NJA 2007 s. 410
Enbart den omständigheten att en testamentsexekutor biträtt även arvlåtarens sambo med upprättande av testamente har inte ansetts utgöra skäl mot att testamentsexekutorn förordnas som boutredningsman.
R.L. och L.K. var sambor. Från ett tidigare förhållande hade R.L. fyra söner, C.L., G.L., M.L. och L.L. R.L. och L.K. anlitade advokaten R.P. för att upprätta testamenten. I sitt testamente utsåg R.L. R.P. till testamentsexekutor.
Stockholms tingsrätt
Sedan R.L. avlidit hemställde M.L. i en ansökan till Stockholms tingsrätt att boutredningsman skulle förordnas för dödsboet efter R.L. Han föreslog att advokaten B.W. skulle förordnas och åberopade som grund härför att den i testamentet utsedde exekutorn, R.P., var jävig i ärendet då han även företrädde den efterlevande sambon, L.K.
C.L., G.L. och L.L. framförde liknande synpunkter och önskade att en opartisk boutredningsman skulle utses.
R.P. bestred jäv och anförde att han inte varit personlig juridisk rådgivare till L.K. Han förklarade sig villig att anta uppdraget som boutredningsman.
L.K. anförde att han ville att R.P. skulle utses till boutredningsman eftersom detta var R.L:s önskan. Han bestred att R.P. hade varit hans juridiska rådgivare.
Domskäl
Tingsrätten (tingsfiskalen Karolina Edlund) anförde följande i beslut den 30 mars 2006.
Skäl
Av 19 kap. 3 § tredje stycket ÄB framgår att testamentsexekutor skall förordnas som boutredningsman om skäl inte talar däremot. Detta innebär att arvlåtarens förordnande bör tillmätas större vikt än dödsbodelägarnas förslag. I ärendet har invändning framförts om att R.P. skulle vara jävig. Detta har dock bestritts både av R.P. och av L.K. Tingsrätten finner inte på denna grund att R.P. skulle vara olämplig som boutredningsman. Inte heller med beaktande av omständigheterna i övrigt finner tingsrätten att skäl föreligger att frångå arvlåtarens förordnande. R.P. skall därför förordnas som boutredningsman.
Slut
Tingsrätten förordnar, med stöd av 19 kap. 1 § ÄB och 2 kap. 2 § lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo, att egendomen i dödsboet efter R.L., med hemvist i Spanien, skall avträdas till förvaltning av boutredningsman.
Till boutredningsman utses advokaten R.P.
Tingsrätten erinrar om boutredningsmannens redovisningsskyldighet enligt 19 kap. 14 a § ÄB.
Svea hovrätt
C.L., G.L., M.L. och L.L. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten, med ändring av tingsrättens beslut, skulle förordna advokaten B.W. som boutredningsman.
L.K. och R.P. bestred ändring.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Magnus Göransson, hovrättsrådet Ingrid Holmstrand och tf. hovrättsassessorn Adrian Engman, referent) anförde följande i beslut den 31 maj 2006.
Skäl
L.K. och R.P. har i hovrätten vidgått att R.P. har haft L.K:s uppdrag att upprätta dennes testamente. Med hänsyn till denna omständighet finner hovrätten att R.P. inte bör förordnas till boutredningsman. I stället skall B.W., som åtagit sig uppdraget, förordnas.
Slut
Med ändring av punkten 2 i tingsrättens beslut förordnar hovrätten advokaten B.W. till boutredningsman.
Högsta domstolen
L.K. och R.P. överklagade och yrkade att HD med ändring av hovrättens beslut skulle förordna R.P. som boutredningsman i dödsboet efter R.L.
C.L., G.L., M.L. och L.L. bestred ändring.
Sveriges advokatsamfund avgav yttrande.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, rev.sekr. Ralf Järtelius, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
Domskäl
Skäl
Genom tingsrättens beslut har avgjorts att dödsboet efter R.L. skall avträdas till förvaltning av boutredningsman. Frågan är hur bestämmelsen i 19 kap. 3 § ÄB om val av boutredningsman skall tillämpas när testamentsexekutor är utsedd men några av intressenterna motsätter sig att han förordnas som boutredningsman.
Enligt 19 kap. 3 § första stycket ÄB skall val av boutredningsman träffas så att uppdraget kan förväntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver. Särskilt avseende skall fästas vid förslag av dem, vilkas rätt är beroende av utredningen. Av bestämmelsens tredje stycke följer vidare att i fall då testamentsexekutor är utsedd, skall förordnandet meddelas honom, om det inte finns skäl däremot.
I förarbetena till bestämmelsen (se NJA II 1933 s. 233) framhålls det att arvlåtaren får anses vara bäst insatt i förvaltningsfrågans tekniska sidor och därför ha större förutsättningar än delägarna att väga de intressen som gör sig gällande i boet mot varandra. Ett testamentariskt förordnande som innehåller uppdrag att vara testamentsexekutor måste därför betraktas som ett så starkt vägande förord till boutredningsmannaförordnande att ett sådant förslag i allmänhet inte bör lämnas utan avseende. I rättsfallet NJA 1988 s. 594 uttalade HD att enbart den omständigheten att vissa dödsbodelägare faktiskt hyser misstro mot testamentsexekutorn inte utgör tillräckligt skäl mot ett förordnande av denne som boutredningsman.
Sveriges advokatsamfund har anfört att det i samband med upprättande av testamente är vanligt förekommande att på testators begäran skriva in att advokaten skall vara testamentsexekutor och/eller boutredningsman och att det generellt sett inte anses strida mot god advokatsed att så sker.
R.P. har i R.L:s testamente utsetts till testamentsexekutor. Som skäl för att han trots detta inte skall förordnas som boutredningsman har R.L:s bröstarvingar, C.L, G.L., M.L. och L.L. anfört bl.a. att R.P. är jävig eftersom han företrätt och alltjämt företräder deras mors sambo, L.K.
R.P. och L.K. har bestritt påståendet om jäv och betonat att det enda uppdrag R.P. haft för L.K. varit att bistå denne vid upprättande av hans testamente.
Det har inte presenterats något stöd för påståendet att R.P. skulle ha företrätt L.K. i större omfattning än dessa har uppgett. Utredningen innehåller inte heller i övrigt något stöd för antagandet att R.P. inte skulle utföra uppdraget som boutredningsman på ett objektivt sätt. Under sådana förhållanden och då enbart den omständigheten att R.P. biträtt L.K. med upprättandet av dennes testamente inte utgör skäl däremot bör, som tingsrätten funnit, R.P. förordnas som boutredningsman.
Domslut
HD:s avgörande
Med ändring av hovrättens beslut fastställer HD tingsrättens förordnande för R.P.
Domskäl
HD (justitieråden Severin Blomstrand, Nina Pripp, Torgny Håstad, referent, Anna Skarhed och Gudmund Toijer) meddelade den 1 juni 2007 beslut i enlighet med betänkandet.
HD:s beslut meddelat: den 1 juni 2007.
Mål nr: Ö 2736-06.
Lagrum: 19 kap. 3 § ÄB.
Rättsfall: NJA 1988 s. 594.