NJA 2014 not 9

1. Advokat T.S. var förordnad som rättshjälpsbiträde åt X.A.M. i ett vårdnadsmål. Tingsrätten fastställde ersättningen enligt rättshjälpslagen (1996:1619) åt T.S. till 141 030 kr, varav 99 292 kr avsåg arbete motsvarande 82,4 timmar. Efter det att hovrätten beviljat prövningstillstånd anmälde T.S. att det arbete hon lagt ned på målet närmade sig 100 timmar; hon hade då lagt ner 14,8 timmars arbete efter tingsrättens dom och sammanlagt 97,2 timmar. Hon begärde samtidigt att rättshjälpsförmånen skulle tillåtas fortsätta. Hovrätten beslutade att rättshjälpen skulle fortsätta och förordnade att förmånen skulle få omfatta sammanlagt 110 timmar (34 § rättshjälpslagen).

2. T.S. begärde ännu en gång att rättshjälpen skulle utökas med ytterligare timmar. Hon hade då lagt ner 19 timmars arbete i hovrätten, sammanlagt 101,4 timmar. Ansökan gjordes sedan målet hade satts ut till en dags huvudförhandling och hovrätten därefter, med anledning av att motparten tillåtits åberopa ny skriftlig och muntlig bevisning, satt ut målet till ytterligare en halv dags huvudförhandling. Hovrätten beslutade på nytt att rättshjälpen skulle fortsätta och förordnade att förmånen skulle få omfatta sammanlagt 120 timmar.

3. Vid huvudförhandlingens slut yrkade T.S. ersättning för arbete motsvarande 36 timmar. Hovrätten ansåg att en rimlig tidsåtgång för arbete i hovrätten var 25 timmar och fastställde ersättningen enligt rättshjälpslagen åt T.S. i enlighet med denna bedömning.

4. Ett rättshjälpsbiträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning (27 § 1 st. rättshjälpslagen).

5. I det överklagade beslutet har hovrätten, efter att ha redovisat de två besluten om utökat antal timmar, anfört följande. ”Med hänsyn till uppdragets art och omfattning finner hovrätten emellertid att rimlig tidsåtgång för arbete i hovrätten kan uppskattas till 25 timmar”. Huvudförhandlingen i hovrätten pågick i cirka 10 timmar. Det innebär att hovrätten – utan någon motivering – har bedömt att därutöver endast cirka 15 timmar var ersättningsgilla för arbete i hovrätten, dvs. i princip det antal timmar T.S. hade lagt ner redan vid sin första ansökan om utökat antal timmar och färre timmar än T.S. hade redovisat som nedlagd tid i en detaljerad arbetsredogörelse i sin andra ansökan.

6. Efter besluten om att rätthjälpsförmånen skulle omfatta ytterligare timmar har T.S. enligt den ingivna kostnadsräkningen lagt ner 17 timmars arbete varav två timmar avser skriftväxling och samtal med hovrätten och genomgång av nya inlagor från motpartsombudet, 10 timmar avser själva huvudförhandlingen samt återstoden samtal med klienten och egen förberedelse inför huvudförhandlingen.

7. Annat har inte kommit fram än att den yrkade ersättningen är skälig. Hovrättens beslut ska därför ändras och ersättningen till T.S. fastställas i enlighet med hennes yrkande.