NJA 2022 s. 409

Bankmedel som löpande reserverats för att kunna betala årsarvode till en god man och förvaltare har ansetts kunna undantas som beneficium vid utmätning enligt 5 kap. 1 § 7 UB.

Kronofogdemyndigheten beslutade den 19 oktober 2019 om utmätning av A.V:s bankmedel för betalning av hans skulder till staten. A.V. förbehölls ett belopp om 11 448 kr motsvarade normalbelopp för ensamstående och schablonhyra.

Nacka tingsrätt

A.V. överklagade i Nacka tingsrätt och yrkade att utmätningen skulle upphävas. Till stöd för sin begäran uppgav han att de utmätta medlen hade avsatts för att betala arvode till hans gode man jämte arbetsgivaravgifter för 2018 och 2019. A.V. lämnade även uppgift om sin faktiska boendekostnad.

Skatteverket yttrade sig och medgav att A.V. förbehölls 9 152 kr för boendekostnad.

Domskäl

Tingsrätten (tingsfiskalen Hannah Grahn) anförde i beslut den 11 december 2019 följande.

SKÄL FÖR BESLUTET

Vid utmätning kan enligt 5 kap. 1 § 7 UB banktillgodohavanden undantas om de skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock inte utan synnerliga skäl för längre tid än en månad. Beloppet bestäms med ledning av det s.k. normalbeloppet som beräknas med ledning av Kronofogdemyndighetens föreskrifter (se KFMFS 2018:1 och KFM A 2018:1). Vidare ska gäldenärens bostadskostnad läggas till förbehållsbeloppet om utmätning sker mellan den 18:e och den sista dagen i månaden. Det åligger gäldenären att styrka en verklig bostadskostnad, exempelvis genom en hyresavi. Till förbehållsbeloppet kan det göras tillägg avseende kostnader för god man. Synnerliga skäl kan exempelvis föreligga vid arbetslöshet eller när en författare får honorar med avsevärda tidsmellanrum. Att förbehålla gäldenären för belopp för några längre tider bör det dock inte vara fråga om, knappast mer än ett kvartal. I förarbeten och doktrin har det sagts att det vid tillämpningen av denna bestämmelse måste krävas att det finns någon garanti för att medlen kommer till avsedd användning (se Hovrätten för Västra Sveriges beslut den 6 juli 2012 i mål ÖÄ 2821-12, Gregow, Utsökningsrätt 3 uppl., s. 237 och Walin m.fl., Utsökningsbalken, En kommentar, 3 uppl., s. 215) eller åtminstone att detta kan antas bli fallet (jfr Gregow, Utsökningsrätt, 3 uppl., s. 124).

Av utredningen framgår att Kronofogdemyndigheten den 18 september 2019 återbetalat det belopp som tidigare utmätts till A.V. Med hänsyn till att arvodet ursprungligen förföll i juni 2019 finns skäl att utgå från att A.V. vid detta utmätningstillfälle inte längre hade en kostnad för [gode mannen] C.H:s arvode för år 2018. Beträffande tillägg till förbehållsbeloppet för C.H:s arvode för år 2019 framgår av utredningen att sådant arvodesbeslut kan väntas någon gång mellan mars och juni 2020. Det finns inte synnerliga skäl att nu förbehålla A.V. belopp för god mans arvode.

Staten genom Skatteverket har också medgett att A.V:s förbehållsbelopp höjs avseende kostnad för hyra. A.V. ska därför förbehållas det beloppet som sin boendekostnad.

Vad A.V. i övrigt har anfört föranleder ingen annan bedömning från tingsrättens sida än den som Kronofogden har gjort.

Eftersom A.V. borde ha förbehållits 2 627 kr mer än som skett ska utmätningen hävas såvitt avser det beloppet. Även efterföljande beslut om fördelning och utbetalning som kränkt det som nu beslutats ska upphävas.

BESLUT

Tingsrätten ändrar det överklagade beslutet på så sätt att förbehållsbeloppet bestäms till 14 075 kr. Utmätningen hävs således såvitt avser 2 627 kr. Tingsrätten häver även de beslut om fördelning och utbetalning som fattats av Kronofogdemyndigheten, och som inte vunnit laga kraft vid tidpunkten för överklagandet, i den mån dessa kränkt det som nu beslutats.

Svea hovrätt

A.V. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att beslutet om utmätning skulle upphävas.

Skatteverket motsatte sig ändring av tingsrättens beslut.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Kerstin Elserth, referent, och Gunilla Schöldström samt hovrättsassessorn Marcus Winerdal) anförde i beslut den 18 december 2020 följande.

A.V. har – – – i huvudsak anfört följande. Han har god man och eftersom han har en inkomst som överstiger två och ett halvt prisbasbelopp ska han betala sin gode mans arvode och arbetsgivaravgifter. De utmätta medlen var sådana som han har satt undan för att betala detta arvode och avgifterna för 2018. Han fick tillbaka medel efter att en tidigare utmätning upphävts, men hann inte betala arvodet innan pengarna utmättes på nytt. Han måste under alla omständigheter spara undan pengarna för att kunna betala 2019 års arvode till gode mannen. Arvodet ligger på ungefär samma beloppsnivå varje år. Beloppet fastställs årsvis för föregående år.

A.V. har åberopat bl.a. överförmyndarnämndens arvodesbeslut avseende 2019 daterat den 14 februari 2020.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Enligt 5 kap. 1 § 7 UB får banktillgodohavande undantas från utmätning om det skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock inte utan synnerliga skäl för längre tid än en månad. I förarbetena till UB har konstaterats att medel kan undantas för längre tid än en månad när ömmande skäl föreligger, t.ex. vid arbetslöshet, men att mer än ett kvartal knappast kan komma i fråga. Det är gäldenären som måste visa att sådana synnerliga skäl föreligger. Vid tillämpning av denna regel bör även krävas att medlen kommer till avsedd användning. (Se SOU 1964:57 s. 237 och Gregow, Utsökningsrätt, 5 uppl., s. 154.)

Till underhåll räknas i första hand utgifter för mat, boende, kläder och annat som är behövligt för livsuppehället. Även mera speciella utgifter får beaktas, t.ex. för nödvändiga resor. Skälig hänsyn ska tas till omständigheterna i det enskilda fallet. (Se Walin m.fl., Utsökningsbalken, 22 november 2017, JUNO, kommentaren till 5 kap. 1 §.)

Frågan om hur arvode till god man eller förvaltare ska hanteras vid utmätning är inte entydigt avgjord. Vid löneutmätning godtar Kronofogdemyndigheten regelmässigt kostnader för god man eller förvaltare, i den mån de ska betalas av gäldenären (se Handboken Utmätning, utgåva 10, s. 222). Enligt hovrättens mening saknas anledning att göra någon annan bedömning när det är fråga om utmätning av bankmedel, varför kostnader för god man eller förvaltare i och för sig bör kunna undantas även vid en sådan utmätning.

För att kunna undanta ett belopp för att betala ett arvode bör dock som utgångspunkt krävas att arvodet är fastställt och inom kort förfaller till betalning. I de fall då överförmyndarnämnden beslutar i arvodesfrågan årsvis bör det även vara möjligt att förbehålla gäldenären ett belopp om arvodets storlek i vart fall kan uppskattas vid tidpunkten för utmätningen. Med hänsyn till uttalandena i förarbetena bör emellertid också krävas att det vid utmätningstidpunkten kan förväntas att arvodet fastställs och förfaller till betalning inom det närmaste kvartalet. Mot bakgrund av redovisningsskyldigheten för gode män och förvaltare torde det i sådana fall finnas tillräcklig garanti för att medlen kommer till avsedd användning. Med utmätningstidpunkten avses dagen för Kronofog-demyndighetens beslut.

I detta fall delar hovrätten tingsrättens slutsatser såvitt gäller den gode mannens arvode för 2018.

När det gäller arvodet för 2019 gör hovrätten följande bedömning. Överförmyndarnämnden fastställer arvodet årsvis. Eftersom arvodesbeslutet för 2018 hade fattats först i juni 2019 hade Kronofogdemyndigheten vid utmätningsbeslutet den 23 oktober 2019 inte anledning att förvänta att arvodet för 2019 skulle fastställas och förfalla inom det närmaste kvartalet. Att arvodet för 2019 sedermera fastställdes den 14 februari 2020 medför ingen annan bedömning.

Mot denna bakgrund finns inte skäl att upphäva utmätningen och överklagandet ska därför avslås.

BESLUT

Hovrätten avslår överklagandet.

Högsta domstolen

A.V. överklagade och yrkade att HD skulle upphäva Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning i dess helhet.

Skatteverket motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Heléne Åberg Benalal, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

1.

Kronofogdemyndigheten beslutade i oktober 2019 om utmätning av bankmedel för betalning av A.V:s skulder. Från utmätningen undantogs ett belopp till täckande av hans försörjningsbehov (beneficium).

2.

A.V. överklagade beslutet och yrkade att utmätningen skulle upphävas. Han anförde att de utmätta bankmedlen hade avsatts för betalning av 2018 års arvode till hans gode man och förvaltare. I vart fall behövde han spara bankmedlen för att kunna betala arvodet för år 2019.

3.

Tingsrätten ändrade Kronofogdemyndighetens beslut endast på så sätt att A.V. förbehölls ytterligare ett belopp som täckte hans faktiska boendekostnad.

4.

A.V. gav till hovrätten in ett arvodebeslut från överförmyndarnämnden daterat den 14 februari 2020. Av beslutet framgår att kostnaden för arvodet för år 2019 uppgick till 15 790 kr.

5.

Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut.

Frågan i målet

6.

Frågan i målet är i vilken utsträckning bankmedel som behövs för att betala ett arvode till en god man eller förvaltare kan undantas från utmätning på grund av synnerliga skäl.

Undantag från utmätning enligt 5 kap. 1 § 7 UB

7.

Enligt 5 kap. 1 § 7 UB kan bankmedel undantas från utmätning i den mån tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

8.

Till underhåll räknas i första rummet vad som åtgår till mat, hyra och liknande, kläder och annat som behövs för livsuppehället. Även mera speciella utgifter får beaktas, t.ex. för nödvändiga resor eller för särskild vård. Skälig hänsyn ska tas till omständigheterna i det särskilda fallet (jfr 2 § andra stycket).

9.

Vid löneutmätning godtar Kronofogdemyndigheten regelmässigt kostnader för god man eller förvaltare i den mån de ska betalas av gäldenären.

10.

Syftet med regeln i 5 kap. 1 § 7 UB är att gäldenären ska ha de tillgångar som han eller hon behöver under den närmsta tiden. Om det finns synnerliga skäl kan medel undantas för längre tid än en månad. Som exempel på när synnerliga skäl kan föreligga har i förarbetena nämnts att gäldenären är arbetslös eller att en författare får honorar med avsevärda tidsmellanrum. Enligt förarbetena ska dock i regel medel inte kunna undantas för mer än ett kvartal. Vid tillämpningen måste även krävas att det finns någon garanti för att medlen kommer till avsedd användning och att gäldenären efter förmåga strävar att göra rätt för sig. (Jfr SOU 1964:57 s. 237.)

11.

En annan situation där det kan vara aktuellt att undanta medel från utmätning är när gäldenären har lagt undan pengar för att kunna betala en större utgift, t.ex. för en tandläkarbehandling. Det kan också handla om att gäldenären har en utgift som betalas kvartalsvis eller med annan periodicitet och vill förvissa sig om att ha tillräckligt med pengar när räkningen förfaller.

12.

Den riktlinje om högst tre månader som har angetts i förarbetena bör inte utgöra någon yttersta gräns för hur länge medel kan undantas. Medel bör sålunda i viss omfattning kunna undantas under en längre tid, om de är avsedda att användas för att täcka utgifter för gäldenärens försörjning som förfaller till betalning med längre mellanrum. Det är emellertid då särskilt viktigt att den framtida användningen av medlen kan garanteras.

13.

En situation där medel bör kunna undantas under särskilt lång tid, även under ett år eller mera, är när gäldenären har reserverat medel för att kunna betala ett årligt arvode till en god man eller förvaltare. I ett sådant fall torde man regelmässigt kunna räkna med att medlen kommer att användas för det avsedda ändamålet (jfr 12 kap. 2 § FB och vad som kan följa av förordnandet).

Bedömningen i detta fall

14.

HD gör inte någon annan bedömning än den hovrätten har gjort beträffande arvodet för år 2018. När det gäller arvodet för år 2019 gör HD följande bedömning.

15.

Det saknas anledning att betvivla A.V:s uppgift om att han avsatt medel för att i efterskott kunna betala arvodet till sin gode man och förvaltare för år 2019 och han ålades också genom överförmyndarnämndens beslut den 14 februari 2020 att betala arvode.

16.

Arvodeskostnaderna är av sådant slag att de normalt ska undantas när förbehållsbeloppet bestäms. Med hänsyn till den gode mannens och förvaltarens redovisningsskyldighet föreligger även tillräckliga garantier för att medlen kommer till avsedd användning. Eftersom överförmyndarnämnden fastställer arvodet årsvis har det förelegat synnerliga skäl för att undanta medel som motsvarar det arvode som är eller kan antas vara upparbetat och som ännu inte har förfallit.

17.

Hovrättens beslut ska därför ändras på så sätt att Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning av bankmedel upphävs till ett ytterligare belopp om 15 790 kr som motsvarar vad A.V. skulle betala i arvode för år 2019. Efterföljande fördelnings- och utbetalningsbeslut ska i samma utsträckning upphävas.

HD:S AVGÖRANDE

HD ändrar hovrättens beslut och upphäver Kronofogdemyndighetens beslut den 23 oktober 2019 om utmätning av bankmedel – – – till ett ytterligare belopp om 15 790 kr. HD upphäver i tillkommande utsträckning efterföl-jande fördelnings- och utbetalningsbeslut.

Domskäl

HD (justitieråden Kerstin Calissendorff, Svante O. Johansson, Dag Mattsson, Sten Andersson och Eric M. Ru-nesson, referent) meddelade den 13 maj 2022 beslut i enlighet med betänkandet.