NJA 2006 not 16

W.J. mot Riksåklagaren angående tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning.

Den 17:e. 16. (Ö 2954-05) W.J. mot Riksåklagaren angående tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning.

W.J. åtalades vidSödertäljetingsrätt för olovlig körning. Vid tingsrätten förnekade W.J. gärningen. På åklagarens begäran hölls vittnesförhör med de två polismän som gjort polisingripandet. I målet var ostridigt att personen som stoppades körde en bil som vid tillfället tillhörde W.J. Tingsrätten fann det utrett att de två poliserna identifierat bilföraren som W.J. genom ett gammalt och ogiltigt identitetskort. Mot denna bakgrund och då W.J. inte kunnat ge någon förklaring till vem som körde hans bil och använde ett identitetskort med hans identitet fann tingsrätten i dom den 27 maj 2005 åtalet styrkt.

W.J. överklagade domen iSvea hovrätt, som den 27 juni 2005 beslutade att inte meddela prövningstillstånd.

W.J. yrkade att HD skulle ogilla åtalet alternativt med ändring av hovrättens beslut meddela tillstånd till målets prövning i hovrätten.

Riksåklagaren förklarade sig inte motsätta sig att tillstånd till målets prövning i hovrätten meddelades.

HD:s beslut. Skäl. Den utredning som lades till grund för tingsrättens fällande dom bestod av vittnesmål av de två poliser som stoppade bilen. Vittnena kände emellertid inte W.J. utan fastställde bilförarens identitet med hjälp av ett identitetskort. Vid huvudförhandlingen i tingsrätten kunde de inte peka ut W.J. som bilföraren men anförde att de i situationer där det är problem med identifieringen brukar vara extra noggranna med att kontrollera fotografiet på uppvisat identitetskort.

W.J. har i HD som ny bevisning åberopat kopior av två identitetskort, varav det ena har en s.k. SIS-kod som överensstämmer med det som uppvisats vid gärningen men med ett fotografi som uppges föreställa någon annan än W.J., primärrapport samt förhör med två vittnen som inte tidigare hörts i målet. De två vittnena, som uppges ha varit passagerare i bilen vid polisingripandet, skall höras om händelsen till styrkande av att W.J. inte körde bilen vid tillfället.

Genom den nya bevisningen som W.J. åberopat finns det utrymme för tvivel om riktigheten av tingsrättens avgörande. Tillstånd till målets prövning skall därför meddelas (jfr prop. 1992/93:216 s. 57 f., NJA 1997 s. 41, NJA 2002 s. 35 och s. 133).

Avgörande. Med ändring av hovrättens beslut meddelar HD tillstånd till målets prövning i hovrätten.