NJA 2019 not 13

Den 21:a. 13. (Ö 2468-19) Överklagande av T.S. angående inträde i Sveriges advokatsamfund.

Sveriges advokatsamfunds styrelse avslog i beslut den 11 april 2019 ansökan av T.S. om inträde i samfundet.

T.S. yrkade att HD skulle förklara honom berättigad till inträde i Sveriges advokatsamfund.

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund avstyrkte bifall till överklagandet. HD, beslut på förslag av föredraganden . Skäl .

Bakgrund

T.S. har tidigare varit ledamot av Sveriges advokatsamfund. Han beviljades inträde den 4 september 1986. Genom beslut av Advokatsamfundets disciplinnämnd den 24 november 1993 blev han utesluten ur samfundet. Anledningen till uteslutningen var att han hade häktats såsom på sannolika skäl misstänkt för grov förskingring och grov urkundsförfalskning under tiden december 1992–oktober 1993. Brotten hade begåtts inom ramen för T.S:s uppdrag som konkursförvaltare och innebar att han hade tillägnat sig omkring 3 miljoner kronor från sju konkursbon samt upprättat och bokfört falska handlingar i syfte att dölja förskingringarna. T.S. erkände gärningarna. Han dömdes sedermera för nämnda brott till fängelse i fyra år.

Den 21 december 2018 ansökte T.S. om återinträde i samfundet.

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund har enhälligt avslagit hans ansökan med motiveringen att han inte styrkt sin lämplighet att utöva advokatverksamhet. Samfundets Västra avdelning hade avstyrkt ansökan.

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund har anfört bl.a. följande.

De aktuella brotten begicks för cirka 26 år sedan. T.S. har sedan dess inte återfallit i brottslighet. Sedan 2003 har han ägnat sig åt juridiskt arbete och från oktober 2017 är han anställd på Advokatfirman Brandel AB. Totalt 16 referenser har ställt sig positiva till hans ansökan. Det finns i dessa inget som talar emot att T.S. ska beviljas återinträde.

Mot detta står det förhållandet att T.S. har uteslutits ur samfundet och dömts till ett betydande fängelsestraff för allvarlig ekonomisk brottslighet, som begicks inom ramen för advokatverksamheten. En ytterligare försvårande omständighet är att T.S. begick brotten i egenskap av konkursförvaltare, som enligt lag har ett särskilt ansvar vid utförandet av uppdraget. Brottsligheten var dessutom uppsåtlig och systematisk, avsåg betydande belopp och skedde för egen vinning.

Ytterligare en omständighet som påverkar bedömningen av T.S:s lämplighet är att Advokatsamfundets disciplinnämnd så sent som i januari 2018 konstaterade att han genom sin dåvarande juristbyrå hade ingått i ett otillåtet samarbete med Advokatfirman Brandel AB och felaktigt angetts som anställd på advokatfirmans hemsida. Trots att han på detta sätt hade marknadsförts som anställd var han inte anmäld till samfundet. Detta fick till följd att han inte omfattades av den obligatoriska försäkringen för ren förmögenhetsskada och förmögenhetsbrott, som alla jurister verksamma på advokatbyrå måste ha. Efter att frågan uppmärksammades har T.S. dock anställts på byrån och anmälts som biträdande jurist till samfundet.

Sammanfattningsvis har T.S. inte styrkt sin lämplighet för att beviljas återinträde i samfundet. T.S.

T.S. har anfört bl.a. följande.

Sedan 2003 har han ägnat sig åt kvalificerat juridiskt arbete inom ett brett spektrum. Han har även arbetat med frågor rörande åtgärder mot penningtvätt och etiska regler inom finanssektorn. Han har inte återfallit i brottslighet och har heller inte varit föremål för administrativa sanktioner.

Det samarbete som har förevarit mellan hans juristbyrå och Advokatfirman Brandel AB har skett under advokatfirmans ansvar. Han har inte haft något ansvar för utformandet av advokatfirmans hemsida och har inte heller haft någon skyldighet att ha full vetskap om det regelverk som samfundet tillämpar. Advokatfirman vidtog därtill omedelbart rättelse efter uppmärksammandet.

Sammantaget måste den avsevärda tid som förflutit sedan brottsligheten begicks, tillsammans med de goda referenser som åberopats och den juridiska verksamhet av inte ringa omfattning som bedrivits, medföra att han har styrkt sin lämplighet att utöva advokatverksamhet.

Rättsliga utgångspunkter

I 8 kap. 2 § 1 st. RB anges de krav som gäller för den som vill antas till ledamot av Sveriges advokatsamfund. Det fordras bl.a. att personen ”bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet” (p. 5 i stycket). Ett motsvarande krav finns i 3 § första stycket 7 i Stadgar för Sveriges advokatsamfund. Enligt fast praxis åligger det sökanden att styrka sin lämplighet för inträde i Advokatsamfundet.

I rättsfallet NJA 1991 s. 232 uttalade HD att samfundets egen bedömning i intagningsärenden bör tillmätas stor betydelse vid överklagande, särskilt när bedömningen är enhällig. Samfundets beslut i lämplighetsfrågan bör enligt HD frångås endast om utredningen visar att de anmärkningar som samfundets beslut har grundats på inte har den omfattning och styrka som samfundet har utgått från, eller om det annars står klart att anmärkningarna inte kan tillmätas den betydelse som har skett vid samfundets prövning, eller om något annat särskilt förhållande föranleder en annan bedömning än samfundets.

HD har tidigare prövat brottslighets betydelse vid ansökan om inträde i Advokatsamfundet. I rättsfallet NJA 2002 s. 129 var det fråga om ekonomisk brottslighet som hade begåtts delvis inom ramen för sökandens juridiska verksamhet mer än 20 år tidigare. HD ansåg att brottslighetens karaktär gjorde att det behövde ställas alldeles särskilda krav på utredningen om sökandens lämplighet för att denne skulle kunna beviljas inträde i samfundet.

HD:s bedömning

Av betydelse för bedömningen är framför allt de brott som T.S. slutligt dömdes för 1994. Fråga var om uppsåtlig och mycket allvarlig ekonomisk brottslighet som begicks inom ramen för hans advokatverksamhet och i rollen som konkursförvaltare.

Vad som har förekommit i HD föranleder inte någon annan slutsats än den som samfundets styrelse har kommit fram till (jfr NJA 1991 s. 232).

T.S:s överklagande ska alltså avslås.

Avgörande

HD avslår överklagandet.

December 3 December