NJA 2009 s. 594

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Sakari Alander) anförde i beslut den 12 september 2008:

Kärandebolaget har numera i vart fall påstått att beslut om att väcka talan mot likvidator har fattats vid bolagsstämma samt att det vid en föregående årsstämma beslutats att ej meddela ansvarsfrihet för likvidatorn. Tingsrätten, som konstaterar att frågan om bolagets processbehörighet avseende skadeståndstalan för 2006 varit föremål för en omfattande skriftväxling under en längre tid, finner dock att kärandebolaget mot svarandenas bestridande fortfarande inte visat att frågorna behandlats vid någon bolagsstämma.

Tingsrätten avvisar kärandebolagets talan såvitt avser skadestånd för år 2006.

Domskäl

HD (justitieråden Johan Munck, Leif Thorsson, referent, Severin Blomstrand, Torgny Håstad och Lena Moore) meddelade den 16 oktober 2009 följande slutliga beslut:

Skäl

Bakgrund

Under denna rubrik lämnas en redogörelse för målets bakgrund samt tingsrättens och hovrättens beslut, i huvudsak överensstämmande med inledningen av detta referat.

HD:s bedömning

Frågan i HD är om bolaget är behörigt att föra talan mot M.N. och Advokatfirman VEGA AB i anledning av den förres uppdrag som likvidator för år 2006.

Bolaget har varken i hovrätten eller hos HD invänt mot tingsrättens bedömning att dess talan gentemot M.N. och Advokatfirman VEGA AB är att se som en skadeståndstalan även om den också alternativt utformats som en talan om nedsättning av arvode.

Bestämmelser om skadestånd finns i 29 kap.aktiebolagslagen. Enligt 7 § jämförd med 12 § får talan om skadestånd till ett bolag enligt 1 § som inte grundas på brott - dvs. mot stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör samt, genom en hänvisning i 25 kap. 30 §, även likvidator - väckas om majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget vid bolagsstämma biträtt ett förslag därom eller, när det gäller en styrelseledamot eller den verkställande direktören (eller likvidator), har röstat mot ett förslag om ansvarsfrihet. Motsvarande krav på beslut vid bolagsstämma får anses gälla om skadeståndstalan riktar sig mot ett bolag i vilket likvidatorn är eller har varit verksam, om en sådan talan med nödvändighet grundas på omständigheter som hänför sig till någon av dem som anges i 1-3 §§ (jfr NJA 1990 s. 286). I förevarande fall får bolaget anses ha grundat sin skadeståndstalan mot såväl M.N. som Advokatfirman VEGA AB på 1 §. Kravet på beslut av bolagsstämma gäller därmed även för bolagets skadeståndstalan gentemot Advokatfirman VEGA AB.

Kravet i 29 kap. 7 § aktiebolagslagen på att beslut fattats vid bolagsstämma har ansetts utgöra en processförutsättning. För det fall att ett bolag väcker skadeståndstalan utan att det kravet är uppfyllt ska talan därför avvisas. Processförutsättningen gäller också för bolag som är i likvidation. (Jfr Svernlöv, Ansvarsfrihet. Dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsrätt, 2 uppl. 2008, s. 170 ff., och NJA 1990 s. 286.) Vad som anförs i bestämmelsen ska förstås på det sättet att det är en tillräcklig förutsättning för att ett bolag ska ha rätt att väcka talan om skadestånd enligt bl.a. 1 § att majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget vid bolagsstämma biträtt ett förslag om detta. Om skadeståndstalan riktas mot styrelseledamot eller den verkställande direktören (eller likvidator) gäller som alternativ processförutsättning att majoriteten eller tidigare angivna minoritet vid bolagsstämma röstat mot ett förslag om ansvarsfrihet (jfr Svernlöv, a.a., s. 170 ff. och 224 ff. samt Johansson, Nials Svensk associationsrätt, 9 uppl. 2007, s. 360 ff.). Ett beslut av aktieägarna att väcka talan om skadestånd eller att vägra ansvarsfrihet kan fattas vid såväl ordinarie som extra bolagsstämma (jfr Svernlöv, a.a., s. 100 ff. och NJA 1989 C 100).

Enligt det protokoll från extra bolagsstämma den 1 juni 2007 som bolaget åberopat i hovrätten biträdde samtliga aktieägare i bolaget ett förslag att väcka en skadeståndstalan mot M.N. och Advokatfirman VEGA AB. Eftersom bolaget inte har visat någon giltig ursäkt för att åberopa protokollet först i hovrätten uppkommer fråga om protokollet ska beaktas.

Det i 50 kap. 25 § tredje stycket RB meddelade förbudet att utan giltig ursäkt åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis i hovrätt har inte ansetts analogt tillämpligt vid överklagande av beslut enligt 52 kap. RB (se t.ex. NJA 1975 s. 575 och 1976 s. 599). Oberoende härav måste som huvudregel anses gälla att om en part inte iakttagit ett av tingsrätten enligt 42 kap. 3 § RB meddelat föreläggande att avhjälpa en brist i en stämningsansökan och partens talan till följd härav avvisats, parten inte med framgång kan angripa avvisningsbeslutet genom att åberopa en ny omständighet eller ett bevis i högre rätt.

Eftersom det i förevarande fall är fråga om en processförutsättning som ska beaktas av rätten självmant, skulle tingsrätten i och för sig ha haft möjlighet att förelägga bolaget att avhjälpa den brist som bestod i att bolaget inte styrkt att processförutsättningen var uppfylld. Något sådant föreläggande meddelades emellertid inte från tingsrättens sida vare sig före eller efter det att stämning utfärdades, och situationen kan inte heller jämställas med att ett sådant föreläggande skulle ha utfärdats.

Bolaget får med hänsyn till det anförda anses ha haft rätt att åberopa protokollet i hovrätten.

Varken M.N. eller Advokatfirman VEGA AB har ifrågasatt protokollet som sådant. Mot bakgrund härav och i enlighet med vad som tidigare anförts får processförutsättningen i 29 kap. 7 § aktiebolagslagen alltså antas ha varit uppfylld vid tiden för tingsrättens avvisningsbeslut den 12 september 2008. Hovrättens beslut ska därför ändras och tingsrättens avvisningsbeslut undanröjas.

Domslut

HD:s avgörande

Med ändring av hovrättens beslut undanröjer HD tingsrättens avvisningsbeslut den 12 september 2008 i mål T 245-08 och återförvisar målet i överklagad del till tingsrätten för fortsatt handläggning.