberopat utgör inte hinder mot utlämning enligt 1-10 §§ utlämningslagen eller Europakonventionen.

Det finns inte skäl att förena en utlämning till Grekland med villkor rörande C.T:s processuella rättigheter i Grekland eller rätt till avräkning av häktningstid i Schweiz.

C.T:s övriga särskilda yrkanden faller utom ramen för vad HD enligt 18 § 1 st. utlämningslagen skall yttra sig om i detta ärende.