NJA 2014 not 1

J.B., T.B. och C.-H.S. mot E.S. angående fastighetsreglering.

Den 18:e. 1. (Ö 282-12) J.B., T.B. och C.-H.S. mot E.S. angående fastighetsreglering.

På ansökan av J.B., T.B. och C.-H.S. beslutade lantmäterimyndigheten i Kristianstads kommun (Lantmäteriet) i oktober 2007 om fastighetsreglering avseende ett olokaliserat vägservitut, vilket genom beslutet lokaliserades till E.S:s fastighet. Vidare beslutades att ingen ersättning till E.S. skulle utgå.

E.S. överklagade beslutet till Malmö tingsrätt, fastighetsdomstolen, och yrkade att Lantmäteriets beslut om ändring av servitutet skulle undanröjas och att J.B. och medparter skulle förpliktas att utge 650 000 kr till henne. I utslag den 11 november 2010 lämnade fastighetsdomstolen överklagandet utan bifall såvitt avsåg beslutet om ändring av servitutet, undanröjde Lantmäteriets beslut om ersättning samt visade förrättningen åter till Lantmäteriet för ny prövning i den delen.

E.S. yrkade i Hovrätten över Skåne och Blekinge att hovrätten skulle bifalla hennes vid fastighetsdomstolen förda talan, alternativt undanröja utslaget och Lant-mäteriets beslut och återförvisa ärendet till Lantmäteriet. I utslag den 19 december 2011 undanröjde hovrätten fastighetsdomstolens utslag och Lantmäteriets beslut samt visade förrättningen åter till Lantmäteriet för förnyad handläggning.

J.B. och medparter yrkade att HD skulle fastställa fastighetsdomstolens utslag.

E.S. motsatte sig att hovrättens utslag ändrades.

Lantmäteriet avgav yttrande i målet.

Föredraganden föreslog att HD skulle meddela följande utslag. Skäl .

Tidigare fastighetsbildningsåtgärder

1. Fastigheten Yngsjö 11:95 bildades år 1940 genom avstyckning från Yngsjö 11:6. I akten (Lantmäteriets akt 11-ÅHJ-1024) finns noterat att ”Med styckningslotten följer rätt till 3,5 meter bred väg över styckningsfastigheten till samfälld väg och rätt att gagna sistnämnda väg ut till allmän väg”. Detta servitut får anses vara olokaliserat och benämns i fortsättningen servitut A. Vid samma tillfälle bildades Yngsjö 11:96 genom avstyckning från Yngsjö 11:6 och 11:8 och sammanläggning av styckningslotterna. I den förrättningsakten (Lantmäteriets akt 11-ÅHJ-997) konstaterades att ”Med styckningslotten följer rätt att för utfart gagna befintlig väg över styckningsfastigheterna 3,5 meters bredd fram till samfälld väg och denna samfällda väg fram till allmän väg”. Huruvida detta servitut är lokaliserat eller olokaliserat är inte lika klart. Servitutet benämns fortsättningsvis servitut B.

2. Hovrätten redogör i sitt utslag närmare för de fastighetsbildningsåtgärder som följde härefter. I stora drag kan sägas att de båda härskande fastigheterna, Yngsjö 11:95 och 11:96 blev en fastighet, Yngsjö 11:104, år 1943 (Lantmäteriets akt 11-ÅHJ-1113). Avstyckningar och sammanläggningar har därefter skett så att i stället för Yngsjö 11:6 och 11:8 finns idag Yngsjö 11:221, 11:169 och 11:170 som tjänande fastigheter. Dessa tre fastigheter ligger alla på mark som när de båda vägservituten bildades år 1940 tillhörde såväl Yngsjö 11:6 som 11:8.

Underinstanserna

3. Lantmäteriet (lantmäterimyndigheten i Kristianstads kommun) beslutade i oktober 2007 om fastighetsreglering avseende ändring av ett olokaliserat vägservitut. Beslutet innebar att nämnda servitut lokaliserades till E.S:s fastighet, Yngsjö 11:221. Servitutet lokaliserades till en befintlig väg på den del av fastigheten som tidigare tillhört Yngsjö 11:8. Vidare beslutades att ingen ersättning till E.S. skulle utgå. Härskande fastighet var Yngsjö 11:104 som ägs av J.B., T.B. och C.-H.S. Dessa var sökande.

4. E.S. överklagade Lantmäteriets beslut till fastighetsdomstolen. Hon yrkade i första hand att beslutet skulle undanröjas. I andra hand yrkade hon att J.B. och medparter skulle förpliktas att utge viss ersättning till henne på grund av servitutslokaliseringen till hennes fastighet. Fastighetsdomstolen lämnade överklagandet utan bifall i huvudsaken men undanröjde Lantmäteriets beslut angående ersättning och återförvisade förrättningen för ny prövning i den delen.

5. Efter överklagande av E.S. har hovrätten undanröjt fastighetsdomstolens utslag och Lantmäteriets beslut och återförvisat förrättningen till Lantmäteriet för förnyad handläggning. Enligt hovrätten hade Lantmäteriet beslutat angående servitut A och det på ett sätt som stred mot 14 kap. 11 § JB och den tidigare gällande 18 § lagen (1926:336) om sammanläggning av fastigheter på landet. Hovrätten uttalade bl.a. att enligt dessa lagrum får en genom sammanläggning bildad fastighet inte vidsträcktare belastning än vad som gällt före sammanläggningen. Hovrätten ansåg att servitut B inte hade prövats vare sig i den överklagade förrättningen eller vid fastighetsdomstolen.

Bedömning avseende tillåtligheten av fastighetsregleringen

6. Det kan konstateras ett servitut A och servitut B har bildats vid en lantmäteriförrättning och är att betrakta som officialservitut. Beträffande servitut som kommit till genom avtal mellan den härskande och tjänande fastighetens ägare, avtalsservitut, finns bestämmelser i 7 och 14 kap. JB. När det gäller vissa grundläggande rättsgrundsatser för servitut kan bestämmelserna i kapitlen tillämpas även på officialservitut.

7. Enligt 14 kap. 11 § JB får den fasta egendom som servitutet avser inte belastas utöver vad som följer av upplåtelsen till följd av ändring i fastighetsindelningen eller annan ändring i förhållandena. När servitut A bildades år 1940 får avsikten anses ha varit att det skulle gälla enbart i området för Yngsjö 11:6. Detta innebär att servitut A i och för sig inte kan utövas i den del av Yngsjö 11:221 som tidigare tillhörde Yngsjö 11:8. Det är emellertid inget som hindrar att servitut A vid förrättning avseende fastighetsreglering lokaliseras till den del av Yngsjö 11:221 som tidigare tillhörde Yngsjö 11:8. Detta under förutsättning att villkoren för ändring av servitut i fastighetsbildningslagen är uppfyllda.

8. Huvudbestämmelsen för ändring av servitut är 7 kap. 4 § FBL. Även bestämmelserna i 3 och 5 kap. måste vara uppfyllda för att ändring av servitut ska få ske. HD gör i denna del ingen annan bedömning än den som fastighetsdomstolen har gjort. Förutsättningarna för ändring av servitut i enlighet med Lantmäteriets beslut i målet är alltså uppfyllda. Detta gäller oavsett om det är servitut A, servitut B eller båda servituten som ändras.

Oklarheten i Lantmäteriets beslut

9. I förrättningen har Lantmäteriet registrerat den rättighet som man haft för avsikt att ändra på så sätt att beteckningen 11-ÅHJ-1113.A har angetts. Detta innebär en hänvisning till den sammanläggning som gjordes år 1943 då Yngsjö 11:104 bildades. Något nytt servitut skapades emellertid inte vid den förrättningen. Det är därför oklart om Lantmäteriets beslut i målet har avsett servitut A, servitut B eller båda servituten. Detsamma gäller fastighetsdomstolens utslag. Med hänsyn till detta måste förrättningen, i enlighet med det slut hovrätten kommit till, återförvisas till Lantmäteriet för förnyad prövning.

Avgörande

HD fastställer hovrättens utslag i fråga om undanröjande och återförvisning.

HD:s utslag. Skäl.

Bakgrund

1. Fastigheten Yngsjö 11:95 i Kristianstads kommun bildades år 1940 genom avstyckning från Yngsjö 11:6. I akten (Lantmäteriets akt 11-ÅHJ-1024) har följande antecknats. ”Med styckningslotten följer rätt till 3,5 meter bred väg över styckningsfastigheten till samfälld väg och rätt att gagna sistnämnda väg ut till allmän väg”. Detta servitut benämns i fortsättningen servitut A. Vid samma tillfälle bildades Yngsjö 11:96 genom avstyckning från Yngsjö 11:6 och Yngsjö 11:8 och sammanläggning av styckningslotterna. I den förrättningsakten (Lantmäteriets akt 11-ÅHJ-997) angavs följande. ”Med styckningslotten följer rätt att för utfart gagna befintlig väg över styckningsfastigheterna 3,5 meters bredd fram till samfälld väg och denna samfällda väg fram till allmän väg”. Servitutet benämns fortsättningsvis servitut B.

2. Beträffande de härskande fastigheterna kan antecknas att Yngsjö 11:96 år 1942 sammanlades med avstyckningar från Yngsjö 11:6, 11:8 och 11:90 varvid Yngsjö 11:99 bildades (Lantmäteriets akt 11-ÅHJ-1084-1086). I akten angavs följande. ”Med Yngsjö 11:96 följer rätt att för utfart gagna befintlig väg över 11:6, 11:8 till 3,5 meters bredd fram till samfälld väg och denna samfällda väg till allmän väg”. Året därpå sammanlades Yngsjö 11:99 och 11:95 till Yngsjö 11:104. Då angavs följande i Lantmäteriets akt (11-ÅHJ-1113). ”Enligt vid avstyckningsförrättningar meddelade bestämmelser kommer den blivande fastigheten att äga rätt till 3,5 meter bred väg över Yngsjö 11:6 och 11:8 till samfälld väg och gagna denna till allmän väg”.

3. Beträffande de tjänande fastigheterna har avstyckningar och sammanläggningar skett vid flera tillfällen. År 1946 skedde avstyckningar från Yngsjö 11:6 och 11:8 och genom sammanläggning av styckningslotterna bildades Yngsjö 11:116. År 1962 bildades Yngsjö 11:169 och 11:170 genom avstyckning från Yngsjö 11:116, och år 1982 bildades Yngsjö 11:221 genom avstyckning från Yngsjö 11:170. I stället för Yngsjö 11:6 och 11:8 finns i dag alltså Yngsjö 11:221, 11:169 och 11:170 som tjänande fastigheter. Dessa tre fastigheter ligger på mark som när de båda vägservituten bildades år 1940 tillhörde Yngsjö 11:6 och Yngsjö 11:8.

4. Lantmäterimyndigheten i Kristianstads kommun beslutade i oktober 2007 om fastighetsreglering avseende vägservitut på ansökan av J.B., T.B. och C.-H.S., ägare till Yngsjö 11:104. I beslutet angavs ”Ändrat olokaliserat servitut. Ändras till lokaliserat. Ändamål Väg (3,5 meter bred). Till förmån för Yngsjö 11:104. Belastar Yngsjö 11:221, i stället för Yngsjö 11:169, 11:170 och 11:221”. Det ändrade servitutets identitet angavs vara 11-ÅHJ-1113.A. Beslutet innebar att servitutet lokaliserades till E.S. fastighet, Yngsjö 11:221. Servitutet lokaliserades till den del av fastigheten som tidigare tillhört Yngsjö 11:8. Vidare beslutades att ersättning till E.S. inte skulle utgå.

5. Sedan E.S. hade överklagat lantmäterimyndighetens beslut lämnade fastighetsdomstolen överklagandet utan bifall i huvudsaken. Domstolen undanröjde emellertid lantmäterimyndighetens beslut angående ersättning och återförvisade förrättningen till myndigheten för ny prövning i den delen.

6. Efter överklagande av E.S. har hovrätten undanröjt fastighetsdomstolens utslag och lantmäterimyndighetens beslut och återförvisat förrättningen till lantmäterimyndigheten för förnyad handläggning. Enligt hovrätten hade lantmäterimyndigheten beslutat angående servitut A på ett sätt som stred mot 14 kap. 11 § JB och den tidigare gällande 18 § lagen (1926:336) om sammanläggning av fastigheter på landet. Enligt hovrätten hade servitut B inte prövats vare sig av lantmäterimyndigheten eller av fastighetsdomstolen.

7. Lantmäteriet har i yttrandet till HD anfört att det är oklart vilken rättighet – servitut A eller B eller båda – som lantmäterimyndigheten har ändrat. Oklarheten består i att lantmäterimyndigheten inte har angivit det ändrade servitutets identitet korrekt, dvs. genom beteckningen på den akt i vilken servitutet bildades följt av ett löpnummer, utan i stället angivit beteckningen på den akt då Yngsjö 11:104 bildades, 11-ÅHJ-1113, vid vilken förrättning ingen ny rättighet skapades (jfr p. 2). Lantmäteriet har överlämnat till HD att bedöma om denna oklarhet har haft någon egentlig inverkan på förrättningsbeslutet och om felet kan rättas, eller om det är nödvändigt att återförvisa målet för förnyad handläggning.

HD:s bedömning

8. Såväl servitut A som servitut B har bildats vid en lantmäteriförrättning och är att betrakta som officialservitut. Servitut A får anses vara ett olokaliserat servitut. Vad som gäller i fråga om servitut B är mindre klart. Lantmäteriets uppfattning är att det var och alltjämt är ett lokaliserat servitut, medan lantmäterimyndigheten och fastighetsdomstolen förefaller ha ansett det vara olokaliserat eller möjligen har betraktat båda servituten som en enda rättighet (se p. 11). Frågan saknar egentlig betydelse för den prövning som ska göras i målet.

9. Båda servituten kunde efter de sammanläggningar och avstyckningar som genomförts utövas endast på de områden av de tjänande fastigheterna som omfattades av servituten när dessa bildades. Servitut kan emellertid ändras genom fastighetsreglering enligt bestämmelserna i 7 kap. 3 § FBL. En sådan ändring kan avse bl.a. flyttning av ett servitut eller att området där servitutet utövas ändras. Servitut kan således flyttas eller lokaliseras till ett annat läge inom de tjänande fastigheterna, förutsatt att servitutsbelastningen inte ökas eller minskas i nämnvärd mån och om förutsättningar i övrigt för att ändra servitutet föreligger enligt bl.a. 7 kap. 4 §, 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 och 6 §§ FBL. Detta gäller såväl lokaliserade som olokaliserade servitut.

10. Trots att servitut A inte kunde utövas på ett område av Yngsjö 11:221 som ursprungligen låg inom Yngsjö 11:8 är det alltså möjligt att ändra servitutet genom fastighetsreglering och lokalisera det till ett område inom Yngsjö 11:221 som ursprungligen låg inom Yngsjö 11:8.

11. Såväl servitut A som servitut B måste anses ha ändrats genom fastighetsregleringen (jfr p. 7). I protokollet från förrättningen har nämligen lantmäterimyndigheten beträffande den till förmån för Yngsjö 11:104 ”olokaliserade servitutsvägen” hänvisat till ”tidigare avstycknings- och sammanläggningsförrättningar, akt 11-ÅHJ-997, akt 11-ÅHJ-1024 och akt 11-ÅHJ-1084-1086”, alltså de förrättningar då servituten A och B bildades, och till förrättningen då Yngsjö 11:99 bildades. Genom denna hänvisning, läst tillsammans med anteckningen i den akt då Yngsjö 11:104 bildades, 11-ÅHJ-1113 (se citerad text i p. 2), kan lantmäterimyndighetens beslut inte ges någon annan innebörd än att såväl servitut A som servitut B har ändrats och lokaliserats till samma läge. Även fastighetsdomstolen får anses ha prövat båda servituten. Fastighetsdomstolen har visserligen behandlat servitutet som ”ett olokaliserat vägservitut” men har i bakgrundsbeskrivningen, med hänvisning till den lantmäteriförrättning då Yngsjö 11:104 bildades, redovisat att servitutet gällde till förmån för Yngsjö 11:104 ”till följd av tidigare upplåtna servitutsrättigheter”.

12. HD gör i frågan om det fanns förutsättningar för ändring av servituten och för att placera vägen på det sätt lantmäterimyndigheten beslutat ingen annan bedömning än den som fastighetsdomstolen har gjort. Att det ändrade servitutet getts en otydlig identitet kräver ingen förnyad lantmäteriförrättning. Det ankommer i stället på lantmäterimyndigheten att göra de korrigeringar i det ändrade servitutets identitet som krävs för att servitutet ska kunna härledas till servitut A och servitut B.

13. I ersättningsfrågan gäller, med hänsyn till hur målet föreligger i HD, fastighetsdomstolens bedömning.

14. Fastighetsdomstolens utslag ska alltså fastställas.

Avgörande

Med ändring av hovrättens utslag i själva saken fastställer HD fastighetsdomstolens utslag.

Det ankommer på lantmäterimyndigheten att göra de korrigeringar i det ändrade servitutets identitet som krävs för att det ska kunna härledas till förrättningarna i Lantmäteriets akter 11-ÅHJ-1024 och 11-ÅHJ-997.