NJA 2004 not 42

Den 16:e. 42.(Ö 853-03) Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut mot Riksåklagaren angående beslag enligt lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål.

I ett mål vidStockholms tingsrättmellan åklagaren och Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut (Institutet) angående prövning av beslag enligt lag (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål anförde tingsrätteni beslutden 3 december 2002 såvitt nu är i fråga: Den gärning som är föremål för utredning i Ryssland är straffbelagd i Sverige. Vidare är de handlingar som tagits i beslag av betydelse för utredningen av denna gärning. Tingsrätten anser därför att det beslag som åklagaren företagit är lagligen grundat och fastställer beslaget. Det förhållandet att handlingarna i fråga omfattas av sekretess (9 kap. 17 § sekretesslagen) utgör inte, med stöd av 1 kap. 3 § 3 st. samma lag, hinder mot att överlämna dem till Ryssland.

Med hänsyn till Institutets uppgift och vikten av att förtroendet för institutets verksamhet, särskilt vad gäller parternas intresse av diskretion och sekretess, upprätthålls är det angeläget att varken saken eller parterna i det här aktuella skiljedomsförfarandet yppas. Tingsrätten anser därför att överlämnandet av handlingarna till Ryssland bör förenas med villkor.

Tingsrätten uppställde i beslutet vissa villkor angående sekretess för handlingarnas överlämnande och förordnade om att sekretess även fortsättningsvis skulle gälla för begäran från Ryssland, beslagsprotokollet och promemorian från Institutet samt att namnen på den misstänkte och på enskilda parter i skiljedomsförfarandet fortfarande skulle vara hemliga.

Institutet överklagade beslutet iSvea hovrättoch yrkade i första hand att hovrätten skulle överlämna målet till regeringen för beslut om ogillande av beslaget och i andra hand att hovrätten skulle upphäva beslaget eftersom det saknade laglig grund. Slutligen, för det fall hovrätten skulle finna att beslaget skulle bestå, yrkade Institutet att hovrätten skulle identifiera de handlingar i den aktuella akten som kunde antas ha betydelse för utredningen samt upphäva beslaget såvitt avsåg övriga handlingar. Åklagaren bestred ändring.

Hovrättenanförde i beslutden 29 januari 2003: Institutet har ifrågasatt om den ryska ansökan uppfyller de krav på tydlighet och exakthet som måste ställas vid en ansökan om beslag. Den ryska ansökan är visserligen, främst på grund av språkliga ofullkomligheter i översättningen till svenska, påtagligt svårtillgänglig. Enligt hovrätten får den trots detta anses i tillräcklig grad uppfylla de krav som anges i 2 kap. 4 § lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål.

Det har inte framkommit någon omständighet som medför att det finns skäl att överlämna ansökan till regeringen för beslut om avslag enligt 2 kap. 14 och 15 §§ lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål.

Som tingsrätten har konstaterat är den gärning som är föremål för utredning i Ryssland straffbelagd även i Sverige.

Institutet har anfört att flera av de handlingar som finns i den beslagtagna akten är av sådan karaktär att de inte skäligen kan antas ha betydelse för utredningen i Ryssland. I målet har framgått att den ryska begäran är inriktad på hela den akt som har beslagtagits hos Institutet och inte begränsad till någon enstaka handling. Åklagaren har vid tingsrätten närmare redogjort för de bakomliggande skälen till detta. Mot bakgrund härav finner hovrätten, på grundval av det utredningsmaterial som har stått till hovrättens förfogande, att det skäligen kan antas att samtliga handlingar i akten har betydelse för den ryska utredningen om brott. Det men som Institutet kan lida av att hela akten beslagtas måste i nuvarande situation antas inte vara större än om endast vissa delar av den tas i beslag. Hovrätten finner därför inte skäl att häva beslaget avseende vissa handlingar i akten.

Vidare instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning att det inte finns något hinder mot att överlämna handlingarna till Ryssland på grund av att de omfattas av sekretess i Sverige. De villkor som tingsrätten har ställt upp för utlämnandet får också anses på ett tillfredsställande sätt tillmötesgå Institutets intresse av särskild diskretion och sekretess för parterna i Institutets verksamhet.

Sammanfattningsvis delar hovrätten tingsrättens bedömning att beslaget är lagligen grundat och att det inte heller i övrigt finns skäl att avslå ansökan. Handlingarna skall därför – med de villkor som uppställts i tingsrättens beslut – överlämnas till Ryssland. Hovrätten avslår överklagandet.

Institutet yrkade att HD skulle häva beslaget. Riksåklagaren medgav yrkandet.

Föredragandenföreslog att HD skulle meddela följande beslut: Skäl.Enligt 2 kap. 1 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål kan rättslig hjälp bestående av beslag på begäran av främmande stat lämnas under de förutsättningar som gäller för motsvarande åtgärd enligt RB. I 27 kap. 1 § RB anges bl.a. att föremål eller skriftlig handling som skäligen kan antas äga betydelse för utredning om brott må tas i beslag.

Av utredningen i HD framgår att de i beslag tagna handlingarna inte skäligen kan antas ha betydelse för utredningen av brottsligheten i Ryssland eller, med hänvisning till proportionalitetsprincipen, ha sådan betydelse att de bör beslagtas. Med beaktande härav finner HD att beslaget inte är lagligen grundat och att detta därför skall hävas.

Avgörande.HD häver beslaget.

HD:s beslut: Skäl.Enligt 2 kap. 1 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål (internationella rättshjälpslagen) kan rättslig hjälp bestående av beslag på begäran av främmande stat lämnas under de förutsättningar som gäller för en motsvarande åtgärd under en svensk förundersökning eller rättegång enligt RB eller annan lag eller författning och enligt de särskilda bestämmelserna i internationella rättshjälpslagen. I 2 kap. 4 § internationella rättshjälpslagen anges vilka uppgifter som en ansökan om rättslig hjälp bör innehålla och i 4 kap. 19 § anges bl.a. att egendom får tas i beslag om egendomen skäligen kan antas ha betydelse för utredning om gärningen.

Av utredningen i HD framgår att utredningsdepartementets vid inrikesministeriet i Arkhangelsk, Ryssland, ansökan om rättslig hjälp var bristfällig i vad avser uppgifter om den aktuella gärningen och om vilken egendom som beslaget skulle avse. Sedan del av ansökan genom en ny översättning från det ryska språket har förtydligats i HD, kan det, med hänvisning till den redogörelse för den beslagtagna egendomen som lämnats av klaganden och som godtagits av Riksåklagaren, konstateras att de handlingar som har tagits i beslag inte omfattas av den ryska ansökan om rättslig hjälp. Eftersom beslaget därmed inte är lagligen grundat skall det hävas.

Avgörande.Med upphävande av hovrättens beslut häver HD beslaget.