NJA 2013 not 34

Den 15:e. 34. (Ö 3511-13) S.N. mot Riksåklagaren angående resning.

S.N. ansökte om resning och yrkade att Svea hovrätts dom den 6 december 2011 genom vilken han dömts för grovt bedrägeri, bokföringsbrott, skattebrott och försvårande av skattekontroll skulle undanröjas. Han yrkade även att advokaten T.P. skulle förordnas som offentlig försvarare för honom.

Riksåklagaren motsatte sig inte att resning beviljades avseende den del av åtalspunkt 2 i bilaga till tingsrättens dom som avser inkomstskatt samt i fråga om påföljd och näringsförbud. Riksåklagaren motsatte sig att resningsansökan bifölls i övriga delar.

HD beslutade den 18 juli 2013 att, till dess något annat föreskrevs, vidare åtgärder för verkställighet av hovrättens dom inte fick ske.

HD, beslut på förslag av föredraganden: Skäl. S.N. dömdes den 6 december 2011 av hovrätten för grovt bedrägeri, bokföringsbrott, skattebrott och försvårande av skattekontroll. Brotten var begångna under åren 1999–2010. Skattebrotten avsåg oriktiga uppgifter som hade betydelse för mervärdesskatt och tog sikte på S.N. i hans egenskap av företrädare för VÅ AB, oriktiga uppgifter som hade betydelse för mervärdesskatt och arbetsgivaravgift och tog sikte på S.N. i hans egenskap av företrädare för Återtag & Juridik i Stockholm AB, samt oriktiga uppgifter som hade betydelse för S.N:s inkomstskatt och mervärdesskatt. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och sex månader. S.N. fick också näringsförbud i fem år.

Hovrättens dom vann laga kraft.

Skatteverket beslutade den 1 oktober 2009 att ta ut skattetillägg av S.N. för oriktiga uppgifter som avsåg hans inkomstskatt. Ansökan om betalningsskyldighet för S.N. i egenskap av företrädare för VÅ AB (numera Indrivningscentralen i Värmland AB) enligt 12 kap.skattebetalningslagen (1997:483) för skattetillägg som hade påförts det bolaget kom in till förvaltningsrätten den 8 mars 2010.

Åtalet för bokföringsbrott och grovt bedrägeri väcktes den 12 juni 2009 (bilaga 1 till tingsrättens dom). Åtalet avseende skattebrott i Återtag & Juridik väcktes den 21 december 2010 (bilaga 4 till tingsrättens dom). Avseende övriga gärningar väcktes åtal den 3 mars 2010 (bilaga 2 till tingsrättens dom).

Av 21 kap. 3 b § 1 st. RB framgår att det under vissa förutsättningar ska förordnas en offentlig försvarare för en tidigare tilltalad.

Det gäller om han eller hon är i behov av en försvarare med hänsyn till att åklagaren enligt 58 kap. 6 a § RB har beslutat eller har möjlighet att besluta att återuppta en förundersökning eller att låta en pågående förundersökning även avse frågan om den tidigare tilltalades delaktighet i brottet (första punkten). Vidare ska en offentlig försvarare förordnas om det annars finns synnerliga skäl (andra punkten).

I målet har det inte framkommit något behov av utredningsåtgärder som skulle kunna motivera att en offentlig försvarare förordnas. Det föreligger inte heller synnerliga skäl att förordna offentlig försvarare. S.N:s yrkande om detta ska därför lämnas utan bifall.

Enligt artikel 4.1 – – – se N 33 – – – ett pågående frihetsberövande.

Förhållandena i detta fall är inte sådana att de motiverar ett avsteg från huvudregeln att rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott inte hindrar åtal och dom för bokföringsbrott av det skälet att skattetillägg har tagits ut. Beslutet om skattetillägg har därför inte hindrat att S.N. åtalades och dömdes för grovt bokföringsbrott. Därmed ska hans ansökan avslås i den delen.

Beträffande åtalet och domen för skattebrott avseende inkomstskatt (del av åtalspunkten 2 i bilaga 2) har hovrättens dom meddelats efter den 10 februari 2009. Skattetillägget påfördes innan åtalet väcktes och avser samma gärning som åtalet. Rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott har alltså blivit åsidosatt. Vid sådana förhållanden föreligger förutsättningar att bifalla resningsansökningen i denna del.

Beträffande åtalet och domen för skattebrott avseende mervärdesskatt rörande VÅ AB (åtalspunkten 4 i bilaga 2) så har skattetillägg påförts VÅ AB. Staten har också krävt S.N. på betalning av skattetillägget. Det förfarandet inleddes den 8 mars 2010 när ansökan kom in till förvaltningsrätten och alltså efter det att åtalet hade väckts. Rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott har således inte blivit åsidosatt genom att åtalet väcktes. Resningsansökningen ska därför avslås i denna del.

Beträffande åtalet och domen avseende övriga åtalspunkter så har skattetillägg inte påförts för samma gärning, utan det skattetillägg som har påförts S.N. har avsett oredovisad lön i inkomstslaget tjänst. Rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott har således inte blivit åsidosatt. Ansökan ska därför avslås även i dessa delar.

Målet ska således tas upp till prövning i de delar som avser skattebrott enligt den del av åtalspunkt 2 i bilaga 2 till tingsrättens dom som avser inkomstskatt samt i fråga om påföljd och näringsförbud (jfr juliavgörandet).

Avgörande. HD avslår S.N:s yrkande om att offentlig försvarare ska förordnas för honom.

HD bifaller ansökan om resning i fråga om ansvar för skattebrott enligt den del av åtalspunkt 2 i bilaga 2 till tingsrättens dom som avser inkomstskatt samt i fråga om påföljd och näringsförbud. I övrigt avslås ansökan.

Målet ska i de resta delarna på nytt tas upp i hovrätten.

HD:s beslut den 18 juli 2013 ska bestå. Det innebär att, till dess något annat föreskrivs, vidare åtgärder för verkställighet av hovrättens dom inte får ske.