NJA 2016 s. 222

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Lars Wallinder, tf. rådmannen Per-Erik Andersson och tingsnotarien Karim Ouahid) anförde i dom den 20 juni 2013 följande.

Bakgrund

Stockholms Kök- & Byggkonsult AB, tidigare Active Inredning & Montage i Sverige AB (nedan ”bolaget”), utför hantverkstjänster i samband med bland annat köksinstallationer. Mellan bolaget och B.O. träffades i juni 2009 ett skriftligt avtal om att bolaget skulle utföra olika arbeten i samband med en köksinstallation i B.O:s dåvarande bostadsrätt. B.O. accepterade en av bolaget lämnad skriftlig offert tillsammans med bolagets allmänna villkor och bolaget utförde därefter arbeten i lägenheten.

En del av arbetena bestod i att bolaget skulle riva ut ett befintligt parkettgolv i lägenhetens vardagsrum och lägga in ett nytt av B.O. särskilt anvisat golv från Bauhaus. Bolaget - som i denna del av arbetet använde sig av underentreprenören Lövqvist Golv - lade dock in ett annat golv än det av B.O. anvisade. Det visade sig även att arbetet med golvet inte var fackmannamässigt utfört och bland annat behövde undergolvet justeras. Efter att felet med golvet upptäcktes reklamerade B.O. detta till bolaget. Parterna hade därefter vissa diskussioner kring ett eventuellt avhjälpande av felet från bolagets sida. Något avhjälpande kom emellertid inte att ske och B.O. har idag sålt bostadsrätten.

Den 4 juni 2010 fakturerade bolaget B.O. 100 439 kr varav 46 551 kr avsåg det felaktiga golvet och arbetet med detta. Av det fakturerade beloppet har B.O. betalat 53 888 kr avseende annat av bolaget utfört arbete och material till detta.

Yrkanden och inställning

Bolaget

Bolaget har yrkat att tingsrätten ska förplikta B.O. att till bolaget utge ett kapitalbelopp om 46 551 kr jämte dröjsmålsränta -  -  -.

B.O.

B.O. har bestritt bolagets yrkande.

B.O. har vitsordat det yrkade kapitalbeloppet och sättet att beräkna räntan som skäligt i och för sig.

För egen del har B.O. kvittningsvis yrkat prisavdrag med 46 551 kr.

Grunder

Bolaget

Bolaget har utfört arbeten åt B.O. i dennes lägenhet -  -  -. Fakturan för det utförda arbetet har förfallit till betalning utan att full betalning har erlagts. Bolaget har därför en fordran på B.O. uppgående till yrkat kapitalbelopp.

-  -  -.

B.O.

Det föreligger fel i tjänsten. Han har berett bolaget tillfälle att avhjälpa felet men så har inte skett. Han har därför rätt till prisavdrag för det felaktigt utförda arbetet med golvet.

Om tingsrätten skulle anse att han förvägrat bolaget rätten att avhjälpa felet har han i vart fall haft rätt göra detta på grund av särskilda skäl enligt 20 § andra stycket konsumenttjänstlagen. Detta då de villkor som han ställde upp för avhjälpandet inte kunde uppfyllas av bolaget, och då han inte fick garantier för att arbetet skulle utföras på rätt sätt och utan risk för sin egen och sin familjs hälsa.

Prisavdragets storlek framgår av 22 § första stycket första meningen konsumenttjänstlagen. Det ska motsvara vad det kostar för konsumenten att få felet avhjälpt, vilket i detta fall motsvarar i vart fall det belopp som bolaget har fakturerat för arbete och material avseende golvet, dvs. 46 551 kr.

Bolagets bemötande av B.O:s inställning

Bolaget har medgett att fel golv har lagts in och att arbetet med golvet inte har utförts fackmässigt. Bolaget har dock omgående erbjudit sig att avhjälpa felet. B.O. har förvägrat bolaget rätten att avhjälpa felet och har därför ingen rätt till prisavdrag, och bolaget har rätt till full ersättning i enlighet med den förfallna fakturan.

Någon rätt för B.O. att avvisa bolagets erbjudande om avhjälpande på grund av särskilda skäl har inte heller funnits. Bolaget bestrider att det skulle föreligga särskilda skäl bestående av någon risk för B.O:s eller hans familjs hälsa. I vart fall har B.O. aldrig påtalat några sådana skäl för bolaget.

Bolaget har vitsordat beloppet för prisavdrag som skäligt i och för sig.

Parternas utveckling av talan

Bolaget

Den 16 oktober 2009 skickade Lövqvist Golv e-post till bolaget med en projektplan och beskrivning av hur avhjälpandet av golvet skulle ske. Denna skickade bolaget vidare till B.O. den 19 oktober 2009 och frågade om det gick bra om avhjälpandet av golvet skulle påbörjas vecka 45 (den 2 november 2009). Samma dag skickade B.O. e-post till bolaget där han ställde ett antal frågor, bland annat undrade han vad bolaget menade med ”justering av golv”. Den 20 oktober 2009 gav bolaget B.O. svar och ytterligare information om hur avhjälpandet av golvet skulle ske. Dessutom informerades B.O. om att byte av två tapetvåder skulle ske samt att han enligt samtal med VD:n P.C. efter att bolaget besvarat dessa frågor, skulle acceptera att avhjälpandet skulle påbörjas den 2 november 2009. Bolaget meddelade även att det, genom Lövqvist Golv, skulle inställa sig hos B.O. för avhjälpande den 2 november 2009 kl. 08.00. Den 22 oktober 2009 skickade B.O. e-post till bolaget i vilken han ställde upp ett antal villkor för avhjälpandet. De uppställda villkoren var oskäliga och varken förenliga med parternas avtal eller med konsumenttjänstlagen. Villkoren innefattade bland annat att bolaget skulle förbinda sig att betala vite till B.O. med 1 000 kr per försenad arbetsdag.

Bolaget, genom L.K. och R.A. (anställda hos Lövqvist Golv), inställde sig den 2 november 2009 hos B.O. för att påbörja avhjälpandet. Något avhjälpande kom dock inte till stånd då bolaget inte fick tillträde till lägenheten.

Den 3 november 2009 besvarade bolaget de frågor B.O. hade ställt i sin e-post av den 22 oktober 2009 samt förklarade för honom att det inte var berett att acceptera vissa av hans villkor. Den 6 november 2009 meddelade B.O. att han stod kvar vid sina tidigare villkor samt kommenterade svaren han hade fått av bolaget. Han uppgav exempelvis att han ville att bolaget skulle redogöra i detalj för hur avhjälpandet av golvet skulle gå till. Vid denna tidpunkt hade dock B.O. redan fått en beskrivning av arbetsplanen. Bolaget hade redogjort för B.O. hur det avsåg att genomföra avhjälpandet. För att skapa så lite olägenhet för B.O. som möjligt ordnade bolaget att golvarbetena skulle utföras av två personer, istället som tidigare av en person. Arbetena med golvet skulle utföras ett rum i taget varför han och hans familj hade kunnat bo kvar i lägenheten under arbetenas utförande.

Efter den 6 november 2009 visste inte bolaget hur det skulle agera då man aldrig tidigare haft en kund som motsatt sig avhjälpande. Bolaget skickade till slut en faktura till B.O. den 6 juni 2010. B.O. bestred fakturan och hänvisade till sin e-post av den 6 november 2009, och underströk att han vidhöll sina tidigare framställda krav för att medverka till avhjälpande. Därefter tog bolaget kontakt med ett juridiskt ombud och i april 2012 blev B.O. tillskriven och uppmanades att samverka till ett avhjälpande, men han förklarade sig återigen ovillig att medverka. I efterhand visade det sig att B.O. hade sålt lägenheten, och detta hade han gjort utan att kontakta bolaget.

Som framgår av e-postkorrespondensen har B.O. haft ett antal krav på hur avhjälpandet skulle gå till och upprepat att han står kvar vid sina krav. Genom att framställa dessa krav och vidhålla dem har han avvisat bolagets erbjudande om avhjälpande. Ytterligare framgår det av e-postkorrespondensen att B.O. aldrig har påtalat några hälsoskäl för bolaget. Det är inte heller något särskilt skäl som hade kunnat inverka på bolagets rätt att avhjälpa felet. I sådant fall hade det främst handlat om att hitta ett alternativt boende under tiden för avhjälpandet. B.O. hade möjlighet att ge förslag på alternativa dagar för avhjälpande men det gjorde han inte.

B.O.

Det avtalade arbetet i lägenheten skulle utföras under sommaren 2009 då familjen tillbringade tid på sitt lantställe. B.O. besökte dock lägenheten vid ett flertal tillfällen och noterade att arbetet var mycket dåligt utfört. Exempelvis satte bolaget upp en garderob på fel vägg. Det var även mycket svårt att kommunicera med bolaget. Efter att arbetet påstods vara klart konstaterades att bolaget, genom Lövqvist Golv, hade lagt in fel golv och att det var felaktigt inlagt.

Eftersom det ostridigt var fel hos tjänsten, på grund av felet med golvet, skulle avhjälpande ske. B.O. hade inledningsvis telefonkontakt med bolaget men det fungerade inte så man övergick till e-postkontakt. På grund av alla fel under arbetets utförande hade B.O. väldigt lågt förtroende för bolagets förmåga att rätta till felet på ett korrekt sätt, och hade därför frågor om hur avhjälpandet skulle gå till.

I e-postkorrespondensen försökte B.O. få reda på hur avhjälpandet skulle utföras. Den 22 oktober 2009 sände B.O. e-post till bolaget och ställde de frågor han ville ha svar på inför ett avhjälpande. Då ställde han även upp vissa villkor. Ett av skälen till att B.O. ställde upp villkor var att han och hans dotter är astmatiker, och inte hade kunnat vistas i lägenheten under avhjälpandet. På grund av astmabesvären hade B.O. preliminärt bokat ett alternativt boende under den vecka som var aktuell för avhjälpandet. B.O. uppgav att han ville ha svar på sin e-post innan veckans slut och anledningen till det var att han var tvungen att ge slutligt besked rörande det alternativa boendet. Vitesvillkoret var skäligt då det föranleddes av risken för ett alternativt boende. Även de övriga villkoren var skäliga. B.O. fick dock inget svar på sin e-post och därför skickade han en påminnelse till bolaget den 26 oktober 2009. Först den 3 november 2009 fick han e-post med svar från bolaget. B.O. besvarade denna den 6 november 2009 och ville få mer information om avhjälpandet.

Det träffades ingen överenskommelse om att bolaget skulle påbörja avhjälpandet den 2 november 2009. Det är riktigt att det förekom diskussioner och att bolaget föreslog detta datum. Man kom dock inte överens om förutsättningarna för avhjälpandet och därför påbörjades inget vid det datumet. Under hela den dagen var antingen B.O. eller hans sambo hemma i lägenheten, och inte vid något tillfälle inställde sig bolaget.

Efter den 3 november 2009 kom det överhuvudtaget ingen respons från bolaget förrän i juni 2010 då det skickade en faktura. Fakturan bestreds i sin helhet av B.O. B.O. uppgav dock att bolaget kunde höra av sig till honom om det hade för avsikt att avhjälpa felet, men det gjorde inte bolaget.

Därefter hörde bolaget av sig först i april 2012 genom att skicka ett brev via sitt ombud. I brevet förklarade bolaget att det var redo att tillmötesgå vissa av B.O:s villkor. Svaren som B.O. fick i det brevet borde han lämpligen ha fått i oktober 2009. I sådant fall hade parterna kunnat komma fram till en lösning för att påbörja avhjälpandet. När detta brev kom var lägenheten emellertid såld och det fanns därför ingen möjlighet att genomföra ett avhjälpande.

B.O. har på olika sätt vid flera tillfällen erbjudit bolaget tillfälle att avhjälpa felet. Bolaget har dock inte avhjälpt felet och därmed har han rätt till prisavdrag.

Utredningen i målet

Partsförhör under sanningsförsäkran har hållits med B.O. På bolagets begäran har vittnesförhör hållits med B.L., L.K. och R.A. På B.O:s begäran har vittnesförhör hållits med M.H. Bägge parter har åberopat skriftlig bevisning.

Domskäl

Frågan i målet är om B.O. har avvisat bolagets erbjudande om avhjälpande och bolaget därmed har rätt till betalning, eller om B.O. har rätt till prisavdrag på det fakturerade beloppet på grund av att avhjälpande inte har skett av det fel i tjänsten som ostridigt förelegat.

Utgångspunkter för tingsrättens bedömning

En näringsidkare har enligt 20 § andra stycket konsumenttjänstlagen rätt att avhjälpa ett fel för att undvika att drabbas av andra påföljder som exempelvis prisavdrag. Konsumenten är i sin tur skyldig att ge näringsidkaren tillfälle att avhjälpa ett fel i den utförda tjänsten, såvida konsumenten inte har något särskilt skäl för att avvisa näringsidkarens erbjudande. Bestämmelsen ger näringsidkaren en rätt att avhjälpa ett fel för att där­igenom undvika eller begränsa andra påföljder av felet. Näringsidkarens rätt att avhjälpa ett fel innebär en viktig inskränkning i konsumentens principiella rätt att välja vilken felpåföljd som ska komma i fråga.

Näringsidkaren har enligt bestämmelsen inte rätt att avhjälpa ett fel, om konsumenten har något särskilt skäl att avvisa näringsidkarens erbjudande. Ett sådant särskilt skäl kan vara att ett avhjälpande skulle medföra betydande besvär eller olägenheter för konsumenten. Konsumenten bör anses ha särskilda skäl för att avvisa näringsidkarens erbjudande att avhjälpa ett fel, om näringsidkaren har visat allvarlig oskicklighet när tjänsten utfördes, uppträtt störande, visat bristande hederlighet eller på annat sätt åsidosatt konsumentens intressen så att denne med fog kan göra gällande att han inte har förtroende för näringsidkaren personligen eller för hans kompetens. Ett särskilt skäl för konsumenten att avvisa ett erbjudande om avhjälpande av ett fel kan vidare vara att det måste antas att näringsidkaren på grund av sin pressade arbetssituation eller dylikt inte kommer att kunna avhjälpa felet inom skälig tid. Även om konsumenten inte från början har något särskilt skäl att avvisa näringsidkarens erbjudande att avhjälpa ett fel, kan han senare avvisa avhjälpandet om det då framkommer särskilda skäl för detta.

Vare sig det är konsumenten som har krävt avhjälpandet eller näringsidkaren som utnyttjat sin rätt att avhjälpa ett fel ska avhjälpandet ske inom skälig tid efter det att konsumenten har gett näringsidkaren tillfälle att avhjälpa felet. Vad som fordras för att konsumenten ska anses ha gett näringsidkaren tillfälle att avhjälpa felet får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. I princip bör näringsidkaren vara skyldig att ta sig an avhjälpandet omgående sedan konsumenten har gett honom tillfälle till det (prop. 1984/85:110 s. 230 ff.).

E-postkorrespondensen m.m. mellan parterna

Parterna har som bevisning åberopat den mellan dem förda korrespondensen, vilken främst skett genom e-post. Av denna kan bl.a. följande utläsas.

Inledningsvis har B.L. (anställd på bolaget) den 16 oktober 2009 fått e-post från Lövqvist Golv som meddelat en tids- och projektplan för åtgärdande av golvet. Därefter har B.L. vidarebefordrat den e-posten till B.O. och frågat om det går bra att börja med avhjälpandet på måndag vecka 45 (den 2 november 2009). Den 19 oktober 2009 har B.O. besvarat e-posten och ställt frågor angående projektplanen och bland annat uppgett att han kände att han inte fick svar på sina frågor som han tidigare ställt till bolaget. Den 20 oktober 2009 har B.L. skickat e-post till B.O. och gett vidare information om hur arbetet skulle gå till och i slutet på e-posten uppgett följande. ”Enligt min VD P. skulle du efter att jag besvarat dessa punkter acceptera starten måndag den 2 november. Lövqvist meddelar att de kommer kl. 08.00.”

Den 22 oktober 2009 har B.O. skickat e-post till bolaget där han inledningsvis har uppgett att han, innan han accepterar att bolaget ges tillfälle att åtgärda golvet, vill ha svar på frågor som bolaget ”hittills av någon anledning har undvikit att svara på”. Därefter har han angett att han vill få klarhet angående följande.

- Bolaget ansvarar för att rätt golv läggs in och att det läggs in på det sätt som han beställt från början. Därutöver ska flytspackling av hela vardagsrumsgolvet ske för nivåutjämning i enlighet med vad som angivits i offerten.

- Bolaget står för städning av de utrymmen där golvet lagts in inklusive dammtorkning av väggar och fönster (samt möbler om det är nödvändigt).

- Bolaget ger honom kopia av kvitton/faktura från Bauhaus avseende golvet.

- Bolaget ger honom en skriftlig beskrivning av hur golvmontaget är gjort.

- Arbetet sträcker sig från den 2 november 2009 kl. 08.00 till den 6 november 2009 kl. 17.00. Om arbetet inte skulle vara klart då ska vite utgå med 1 000 kr per dag till dess att arbetet är färdigställt.

- Bolaget ansvarar för att samtliga utrymmen där det nya golvet läggs in lämnas i samma skick som det var innan golvet byttes ut.

- Slutbesiktning av såväl golvet som projektet i sin helhet med projektansvarig från bolaget sker vid avtalad tidpunkt efter den 6 november 2009.

E-posten har avslutats med att B.O. uppgett att bolaget, under förutsättning att det innan veckoslutet bekräftar att de ovanstående sakerna är okej, är välkommet att påbörja arbetet den 2 november 2009. Han har även skrivit att han anser att det är viktigt att alla är införstådda med vad som gäller innan avhjälpandet med golvet sätts igång. Den 26 oktober 2009 har B.O. skickat e-post och påmint bolaget om att han ännu inte fått något svar och bett bolaget återkoppla snarast.

Den 3 november 2009 har B.L. besvarat B.O:s e-post av den 22 och 26 oktober 2009. Hon har därvid bland annat uppgett att bolaget följer de regler som Konsumentverket ställer. Hon har kommenterat de enskilda punkterna och angett att bolaget inte har för avsikt att efterkomma huvuddelen av kraven. Hon har vidare angett att bolaget önskar avsluta detta innan det måste vända sig till sitt juridiska ombud för hjälp. Hon har även förklarat att bolaget inte kunnat svara på e-posten tidigare.

Den 6 november 2009 har B.O. besvarat B.L:s e-post. Han har uppgett att han står fast vid sina tidigare framförda krav samt kommenterat B.L:s svar. Den 8 juni 2010 har B.O. (efter att bolaget har fakturerat honom) skickat e-post till bolaget där han bestridit betalning av fakturan och uppgett att om bolaget har för avsikt att rätta till felet med golvet så ska det höra av sig. Han har i brev den 9 juni 2010 angett detsamma samt även att han ”håller fast vid min ståndpunkt enligt mitt senaste mail till er per 6 november”.

Den 4 april 2012 har bolagets ombud skrivit till B.O. och bland annat anmodat honom att ”återkomma med besked om ni accepterar den av Active föreslagna lösningen vad avser avhjälpande av golvet”. B.O. har besvarat detta genom e-post den 10 maj 2012 och föreslagit att bolaget ”liksom vi lägger detta misslyckade projekt bakom oss och att de återkallar sitt krav på oss med omedelbar verkan”.

Har B.O. utan skälig anledning avvisat bolagets erbjudande om avhjälpande?

I målet har bolaget gjort gällande att B.O. har avvisat bolagets erbjudande om avhjälpande, dels genom att förvägra bolaget tillträde till lägenheten och dels genom att i e-post ställa krav på avhjälpandet samt vidhålla sina krav. B.O. har bestridit att han har avvisat något erbjudande om avhjälpande. För det fall att tingsrätten bedömer att han har avvisat erbjudande om avhjälpande har han uppgett att han i vart fall har haft skälig anledning att göra det.

Tingsrätten gör följande bedömning.

Av e-postkorrespondensen framgår att den 2 november 2009 har varit aktuellt för påbörjande av avhjälpandet. Genom utredningen i målet finner dock inte tingsrätten att parterna har varit överens om att bolaget skulle påbörja avhjälpandet den dagen, tvärtom framgår det av B.O:s mail den 22 oktober 2009 att han villkorade detta till de krav han ställde. Det saknar därför betydelse om L.K. och R.A. har varit utanför lägenheten den aktuella dagen och försökt kontakta B.O. för att påbörja avhjälpandet. B.O. kan med anledning av detta inte anses ha avvisat bolagets erbjudande om avhjälpande den 2 november 2009.

Som framgått ovan har B.O., den 22 oktober 2009, skickat e-post till bolaget i vilken han tar upp frågor som han vill få besvarade, samt villkor för att bolaget ska få avhjälpa felet. Enligt tingsrätten kan inte denna e-post ses som ett avvisande av bolagets erbjudande om avhjälpande, även om frågorna kan uppfattas som krav som inte följer av lag eller avtal. Detta då B.O. uttryckligen har uppgett att han ser fram emot kontakt från bolaget för att reda ut frågorna innan avhjälpandet kan påbörjas. Han har även i förhör, under sanningsförsäkran, uppgett att villkoren inte var absoluta krav. Hans uppgift vinner stöd av att han i e-post den 26 oktober 2009 har skickat en påminnelse till bolaget där det uppmanats att ”återkoppla snarast”.

I e-posten den 6 november 2009 har B.O. förklarat att han stod fast vid sina tidigare framställda krav. Inte heller detta kan anses vara ett avvisande då han återigen tog kontakt med bolaget och bad om svar på sitt mail inför ett avhjälpande. Därefter har bolaget inte hört av sig till B.O. förrän han blev fakturerad i juni 2010.

B.O. har inte vid något tillfälle uttryckligen uttalat att han avvisar bolagets erbjudande om avhjälpande. Bolaget borde ha besvarat B.O:s e-post av den 6 november 2009 för att klargöra om B.O. avsåg att avvisa bolagets erbjudande av avhjälpande om inte alla villkor uppfylldes. Detta har bolaget inte gjort. Bolaget har inte hört av sig till B.O. från den 3 november 2009 till att fakturan sändes till honom i juni 2010. Med hänsyn till att B.O. var en konsument borde bolaget, i egenskap av näringsidkare, i vart fall uttryckligen ha meddelat honom att hans agerande betraktades som ett avvisande, även om bolaget med fog kunde anse att det inte var skyldigt att efterkomma B.O:s krav. Detta särskilt med anledning av de långtgående konsekvenserna ett avvisande får för konsumenten, som då inte heller kan göra gällande prisavdrag eller hävning.

Tingsrättens bedömning är mot den bakgrunden att B.O. inte har avvisat bolagets erbjudande om avhjälpande genom parternas kontakter år 2009. Motsvarande resonemang gör sig gällande i lika stor grad beträffande korrespondensen i anslutning till faktureringen i juni 2010, då B.O. också erbjöd bolaget att avhjälpa felet samtidigt som han vidhöll sina krav. I april 2012 - då korrespondensen återupptogs - måste frågan om avhjälpande anses utagerad.

Eftersom det inte är visat att B.O. avvisat erbjudande om avhjälpande, finns det inte anledning att pröva ifall B.O. har haft skälig anledning att avvisa erbjudandet.

Eftersom något avhjälpande inte har skett har B.O. rätt till prisavdrag enligt 21 § konsumenttjänstlagen. B.O. har yrkat prisavdrag med 46 551 kr. Bolaget har vitsordat det yrkade beloppet som skäligt.

Med anledning av det ovan anförda ska käromålet ogillas.

Domslut

Domslut

Käromålet ogillas.

Domskäl

HD (justitieråden Marianne Lundius, Ella Nyström, referent, Johnny Herre, Svante O. Johansson och Lars Edlund) meddelade den 5 april 2016 följande dom.

Domskäl

Bakgrund

Parternas ståndpunkter

Frågorna i HD

Den rättsliga regleringen

Bedömningen i detta fall

Domslut

Domslut

HD fastställer hovrättens domslut.