NJA 2004 not 45

Den 24:e. 45.(Ö 3368-04) Framställning om utlämning av T.P., medborgare i Estland.

Justitiedepartementet i Baden-Württemberg och Justitiedepartementet i Hessen begärde i separata framställningar den 28 juni 2004 respektive den 25 juli 2004 att T.P. skulle utlämnas till Tyskland. Till stöd för begäran från Justitiedepartementet i Baden-Württemberg åberopades ett av Amtsgericht Stuttgart den 9 mars 2004 meddelat häktningsbeslut enligt vilket T.P. var starkt misstänkt för bankrån den 4 mars 2003 i Stuttgart, den 4 mars 2003 i Frankfurt am Main, den 5 mars 2003 i Bremen, den 27 mars 2003 i Heidelberg och den 10 april 2003 i Bremen. Till stöd för begäran från Justitiedepartementet i Hessen åberopades ett av Amtsgericht Frankfurt am Main den 1 juli 2004 meddelat häktningsbeslut enligt vilket T.P. var starkt misstänkt för bankrån den 22 augusti 2002 i Frankfurt am Main. Sedan ärendet enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott överlämnats till Riksåklagaren och utredning verkställts, överlämnade Riksåklagaren enligt 17 § samma lag ärendet jämte eget yttrande till HD.

T.P. motsatte sig utlämning.

HD:s yttrande:De gärningar för vilka T.P. i enlighet med häktningsbesluten begärs utlämnad får som Riksåklagaren anfört enligt svensk lag anses motsvara grovt rån alternativt rån. För dessa brott är föreskrivet fängelse i mer än sex månader. Det föreligger därför inte något hinder mot utlämning på grund av bestämmelserna i 4 § 1 st. utlämningslagen.

T.P. har förnekat att han begått de påstådda gärningarna.

Tyskland har liksom Sverige tillträtt 1957 års europeiska utlämningskonvention. På grund härav skall de av tyska domstolar utfärdade häktningsbesluten enligt 9 § 3 st. utlämningslagen godtas om det inte framgår att besluten är uppenbart oriktiga. Hinder mot utlämning föreligger inte enligt 9 § utlämningslagen.

T.P. har vidare gjort gällande att en utlämning skulle vara uppenbart oförenlig med humanitetens krav på grund av hans fars behov av hjälp och hans familjesituation i övrigt. Han har om sina personliga förhållanden anfört bl.a. följande. Han är bosatt i Estland. Han är gift och har ett barn som är drygt ett och ett halvt år. Han arbetar i Estland som personlig assistent och vårdar sin far, som under 2003 fått ett ben amputerat. Han försörjer familjen i Estland genom att köpa bilar i Tyskland och sälja bilarna i Estland.

I 8 § utlämningslagen föreskrivs att utlämning inte får beviljas, om den i särskilt fall på grund av den avsedda personens ungdom, hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt, med beaktande jämväl av gärningens beskaffenhet och den främmande statens intresse, finnes uppenbart oförenlig med humanitetens krav.

Av bestämmelsens ordalydelse och dess förarbeten framgår att bestämmelsen skall tillämpas endast i sådana undantagsfall där hänsynen till den person som begärs utlämnad väger ojämförligt tyngre än intresset av utlämning. Vad som framkommit i ärendet kan inte anses innebära att en utlämning skulle strida mot 8 § utlämningslagen.

Inte heller i övrigt möter några hinder mot den begärda utlämningen enligt 1–10 §§ utlämningslagen.