NJA 2017 not 13
Henriksborgs Samfällighetsförening mot Y.H. angående avvisande av talan.
Den 25 :e. 13 . (Ö 5363-16) Henriksborgs Samfällighetsförening mot Y.H. angående avvisande av talan.
Svea hovrätt beslutade den 15 november 2016 att avvisa en av Y.H. väckt talan mot Helsingborgs Samfällighetsförening.
Henriksborgs Samfällighetsförening yrkade i HD att Y.H. som tappande part i hovrätten skulle förpliktas stå för föreningens rättegångskostnad också i tingsrätten.
Y.H. yrkade att hovrättens beslut skulle undanröjas och målet återförvisas till i första hand tingsrätten, i andra hand hovrätten.
Parterna motsatte sig varandras yrkanden. De yrkade ersättning för rättegångskostnad i HD.
HD meddelade prövningstillstånd beträffande frågan om rättegångskostnad i tingsrätten. HD fann inte skäl att meddela prövningstillstånd rörande målet i övrigt. Hovrättens avgörande i dessa delar stod därmed fast.
HD, beslut på förslag av föredraganden: Skäl.
Bakgrund och frågan i HD
Y.H. väckte en fastställelsetalan mot Henriksborgs Samfällighetsförening i tingsrätten. Föreningen bestred käromålet och yrkade i första hand att talan skulle avvisas. Under handläggningen gav föreningen in en kostnadsräkning med yrkande om ersättning för rättegångskostnad i tingsrätten med 87 500 kr. Y.H. vitsordade i avvaktan på en mer preciserad kostnadsräkning ett belopp om 20 000 kr som skäligt i och för sig.
Tingsrätten lämnade föreningens yrkande om avvisning utan bifall. Sedan föreningen anmält missnöje och överklagat beslutet, vilandeförklarade tingsrätten målet till dess överklagandet prövats. Hovrätten beviljade prövningstillstånd. Föreningen yrkade ersättning för sin ombudskostnad med 7 812 kr ”i anledning av anmälan om missnöje och Svea Hovrätts beslut att bevilja prövningstillstånd”. Hovrätten beslutade att med ändring av tingsrättens beslut avvisa käromålet. I beslutet förordnade hovrätten vidare att Y.H. skulle betala föreningens rättegångskostnad i hovrätten med 7 812 kr.
Frågan i HD är om hovrätten borde ha prövat även föreningens yrkande om ersättning för rättegångskostnad i tingsrätten.
HD:s bedömning
En part som vill ha ersättning för rättegångskostnad ska enligt 18 kap. 14 § 1 st. RB framställa sitt yrkande innan handläggningen avslutas och därvid uppge vari kostnaden består. I andra stycket anges det att rätten självmant ska pröva frågor om tillämpningen av bestämmelserna i 1–10 samt 12 och 13 §§, om inte sådan prövning är obehövlig på grund av särskilda omständigheter, och att beslut i sådan kostnadsfråga som avses i kapitlet meddelas när rätten avgör målet.
Föreningen har framställt ett yrkande om ersättning för rättegångskostnad i tingsrätten. Tingsrätten har vid sitt beslut att lämna yrkandet om avvisning utan bifall inte haft anledning att pröva frågan om rättegångskostnad, eftersom tingsrätten inte genom beslutet avslutat handläggningen. Hovrätten har genom sitt beslut att avvisa käromålet däremot avgjort målet. Följden blir att målet inte får någon fortsättning i tingsrätten. I denna situation och då föreningen inte kan anses ha frånfallit yrkandet om ersättning för rättegångskostnad borde hovrätten ha prövat även föreningens ersättningsyrkande i tingsrätten.
Målet bör återförvisas till hovrätten för en prövning där av frågan om rättegångskostnad i tingsrätten.
Vid denna utgång ska hovrätten i samband med målets återupptagande pröva frågan om rättegångskostnad i HD (18 kap. 15 § 3 st. RB).
Avgörande
HD återförvisar målet till hovrätten för prövning av frågan om rättegångskostnad i tingsrätten.
Hovrätten ska pröva frågan om skyldighet för part att ersätta motparten för rättegångskostnad i HD.