NJA 2003 s. 531

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Lindbäck, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl. Sedan A.O. – – – se HD:s beslut – – – till honom.

HD gör följande bedömning.

Frågan huruvida omständigheterna i det konkreta fallet varit ägnade att rubba förtroendet för domarens opartiskhet skall bedömas efter en objektiv måttstock. Den omständigheten att en domare tidigare deltagit i ett mål med en viss person som part hindrar i regel inte domaren från att avgöra ett senare mål med samma person som part. Vad som kan grunda jäv för domaren i en sådan situation är om själva tvistefrågan i de båda målen i huvudsak är densamma, inte om en och samma person är part i båda målen. Även i övrigt kan det finnas situationer när man på grund av alldeles särskilda omständigheter får göra undantag från den nyss angivna huvudregeln. Ett exempel på det kan vara att en domare handlägger ett mål mot en viss person på ett sådant sätt att han, exempelvis genom sin processledning, åsidosätter sina åligganden i tjänsten och därmed också skapar motsättningar mellan sig själv och parten i fråga. Det kan också tänkas förekomma att domskälen ges en uppseendeväckande och utmanande utformning, som alls inte påkallas av själva målet och som därmed inger parten uppfattningen att domaren varit negativt inställd just mot honom.

Vid en objektiv bedömning av jävsfrågan är vad A.O. anfört inte av den beskaffenheten att Gunnel Wennberg varit jävig att delta i beslutet angående avvisning av stämningsansökan.

A.O. har beträffande HovR:ns avvisningsbeslut anfört att det är av synnerlig vikt att talan mot var och en av tjänstemännen prövas i ett sammanhang och vid ett tillfälle, eftersom tjänstefelen hos var och en av de instämda samverkat till den totala skadan. Skadeståndstalan mot ledamöterna vid TR:n skall väckas i HovR:n.

HD gör följande bedömning.

Enligt 2 kap. 2 § RB är HovR:n första instans i mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget har begåtts av bl.a. domare i allmän underrätt.

Enligt 10 kap. 14 § 1 st. första meningen RB kan käromål mot flera svarande väckas vid den rätt där någon av dem har att svara enligt bestämmelserna i 10 kap. RB om talan väcks samtidigt och käromålen stöder sig på väsentligen samma grund.

Bestämmelsen i 10 kap. 14 § RB har ett nära samband med reglerna om kumulation i 14 kap. RB. I 14 kap. 7 § RB uppställs tre allmänna förutsättningar för att flera käromål skall få förenas i en rättegång. Målen får enligt första stycket förenas om målen väckts vid samma domstol och denna är behörig. Vidare skall samma rättegångsform vara tillämplig för målen. Eftersom HovR:n inte är behörig domstol för samtliga instämda är de allmänna villkoren för kumulation inte uppfyllda.

I de situationer samma domstol inte är behörig kan bestämmelserna om förening av mål i 14 kap. 7 a § RB tillämpas. En förutsättning för förening av mål är emellertid att de mål som skall sammanföras är anhängiga vid domstolar av samma ordning, dvs. två TR:r eller två HovR:r.

Ett tvistemål kan således inte på grund av bestämmelserna i 10 kap. RB väckas vid domstol av annan ordning än den för målet eljest föreskrivna (se NJA II 1943 s. 33 f.). HovR:ns avvisningsbeslut skall således stå fast.