NJA 2018 not 6

Den 22:a. 6. (Ö 2294-17) Riksåklagaren mot L.L. angående resning.

L.L. dömdes av Varbergs tingsrätt den 10 december 2012 för ofredande, rattfylleri, ringa narkotikabrott och ringa vapenbrott till 100 dagsböter.

Hovrätten för Västra Sverige ändrade den 21 januari 2013 tingsrättens dom på så sätt att påföljden bestämdes till ungdomstjänst 30 timmar.

Som bevisning avseende åtalet för rattfylleri hade åklagaren åberopat ett analysbesked i en rapport från Rättsmedicinalverket. Under rubriken ”Analysbesked droger/narkotika” framgick det att det i L.L:s blod påvisades tetrahydrocannabinolsyra men inte tetrahydrocannabinol. Domen vann laga kraft.

Varbergs tingsrätt undanröjde i beslut den 17 augusti 2015 ungdomstjänsten eftersom L.L. i väsentlig grad hade underlåtit att göra vad som ålegat honom enligt hovrättens dom på ungdomstjänst. Med beaktande av att L.L. hade arbetat av en femtedel av ungdomstjänsten bestämde tingsrätten i stället påföljden till 80 dagsböter. Beslutet vann lagakraft.

Riksåklagaren yrkade att HD skulle bevilja resning till förmån för L.L. såvitt avsåg ansvar för rattfylleri samt i fråga om påföljd och därefter uppta hovrättens mål alternativt båda målen till omedelbart avgörande och ogilla åtalet för rattfylleri. Han yrkade i första hand att utdömd påföljd skulle kvarstå, i andra hand att HD skulle döma ut ny påföljd avseende dagsböter.

Riksåklagaren anförde som grund för sin ansökan om resning följande. Tetrahydrocannabinolsyra utgör inte narkotika och L.L. har således åtalats och dömts för en gärning som inte varit straffbar. Det är en rättstillämpning som uppenbart strider mot lag. Resning bör beviljas i fråga om åtalet för rattfylleri och beträffande påföljden. Med hänsyn till straffvärdet av kvarvarande brottslighet saknas skäl att ändra påföljden, i andra hand bör den bestämmas till dagsböter.

L.L. bereddes tillfälle att yttra sig.

HD:s bedömning

Resningsansökan aktualiserar två brottmål varav det ena avgjorts slutligt av hovrätt och det andra av tingsrätt. Frågorna i resningsärendet har ett sådant direkt faktiskt och rättsligt samband att de bör prövas enhetligt och i ett sammanhang. Prövningen bör ske i HD. (Jfr NJA 2014 s. 103.)

Av det av åklagaren åberopade analysbeskedet framgår att det i L.L:s blod hade påvisats tetrahydrocannabinolsyra men inte tetrahydrocannabinol. Tetrahydrocannabinolsyra utgör inte narkotika. L.L. har därför inte lagligen kunnat dömas för rattfylleri. (Se 4 § 2 st. lagen, 1951:649, om straff för vissa trafikbrott, 8 § narkotikastrafflagen, 1968:64, 1 § lagen 1992:860, om kontroll av narkotika och Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika, LVFS 2011:10, jfr NJA 2015 N 15 och NJA 2015 N 16.)

Den rättstillämpning som legat till grund för hovrättens dom strider därmed uppenbart mot lag. Resning ska därför beviljas enligt 58 kap. 2 § 5 RB i hovrättens mål i fråga om ansvar för rattfylleri. Med hänsyn till att L.L. har dömts till gemensam påföljd för den brottslighet som domen avser ska resning beviljas även i påföljdsdelen. Eftersom den för honom gällande påföljden har bestämts genom tingsrättens beslut ska resning i den delen beviljas i tingsrättens mål. (Jfr NJA 1954 C 803.)

Eftersom saken får anses uppenbar, finns förutsättningar för HD att med tillämpning av 58 kap. 7 § 1 st. andra meningen RB omedelbart ändra hovrättens dom och tingsrättens beslut.

Åtalet för rattfylleri ska således ogillas och påföljden bestämmas utifrån att L.L. har gjort sig skyldig till ofredande, ringa narkotikabrott och ringa vapenbrott. Straffet bör bestämmas till dagsböter. Med hänsyn till brottens samlade straffvärde, L.L:s ålder när brotten begicks och att han utfört visst arbete till följd av den tidigare bestämda påföljden ungdomstjänst, bör antalet dagsböter reduceras jämfört med tingsrättens beslut och bestämmas till 60. Det saknas anledning att ändra dagsbotens storlek.

Avgörande

HD beviljar resning i fråga om ansvar för rattfylleri i Hovrätten över Västra Sveriges genom dom den 21 januari 2013 avgjorda mål och i fråga om den påföljd som bestämts i beslut den 17 augusti 2015 i Varbergs tingsrätts mål.

HD ändrar hovrättens dom på det sättet att åtalet för rattfylleri ogillas och tingsrättens beslut på det sättet att antalet dagsböter bestäms till 60.