SOU 1964:57

Utsökningsrätt : förslag

N ©) Gc

oå (-

- CD u,

&( 4, IGT?»

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

sw. L - r— . STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964:57 ' % f' 5 ? 'Å

Justitiedepartemontet

UTSÖKNINGSRÄTT 111

EXEKUTION I LÖN, BENEFICIUM M. M.

FÖRSLAG AV LAGBEREDNINGEN

Stockholm 1964

1.

10.

. Alkoholreklamen.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINCAR 1964

Kronologisk förteckning

Indoxlån. Del I. Kihlström. 96 s. Fi. . Indexlån. Del II. Kihlström. 525 s. Fi.

Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. Esselte. 212 s. 1. Etiåktivare konsumentupplysning. Esselte. Bättre lldringsvlrd. Esselte. 121 |. S. Norstedt & Söner. 278 s. Fi. Statens skogar och skogslndustrier. Svenska Reproduktion: AB.144s Fi.

111

. Kapitalutvecklingen i det svenska lantbruket Esselte.

. Arbetséldsförkortnlngens verkningar. Esselte.

218 s .

Företagainteckning. Tiden-Barnängen Tryckerier AB. 149 s Ju.

Ålgfrågan. Norstedt & Söner. 188 5. Jo

12. Veterinärmedicinsk forskning och undervisning.

15. 18.

17 18.

Del II. Esselte 802 s. Jo. . Religionsfrihet. AB Wllhelmssons Boktryckeri.

xxvm + 594 5. E. . Svensk namnbok 1964. AB E G Johanssons Bok-

tryckeri, Karlshamn. 227 s. Ju. Utlåtande av Juristkommisslonen l Wenner- strömaffllren. Norstedt & Söner. ll7s Ju. Historisk översikt. Kyrkobegrepp. Almqvist & Wiksella Boktryckeri AB, Uppsala. LIII+824 5. Rapport av parlamentariska nämnden i Wen- nerströmaffären. Norstedt & Söner. 48 s. Ju. Översättning av fördrag angående upprättan— det av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och tillhörande dokument. Marcus. 187 s. 11. . Kommunal skatteutjamning. Kihlström. 419s. Fl. . Krigsmaktens törbandssjukvård. Esselte. 222 s.

Fö. . Bilskrotning. Esselte. 78 s. . Förbud mot utförsel av kultur-föremål. Kihl- ström. 67 a. I:. . Kronhjortsreservat m.m. Berlingske Boktryc-

keriet, Lund. 109 s.

.Behandllngsforskningo vid ungdomsvårdsskolor-

na. Esselte. 279 s. 8. . Nytt skattesystem. Esselte. 827 s. Fi. . Offentliga byggnader :. Ekonomiskt byggande

Esselte. 103 s. Lag om förvaltningsförfarandet. Esselte. 719 s Ju . Beräkning av pensionsreserv 1 penslonsstiftelse.

Hclmqvlst skrivbyra & kontorstryckeri. 89 s. Ju. . Koncernbidrag m.m. Esselte. 160 s. Fi. .Kristendomsundervlsningen. Esselte. 182 s. E.

31. 52.

35. 37. 38.

40.

55.9.

45. 46.

47.

48. 49. 50. 51.

52. 53.

54. 55.

56. 57.

Skadestånd II. Esselte. 170+ 82 s. Ju. Förtida tillträde, expropriationskostnad m.m. Marcus. 118 s. Ju . Översättning av viktigare följdförfattningar till

fördragen angående Europeiska ekonomiska ge- menskapen och Europeiska kol- och stålgemen- skapen. Marcus. 521 s.

. Äktenskapsrlitt I. Författningstext. Marcus. 98 s. Ju. Äktenskapsrlltt II. Motiv. Marcus. 597 s. Ju. . Ökat stöd tin barnfamiljer. Esselte. 148 s. 5.

ägantbåukets strukturutveckling. Esselte

1 a. o.

Sammanställning av remissyttranden över för- fattningsutrednlngens förslag till ny författning. Del (å. Kapr. 6 i förslaget till regeringsform. Mar- cus. & s. 11 . Rapport och' arbetsmaterial från arbetsgruppen

för det kommunala sambandet juni 1964. Mar- cus. 79 s. Mentalsjukvårdslag. Esselte. 410 |. S. . Bostadsstöd för pensionärer. Häggström. 105 s. 1. . Kommunal markpolitik. Esselte. 117 s. 1. . Social omvårdnad av handikappade. Esselte. 208+16 5.111. . Skolans försörjning med lärare II. Esselte. E.

Sjuksköterskeutbildningen I. Grundutbildning. Esselte. 319 S.S. Sjuksköterskeutbildnlngen II. Vissa grundläg- gande undersökningar. Esselte. 196 S.S. Friluftslivet i Sverige. Del I. Utgångslllge och utvecklingstendenser. Svenska Reproduktions AB. 218 s. K. Farmaceutisk utbildning och forskning. Esselte. 256

RättsenE till arbetstagares uppfinningar. Norstedt & Söner. 78 s. Ju

Samordnad rehabilitering. Del I. Tiden-Bam- ängen Tryckerier AB. 223 S.S. Samordnad rehabilitering. Del II. Tiden-Barn- ängen Tryckerier AB. 105 S.S. Statslån till samfundslokaler. Kihlström. 58 s. 1. Organisation av skolledningen i grundskolan. Esselte. 172 s. E. Konsumentupplysning i televisionen. Häggström. 120 s. . Organisationen av rationaliserlngsverksamheten m.m. på jordbrukets, skogsbrukets och träd- gårdsnärlngens område. Esselte. 208 5. Jo. organisations- och samarbetsfrågor i Stock- holmsområdet. Esselte. 140 5. +1 utviksblad.1. Utsökningsrlltt III. Norstedt & Söner. 359 s. Ju.

15.

Utkast till

Kungörelse med vissa bestämmelser om införsel isjukpenning m. m. Med stöd av 22 & införsellagen förordnas härigenom som följer.

Vid meddelande av beslut om införsel i sjukpenning skall utmätnings- mannen iakttaga, att det belopp som skall innehållas och det belopp som förbehålles gäldenären bestämmas per dag. Sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring, som utgives för de fyra första dagarna efter utgången av den i 3 kap. 10 & samma lag angivna karenstiden av tre dagar, bör för- behållas gäldenären utan avdrag, om ej särskilda skäl föranleda annat.

Vid tillämpning av 4 5 andra och tredje styckena införsellagen skall innehållandet anses ske varje dag, för vilken sjukpenning utgår.

2 5. Beslut om införsel i sjukpenning gäller tills vidare intill utgången av ka- lenderåret, om ej utmätningsmannen bestämt annorlunda, och avser sjuk- penning som belöper på giltighetstiden.

35.

Är beslut meddelat om införsel i sjukpenning från allmän försäkrings- kassa och övergår gäldenären till annan sådan kassa, skall beslutet i fort- sättningen iakttagas av den kassan. Det åligger den förra kassan att oför- dröjligen tillställa nya kassan beslutet och underrätta den utmätningsman som handhar införsel—n.

Skall i stället för sjukpenning som nu sagts utgå annan ersättning en- ligt lagen om allmän försäkring eller ersättning enligt lagen om yrkesska- deförsäkring, åligger det försäkringskassan att så snart ske kan varsko utmätningsmannen, som har att förfara enligt vad som föranledes därav.

45.

Vad i 5 & kungörelsen med tillämpningsbestämmelser till införsellagen stadgas om åläggande för arbetsgivaren att anmäla, när belopp ej innehål- lits, skall icke äga tillämpning vid införsel i sjukpenning.

• Sida 336
•  Original

Vad i denna kungörelse sägs om sjukpenning äger motsvarande tillämp- ning i fråga om annan dagersättning som avses i 1 & tredje stycket in- försellagen.

Denna kungörelse träder i kraft den _— — _. Genom kungörelsen upphäves kungörelsen den 11 oktober 1963 (nr 517) med vissa bestämmelser om införsel i sj ukpenning m. m.

Utkast till

Kungörelse med tillämpningsbeslämmelser till införsellagen Med stöd av 23 & införsellagen förordnas härigenom som följer.

Införsel för underhållsbidrag eller kommuns bidragsfordran

1 5.

Ansökan om införsel för underhållsbidrag eller kommuns fordran på bidrag för omhändertaget barn eller till hjälptagares försörjning göres muntligen eller skriftligen. Därvid skall dom, beslut eller annan handling, vari bidraget blivit bestämt, ingivas i huvudskrift eller avskrift som är be- styrkt på betryggande sätt. Dom skall vara försedd med lagakraftbevis. Detsamma gäller beslut, om det ej går i verkställighet utan hinder av förd klagan.

Det ankommer på sökanden att uppgiva, för vilken tid bidraget utestår oguldet. Utestå flera bidragsbelopp oguldna, skall han angiva den tid till vilken varje särskilt belopp hänför sig. Sökanden bör också lämna för honom tillgängliga uppgifter om var gäldenären är bosatt och anställd eller från vem han eljest uppbär förmån, vari införsel kan äga rum.

25.

Finner utmätningsmannen sig icke vara behörig att upptaga ansökningen, skall han om möjligt översända handlingarna till behörig utmätningsman jämte de upplysningar som kunna vara av betydelse för den fortsatta hand- läggningen. Sökanden skall underrättas härom.

35.

När enligt 6 5 införsellagen tillfälle beredes gäldenären att yttra sig i ärendet, skall utmätningsmannen lämna honom uppgift om sökanden, om dom, beslut eller annan handling som åberopats samt om bidragets stor- lek, den tid för vilken det uppgivits utestå oguldet och, om flera bidrags—

• Sida 337
•  Original

belopp utestå oguldna, den tid till vilken varje särskilt belopp uppgivits hänföra sig. Gäldenären bör uppmanas att redogöra för sina inkomster och sin försörjningsbörda samt de omständigheter i övrigt som kunna vara av betydelse för frågan om införsel.

Utmätningsmannen skall även hos arbetsgivaren inhämta uppgift om gäl— denärens anställnings— och avlöningsförhållanden. Genom förfrågan hos myndighet eller annorledes skall utmätningsmannen införskaffa den yt- terligare utredning som erfordras i ärendet.

45.

När införsel beviljats, skall skriftlig underrättelse enligt 7 & sista styc— ket införsellagen tillställas arbetsgivaren med angivande av vad han har att iakttaga vid införseln. Avskrift av beslutet skall jämväl sändas till gäl- denären och sökanden. Utmätningsmannen skall erinra om att beslutet på förekommen anledning kan ändras av honom och att tillika klagan över beslutet kan föras hos överexekutor.

Har uppgift som avses i 3 5 första stycket icke tidigare tillställts gälde- nären eller återgivits i beslutet, skall den lämnas honom samtidigt med avskriften av beslutet.

Förekommer anledning att skatteavdrag bör nedsättas eller skatten jäm- kas, skall utmätningsmannen, med angivande av skälen, sända en avskrift av införselbeslutet till vederbörande skattemyndighet.

55.

Utmätningsmannen bestämmer, huruvida arbetsgivaren skall tillställa honom innehållna medel genom insättning på tjänstepostgirokonto eller

Arbetsgivaren skall åläggas att redovisa en gång i månaden å dag som utmätningsmannen bestämmer, om ej särskilda skäl äro till längre tids- mellanrum, samt att, om något belopp ej innehållits, inom samma tid an- mäla orsaken till utmätningsmannen ävensom att, om gäldenärens anställ- ning upphör, göra anmälan därom till utmätningsmannen inom en vecka från det han fick kännedom om förhållandet.

65.

Arbetsgivaren skall vid varje avlöningstillfälle lämna gäldenären skrift- lig uppgift om det belopp som innehållits av lönen.

7 5. Om utmätningsmannen uppbär medel annorledes än över postgiro el- ler — — _, skall han utfärda kvitto (indrivningskvitto) varom är särskilt

stadgat.

• Sida 338
•  Original

338 8 5.

När anledning förekommer att enligt 9 5 införsellagen jämka under— ' hållsbidrag som finnes för högt, skall utmätningsmannen, om det lämpli- gen kan ske, bereda den underhållsberättigade tillfälle att yttra sig.

95.

Förekommer anledning att ändra eller häva beslut om införsel enligt vad som sägs i 12 5 införsellagen, skall utmätningsmannen, när det finnes er- forderligt och lämpligen kan ske, bereda införselsökanden tillfälle att ytt- ra sig. Meddelas beslut om ändring eller hävande, skall, förutom arbets- givaren, såväl gäldenären som införselsökanden underrättas därom. Utmät- ningsmannen skall erinra om att det nya beslutet på förekommen anledning kan ändras av honom och att tillika klagan över beslutet kan föras hos överexekutor.

10 5.

Medel som influtit till utmätningsmannen må ej tillställas den berätti— gade förrän belopp som därmed skall gäldas är förfallet.

115.

Ärende om införsel skall handläggas skyndsamt. Utmätningsmannen skall, när uppgift saknas om var gäldenären är bosatt eller anställd eller från vem han eljest uppbär förmån vari införsel kan äga rum, självmant göra efterforskningar och vidtaga de åtgärder som i övrigt krävas för att införsel skall kunna verkställas. Utmätningsmannen äger påkalla biträde av polismyndighet för gäldenärens efterspanande.

12 5.

Utmätningsmännen skola i ärenden om införsel främja handläggningen genom inbördes samarbete. Inkommen framställning eller anmälan, som finnes böra upptagas av annan utmätningsman, skall översändas till denne.

Om utmätningsman i' ärende som upptagits av honom finner att åtgärd, såsom delgivning eller införskaffande av upplysningar, erfordras inom annan utmätningsmans tjänstgöringsområde, äger han påkalla biträde av denne. Därest det, med beaktande jämväl av kostnaderna, finnes mera än- damålsenligt, må han själv vidtaga erforderliga åtgärder utom sitt tjänst- görings—område.

Skall betalning ske från ort utom utmätningsmannens tjänstgöringsom- råde, må han, om det finnes ändamålsenligt, bestämma, att arbetsgivaren skall redovisa innehållna belopp till utmätningsmannen i den orten för be- fordran till den utmätningsman som handlägger införseln.

Är i fall som sägs i 10 5 tredje stycket införsellagen den utmätnings- man som handlägger införseln mot gäldenären icke behörig att uttaga be-

• Sida 339
•  Original

loppet hos arbetsgivaren genom utmätning eller införsel, skall han begära verkställighet hos behörig utmätningsman.

13 5.

Om gäldenären, sedan införsel beviljats av viss utmätningsman, bosät- ter sig inom annan utmätningsmans tjänstgöringsområde eller eljest änd- ring inträder i de omständigheter som betingat utmätningsmannens behö- righet, skall ärendet överflyttas till den utmätningsman som i fortsättning- en är behörig att upptaga fråga om införsel mot gäldenären. Härvid skola de handlingar och upplysningar som kunna vara av betydelse för den fort- satta handläggningen överlämnas. Den utmätningsman som överflyttar ärendet skall underrätta gäldenären och införselsökanden därom. Den ut- mätningsman som mottager ärendet skall underrätta arbetsgivaren och där- vid angiva, hur innehållna belopp skola redovisas.

Utan hinder av vad nu sagts må den utmätningsman som upptagit ären- det fortsätta handläggningen, om indrivningen kan beräknas bliva avslu- tad inom kort eller eljest särskilda skäl äro mot överflyttning. Den utmät- ningsman till Vilken ärendet eljest skolat överflyttas skall underrättas, när handläggningen fortsättes av den förra utmätningsmannen.

14 5.

Underrättelse till part eller annan i ärende om införsel lämnas skrift- ligen eller, om det finnes lämpligare och skriftlig form icke är särskilt fö- reskriven, muntligen.

Skriftlig underrättelse eller annan handling, som skall överbringas, sän- des i tjänstebrev eller överlämnas på annat lämpligt sätt. När fråga är om underrättelse till arbetsgivare om beviljad införsel, ska-ll skriftligt erkän- nande av mottagandet avkrävas honom antingen på det sättet att rekom- menderat brev med mottagningsbevis användes eller genom att han anmo— das underteckna och återställa särskild blankett till erkännande. Inkom- mer icke mottagningsbevis eller erkännande, skall utmätningsmannen låta delgiva arbetsgivaren underrättelsen; därvid skola 33 kap. 8—10 55 rätte- gångsbalken äga motsvarande tillämpning. Om det finnes mera ändamåls- enligt, må utmätningsmannen omedelbart föranstalta om sådan delgiv- ning som sist sagts.

15 5.

Vad ovan är stadgat om arbetsgivare skall, när fråga är om införsel i annan förmån än avlöning, tillämpas på den från vilken förmånen skall utgå. Vad som föreskrivits med avseende ä avlöning skall i sådant fall gälla utfallande belopp av förmånen.

• Sida 340
•  Original

Införsel för skatt, allmän avgift, böter eller vite

16 5.

Vad i 3—9 och 11—15 55 sägs med avseende å införsel för underhållsbi- drag eller kommuns bidragsfordran skall i tillämpliga delar gälla jämväl införsel för skatt, allmän avgift, böter eller vite, med följande undantag och tillägg:

1. Har gäldenären i samband med anmaning att betala underrättats om att införsel kan komma att meddelas för fordringen och uppmanats att in- komma med yttrande, erfordras icke vid tillämpning av 3 5 att tillfälle ånyo beredes honom att yttra sig, med mindre det med hänsyn till den tid som förflutit eller eljest förekommer särskild anledning därtill.

2. Vid tillämpning av 5 5 bestämmes tiden för redovisning till en gång varje kalenderkvartal. Vidare skall föreskrivas, att om införseln upphör, redovisning skall ske inom en månad från det arbetsgivaren eller annan som sägs i 15 5 fick kännedom därom. När skäl äro därtill, må dock ut— mätningsmannen bestämma andra tider för redovisningen än nu sagts.

3. När ärende överflyttas till annan utmätningsman enligt vad som sägs i 13 5 första stycket, skall i fråga om redovisningen av medel som inflyta till honom förfaras såsom om ärendet överlämnats genom handräckning.

S traffbestämmelser m. m.

17 g.

Underlåter arbetsgivare eller annan som sägs i 15 5 att på anfordran läm- na uppgift enligt 3 5 eller att inom föreskriven tid göra anmälan enligt 5 5 eller lämnar han oriktig uppgift eller anmälan, dömes till dagsböter.

18 5.

Om skyldighet för utmätningsman att föra dagbok eller anteckningar i ärenden om införsel är särskilt stadgat.

Denna kungörelse träder i kraft den — — —

Vad ovan i 13 5 andra stycket är stadgat om skyldighet för utmätnings— man att lämna underrättelse, när han fortsätter handläggningen av ärende efter vad där sägs, skall äga motsvarande tillämpning, när i fall som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till införsellagen utmätningsman fortsätter handläggningen av ärende som upptagits av honom.

• Sida 341
•  Original

Utkast till Kungörelse om ändring i kungörelsen den 14 december 1917 (nr 870) om landsfiskals och stadsfogdes dagbok i utsökningsmål samt angående vad vid utsökningslagens tillämpning i vissa andra fall skall iakttagas

Med stöd av 2, 12 och 56 55 utsökningslagen förordnas härigenom, att 9 a 5 1 mom. kungörelsen den 14 december 1917 om landsfiskals och stads— fogdes dagbok i utsökningsmål samt angående vad vid utsökningslagens till- ]ämpning i vissa andra fall skall iakttagas1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande angives och att i kungörelsen skall införas en ny para- graf, betecknad 9 d 5, av nedan angiven lydelse.

9 a 5.

1 mom. Har utmätning — —— — egendomen är. Fråga om — _— till förfång.

Föreligger i mål om utmätning, som inkommit till utmätningsmannen på annan ort än gäldenärens hemvist, anledning att taga avlöning, pension el- ler livränta i mät i den ordning som stadgas i 67 a—67 d 55 utsökningsla- gen, skall målet överlämnas till utmätningsmannen i hemvistet, om ej sär- skilda skäl äro till annat.

9 d 5.

Uppkommer i mål om utmätning fråga om att taga avlöning, pension eller livränta i mät i den ordning som stadgas i 67 a—67 d 55 utsöknings- lagen, skall, jämte vad som sägs i 9 c 5 1 mom. under 1 och 2 här ovan, iakt- tagas, att gäldenären bör underrättas om att fråga som nyss sagts uppkom- mit samt uppmanas att inom viss tid inkomma med yttrande och därvid redogöra för sina inkomster och sin försörjningsbörda samt de omständig— heter i övrigt som kunna vara av betydelse.

Med avseende å utmätning av avlöning, pension eller livränta i nyss an- given ordning skola i övrigt 3 5 andra stycket, 4 5 första stycket, 5, 6, 9 och 11 55, 12 5 tredje och fjärde styckena samt 13—15 och 17 55 kungörelsen den _ —— — med tillämpningsbestämmelser till införsellagen äga motsva- rande tillämpning. När föreskrifter meddelas enligt 5 5 i kungörelsen, bör dock tiden för arbetsgivares eller annan utbetalares redovisning bestämmas till en gång varje kalenderkvartal, om ej skäl äro till annat.

Bestämmelserna i 9 c 5 äro ej, i vidare mån än som följer av första stycket här ovan, tillämpliga med avseende å utmätning varom sägs i denna paragraf.

Denna kungörelse träder i kraft den _ —— ——

1 9 a 5 införd genom SFS 512/1963. Om den på s. 164 här ovan omförmälda utredningen ger till resultat att arbetsgivare m. fl. må redovisa också på annat sätt än genom insättning på utmätningsmans tjänste- postgirokonto, får övervägas, huruvida även 10 a 5 bör ändras.

• Sida 342
•  Original

Bilaga 2 Begärd och verkställd löneutmätning i enskilda mål är 1957

Län Sammanlagda antalet inkomna Därav mål rörande löneutmätningl mål rörande utmätning

Stads- Lands- Summa Hos stadsfogde Hos landsfiskal fogde fiskal

Antal Antal fall då Ej re— Utm. försök Antal Antal fall Ej re- Utm. försök löneutm. sultats har ej då löneutm. sultata har ej lyckats” gjorts' lyckatsz gjortsA

Stockholms stad 11 378 — 11 378 1 208 Stockholms . . . . 870 5 146 6 016 88 Uppsala ....... . 852 1 041 1 893 124 Södermanlands. . 952 1 581 2 533 123 Östergötlands . . 2 257 2 398 4 655 339 Jönköpings . . . . 803 3 052 3 855 116 Kronobergs . . . . 236 1 847 2 083 4 Kalmar . . . . . . .. 729 2 305 3 034 14 Gotlands . . . . . . 314 849 1 163 18 Blekinge . . . . . . 559 1 229 1 788 37 Kristianstads . 276 3 081 3 357 29 Malmöhus.. .. .. 5 494 3 159 8 653 513 Hallands . . . . . . 659 1 043 1 702 39

LG

¹ 154 1 088 — —— -— 82 1 154 3 151 128 121 120 22 —— 22 5 120 31 39 —— 39 8 217 12 38 5 33 11 115 115 107 1 106 49

1 1

åOMMNv—(QO CW H

— — 44 1 33 6 4 4 23 22 10 18 18 18 — 18 2 35 27 110 41 69 4 28 18 145 41 104 22 275 37 170 10 160 75 36 — 2 — 2 _— Göteb. 0. Bohus 4 715 1 869 6 584 273 258 241 70 — 70 48 Älvsborgs . . . . . . 1 187 3 325 4 512 43 39 — 78 9 69 10 Skaraborgs . . . . 807 2 554 3 361 28 _ 28 12 73 14 59 36 Värmlands . . . . 988 2 688 3 676 68 — 68 48 57 1 56 15 Örebro ...... .. 778 2 164 2 942 125 14 111 111 223 177 46 46 Västmanlands . . 1 067 1 741 2 808 128 20 108 106 73 1 72 33 Kopparbergs. . . . 192 2 980 3 172 15 — 15 — 70 9 61 58 Gävleborgs . . . . 1 267 3 274 4 541 150 25 125 125 44 5 39 39 Västernorrlands 832 4 006 4 838 49 13 36 21 136 20 116 71 Jämtlands. . . . . . 461 2 220 2 681 14 — 14 14 68 5 63 6 Västerbottens . . 757 3 618 4 375 17 9 8 1 83 31 52 13 Norrbottens . . . . 739 5 293 6 032 6.1 29 32 32 167 53 114 30

Summa 39 169 62 463 101 632 3 623 576 3 047 2 182 2 014 438 1 576 725

H

!)leme CO v-d N

¹ Häri ingår a) fall då borgenären begärt utmätning av gäldenärens lön och b) fall då utmätningsman i enskilt mål av eget initiativ sökt göra utmätning av gäldenärens lön. Gruppen b) är relativt obetydlig. Den omfattar för stad 203 fall och för (and 245 fall, eller tillhopa 448 av 5.637 fall. ” Löneutmätning anses ha lyckats, då något belopp tagits i mat. ³ I denna kolumn redovisas dels fall då utmätning försökts men ej lyckats, dels ock fall då utmätningsförsök ej gjorts. * De fall som redovisas i denna kolumn ingår bland de fall som upptagits i kolumnen Ej resultat.

• Sida 343
•  Original

Bilaga 3

Översikt över reglerna i vissa främmande länder om exekution

i avlöning m. m.

Förbundsrepubliken Tyskland. Enligt tysk rätt antages hinder icke möta mot ut- mätning av framtida fordran, därest den härrör ur ett bestående rättsförhållande som medger en bestämning av fordringen till dess art och till gäldenärens per- son.1 I överensstämmelse härmed medges generellt utmätning av lön, oavsett om den redan blivit intjänad eller ej. I 5 832 ZPO stadgas uttryckligen, att utmätning av lönefordran e. 1. omfattar även sådana poster som förfaller först efter utmät— ningen. I 5 833 tillägges, att utmätning av inkomst av tjänst omfattar även inkomst som gäldenären förvärvar efter förflyttning till annan anställning eller efter löne- förhöjning så länge blott arbetsgivaren är densamme. Sker utmätning för gäl— dande av familjerättsligt underhållsbidrag eller av livränta till följd av kropps- skada, får utmätningen tillgodose även sådana poster därav som förfaller i fram- tiden (5 850 d tredje stycket).

Den omständigheten att utmätning generellt medges i lön medför emellertid icke att hela lönen kan tagas i anspråk. I ZPO, 55 850 a—850 i, uppställs detalje— rade regler om hur mycket av lönen som skall förbehållas gäldenären. Med lön likställs pension och livränta m. 111.

Vid uttagande av familjerättsligt underhållsbidrag (se 5 850 d) får gäldenären i princip behålla endast så mycket som erfordras till hans nödiga underhåll och till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet gentemot sådana anförvanter som njuter bättre rätt än utmätningssökanden eller för att bereda lika betalning åt dem som har samma rätt som sökanden. De underhållsberättigade indelas för ändamålet i tre klasser med förmånsrätt efter varandra. Vissa avlöningsposter får dock alls icke utmätas eller får tagas i anspråk endast till viss del. Helt utmät- ningsfria är bl. a. dagtraktamenten, särskild ersättning för farofyllt arbete och hjälp till vidareutbildning ävensom begravningshjälp och blindtillägg. Av ersätt- ning för övertidsarbete skall åtminstone 1/4 förbehållas gäldenären.

En mera gynnad ställning har gäldenären när fråga är om utmätning för van- lig fordran. Till en början är en rad avlöningsposter helt eller delvis skyddade (se 5 850 a). Av övertidsersättning får sålunda blott hälften tagas i anspråk. Helt utmätningsfria är — förutom dagtraktamenten och övriga ovan angivna poster _ bl. a. särskild semesterersättning utöver lönen samt vissa gratifikationer såsom jubileumsgåvor och (med viss begränsning) julgåvor. — Vissa livräntor och där- med jämförliga intäkter är i princip utmätningsfria (se 5 850 b, som gäller även vid utmätning för underhållsbidrag). Det rör sig här bl. a. om ersättning för kroppsskada och ersättning från sjukkassa. Räcker gäldenärens övriga lösa egen- dom icke till för att bereda borgenären full betalning, får dock även sådan in- täkt utmätas, om det efter omständigheterna ter sig skäligt. Vid skälighetspröv- ningen skall hänsyn tagas även till karaktären av sökandens fordran. — Av den inkomst som får tagas i anspråk skall vissa belopp undantagas för gäldenärens behov. I 5 850 e stadgas sålunda, att gäldenären får behålla ett fixt belopp som

1 Se Stein—Jonas vid 5 829 I 1 a).

• Sida 344
•  Original

utgör vid månadslön 182 mark i månaden, vid veckolön 42 mark i veckan och vid daglön 7 mark om dagen. Har gäldenären försörjningsplikt, ökas det utmät- ningsfria beloppet. Överstiger inkomsten det fixa beloppet men uppgår den ej till mer än 800 mark i månaden (180 mark i veckan eller 30 mark om dagen) beräknas den utmätningsbara delen efter tabell. Är inkomsten högre, får gälde- nären behålla 3/10 av vad som överskjuter fixa beloppet. Betalar han underhålls— bidrag, får han undantaga ytterligare 2/10 för den första personen och 1/10 för varje följande person dock högst 9/10 av vad han tjänar utöver det fixa belop- pet.2 Vid tillämpningen av vad nu sagts tages endast hänsyn till nettolönen, d. v. s. lönen efter skatteavdrag (se 5 850 e).

Enligt 5 850f kan rätten undantagsvis medge att gäldenären får behålla en större del av inkomsten än som följer av de ovan återgivna reglerna, därest detta ter sig nödvändigt med hänsyn till gäldenärens särskilda behov eller ovanligt stora försörjningsbörda och borgenärens anspråk på snar betalning icke väger tyngre. Enligt ett år 1959 gjort tillägg till paragrafen kan rätten också på ansökan av borgenären i viss utsträckning minska vad som skall förbehållas gäldenären enligt 5 850 c. Särskilt gäller detta, när fordringen uppkommit genom en av gäl- denären uppsåtligen förövad lagstridig handling.

I syfte att undgå utmätning kan gäldenären tänkas ha avtalat med arbetsgiva- ren att lönen eller någon del därav skall utbetalas till tredje man (t. ex. till gäl- denärens hustru) eller att lön icke skall utgå eller utgå med osedvanligt lågt be— lopp.3 För att förebygga ett sådant kringgående av lagen stadgar 5 850 h, att även den till tredje man utgående lönen får utmätas respektive att hos arbetsgivaren skall anses för gäldenärens räkning innestå ett mot sedvanlig lön svarande be- lopp.

För ackumulerad inkomst ges i 5 850 i en regel, som medför att gäldenären på ansökan kan få i stort sett samma förmåner som om inkomsten fördelat sig på längre tid. Hänsyn måste dock tagas till borgenärens intresse.

De nu återgivna reglerna gäller omedelbart endast för sådana fordringar som kan indrivas enligt ZPO, d. v. s. i huvudsak civilrättsliga fordringar men även böter. För indrivningen av skatter och andra offentligrättsliga for ringar gäller särskilda regler. I allmänhet hänvisar de dock till hithörande h stämmelser i ZPO.

österrike. Lön, pension o. d. kan även här tagas i anspråk genom ett införsellik- nande förfarande, som står öppet för borgenärer i gemen. Bestämmelserna härom återfinns i Lohnpfändungsgesetz av den 16 februari 1955 och är snarlika de i Förbundsrepubliken Tyskland gällande. Vid uttagande av familjerättsligt under- hållsbidrag får sålunda gäldenären vidkännas hårdare ingrepp än när indriv- ningen avser vanlig fordran. Dagtraktamenten, särskild semesterersättning, ersätt- ning för övertidsarbete och annat dylikt skyddas helt eller delvis mot exekution. Vid utmätning för vanlig fordran får gäldenären behålla 700 schilling per månad, jämte ytterligare 50 schilling för varje av honom underhållen person. Av över- skjutande belopp undantages 3/10 för gäldenärens räkning och 1/10 för varje un— derhållsberättigad, dock sammanlagt högst 8/10. Hänsyn tages härvid endast till nettolönen, efter skatteavdrag. På ansökan kan rätten undantagsvis medge, att

2Regeln om utmätningsfrihet för ersättning från sjukkassa uppges ha medfört en be- nägenhet till omotiverade sjukskrivningar, se Neue Juristische Wochenschrift 1954 s. 1097, 1955 s. 291, 1957 s. 1467, 1958 s. 92 samt Monatsschrift fiir deutsches Recht 1959 s. 172.

3 Förfarandet uppges icke vara ovanligt, när gäldenären har anställning hos sin hustru eller ett familjebolag.

• Sida 345
•  Original

gäldenären får behålla större del av sin inkomst än som följer av det nu sagda. Däremot torde rätten icke såsom i Tyskland kunna minska gäldenärens lagbe- stämda beneficium. För det fall att gäldenären låter lönen uppbäras av tredje man eller arbetar utan lön eller mot uppenbart för låg ersättning ges regler av samma innehåll som de tyska. Även bestämmelserna om behandlingen av acku- mulerad inkomst motsvarar de tyska. — För indrivning av skatter och andra of- fentligrättsliga avgifter gäller särskilda regler (se bl. a. Abgabenexekutionsord— nung av den 30 mars 1949), vilka emellertid ansluter sig till de i Lohnpfändungs- gesetz meddelade.

Schweiz. Den schweiziska lagen om utsökning och konkurs (Bundesgesetz iiber Schuldbetreibung und Konkurs av den 11 april 1889) stadgar i fråga om lön, pension och liknande inkomst allenast, att sådan tillgång får utmätas endast i den mån den ej enligt förrättningsmannens bedömande är att anse som ound- gängligen erforderlig för gäldenären och dennes familj (se art. 93). Vissa pensio- ner och livräntor är helt skyddade mot utmätning (se art. 92). Något förbehåll om att löneutmätning skulle vara medgiven för endast vissa fordringar finns ej. Närmare regler har utbildats i praxis.4 Utmätning medgives såväl av förfallen lön som av blivande arbetsförtjänst. I det senare fallet upphör dock verkan av ut- mätningen efter ett år. Ny utmätning kan då begäras. Likaså kan gäldenären med- giva att utmätningen består.5 Något fixt beneficium tillämpas ej utan det belopp som förbehålls gäldenären bestäms efter prövning i varje särskilt fall. Sker ut- mätning till gäldande av underhållsbidrag, får gäldenären vidkännas hårdare in- grepp än eljest.

Frankrike. Avlöning och annat vederlag för utfört arbete kan tagas i anspråk för borgenärernas räkning genom ett införselliknande förfarande, saisie-arrét des ré- munération du travail. Bestämmelserna härom upptages i art. 60 a—73b av code du travail, första boken. Härtill ansluter sig särskilda regler för statens civila och militära befattningshavare i en lag av den 24 augusti 1930, vilken dock i stora delar hänvisar till nyssnämnda föreskrifter i code du travail.

Enligt en särskild förordning av den 28 mars 1960 får följande delar av arbets- inkomsten tagas i anspråk:

1/20 av den del som ej överstiger 2 250 francs 1/10 av den del som överstiger 2 250 men ej 4 500 francs

1 / 5 » » » » » 4 500 » » 6 750 » 1/4 » » » » » 6 750 » » 9 000 » 1/3 » » » » » 9 000 » » 11 250 »

samt hela inkomsten i den mån den överstiger 11 250 francs, allt räknat per år.

Vid uttagande av löpande familjerättsligt underhållsbidrag är dock ingen del av inkomsten skyddad.

Förfarandet vid löneutmätning är — i jämförelse med det franska utsöknings— förfarandet i övrigt — enkelt och relativt snabbt samt billigt. Utmätning måste föregås av ett förlikningsförsök. Har utmätning skett för en borgenärs fordran, kan andra borgenärer ansluta sig till förfarandet. Arbetsgivaren är icke skyldig

4 Se Favre, Cours de droit des poursuites, Fribourg 1953, s. 168 ff. 5Härigenom undgår gäldenären, att det officiellt konstateras att han saknar tillgång till betalning av sin gäld. Sådant konstaterande medför i olika hänseenden menliga verk- ningar, se Favre, a. a. s. 111.

• Sida 346
•  Original

att redovisa innehållen lön mer än en gång i kvartalet. Utdelning till sökanden och andra borgenärer äger i allmänhet rum först när så mycket influtit att 35 % av oprioriterade fordringar kan täckas. Efter andra utdelningen görs ett förlik- ningsförsök. Om gäldenären förbinder sig att betala återstoden inom viss tid, kan en kvalificerad majoritet av borgenärerna besluta att förfarandet skall nedläggas.

Antagandet av de nu återgivna reglerna föregicks av livliga debatter.6 Före 1895 saknades lagbestämmelscr 0111 löneutmätning annat än beträffande vissa stats- tjänstemän. I praxis följdes i stort sett reglerna för utmätning av vanlig fordran. Del av lönen ansågs dock utmätningsfri såsom erforderlig för gäldenärens uppe- hälle. Utmätningsfriheten bestämdes från fall till fall utan tillämpning av fasta principer, vilket medförde olägenheter. Vidare var förfarandet långsamt och dyr- bart. År 1895 antogs en lag i syfte att råda bot på dessa missförhållanden. Ut— mätningen skulle få omfatta 1/10 av lönen. Förfarandet förenklades och förbilli- gades. Reformen medförde dock icke enbart goda verkningar. Regeln att 1/10 av lönen skulle få tagas i anspråk befanns osmidig. Andelen var merendels onödigt låg, när gäldenären var ogift, men ofta för hög, när utmätning skedde 1105 en fa- miljeförsörjare. Det förenklade förfarandet medförde, att löneutmätning blev myc- ket oftare förekommande än tidigare. Det blev också vanligt, att flera borgenärer samtidigt gjorde anspråk på lönen. Arbetarna började byta arbete för att undan- draga sig utmätning. Arbetsgivarna åter fann det betungande att göra löneavdrag och många tog för vana att avskeda vederbörande, om utmätning gjordes i hans lön. Slutligen visade statistiken, att det framförallt var vinhandlare och avbetal- ningssäljare som utnyttjade det nya institutet. Åtskilliga röster — icke minst bland arbetare och arbetsgivare — höjdes för att man skulle helt förbjuda löne— utmätning. Häremot invändes, att om arbetslön icke skulle få tagas i mät, en ar— betare överhuvud icke skulle kunna påräkna kredit. Reformarbetet ledde först efter första världskriget till resultat. Anhängarna av total utmätningsfrihet var dåmera i minoritet. De väsentliga höjningar som arbetslönerna undergått ansågs icke göra det möjligt att helt undantaga lönen från utmätning. Nya regler om löne- utmätning antogs 1921 och 1930. Dessa medförde en ytterligare reduktion av kost- naderna. Vidare blev förfarandet mindre betungande för arbetsgivarna. Från bör- jan gällde de nya reglerna endast beträffande mindre löntagare, men denna be- gränsning bortföll genom lagändringar åren 1945 och 1949.

England. För uttagande av vanlig fordran får endast intjänad lön tagas i anspråk (genom »attachment» eller genom utseende av en »receiver»), icke framtida in- komster.7 För åtskilliga kategorier av arbetstagare är även intjänad lön skyddad mot exekution.B

Vid indrivning av familjerättsligt underhållsbidrag får däremot enligt en år 1958 antagen lag användas ett införselliknande förfarande (»attachment of earn- ings order»).9 Om en underhållspliktig häftar i skuld för minst fyra poster av underhållsbidrag som bestämts att utgå per vecka och i annat fall för minst två poster, kan domstol förordna, att arbetsgivaren skall innehålla så mycket av den underhållsskyldiges lön som erfordras för att gälda de oguldna bidragsposterna

6 Framställningen i det följande bygger på Cuche, Précis des voies d'exécution, 6:e ed. s. 150 ff. 7Se Halsbury, The Laws of England, 3rd ed. vol. 16 s. 84 f och s. 108 f ävensom YVood i The modern law review, vol. 26 s. 51 ff. 5 Attachment får, när fråga ej är om underhållsbidrag, icke användas mot statens äm- bets- eller tjänstemän och ej heller mot sjömän, tjänstefolk eller arbetare. Institutet re— ceiver får användas beträffande ämbets- och tjänstemän men torde icke tillämpas be— träffande arbetare o. 1. 9 Se Maintenance Orders Act, 1958.

• Sida 347
•  Original

och bidraget i fortsättningen. Har domstolen anledning antaga att betalningsför- summelsen beror av annat än uppsåtlig vägran eller vårdslöshet från den under- hållsskyldiges sida, får dock sådant förordnande icke meddelas. Ett visst mini- mibelopp _- bestämt från fall till fall — skall förbehållas gäldenären för egen räkning.

Det må i detta sammanhang framhållas, att man i England fortfarande i viss utsträckning tillämpar institutet gäldsfängelse. Underlåtenhet att ställa sig till efterrättelse domstols föreläggande att betala betraktas nämligen såsom en form av »contempt of court» och kan medföra fängelse. Frihetsberövandet varar i all- mänhet högst sex veckor och avbryts, om gäldenären betalar. Dom å gäldsfängel- se meddelas endast om det styrkes, att gäldenären har eller efter föreläggandet haft möjlighet att betala. I allmänhet beredes gäldenären först möjlighet att fri- göra sig från skulden genom avbetalningar. Blotta hotet om gäldsfängelse synes verka som en kraftig press på gäldenären. Metoden utgör dock av allt att döma icke något osvikligt medel att framtvinga betalning.10 Gäldsfängelse användes ti- digare framförallt mot försumliga försörjare. Efter genomförandet av nyssnämn- da lag av år 1958 har institutets användning mot sådana gäldenärer inskränkts. Till belysning av förhållandena må återgivas följande uppgifter ur Report of the Commissioners of Prison for the Year 1961 s. 147.

Antal i fängelse intagna gäldsfångar

År Dömda av Summa

Magistrates' Court för underlåten County High betalning av Court.u Court11

under- kommu— statlig andra hålls- nalskatt inkomst- skulder bidrag skatt 1956 .......... 4 314 167 41 126 1 463 26 6 137 1957 .......... 4 597 185 43 79 2137 15 7 056 1958 .......... 4 910 311 53 67 3 673 26 9 040 1959 .......... 2 358 275 44 41 4 821 28 7 567 1960 .......... 2 379 252 67 24 5 057 9 7 788 1961 .......... 2 867 306 55 32 5 677 4 8 941

USA. Frågan i vad mån arbetsförtjänst kan tagas i anspråk för borgenärernas räk- ning är olika reglerad i de skilda delstaterna. I vissa stater, såsom New York och Connecticut, står ett införselliknande förfarande öppet för borgenärerna i gemen. I New York får härvid högst 10 % av lönen tagas i anspråk och exekution får äga rum endast om lönen uppgår till minst 30 dollars i veckan (25 dollars i vissa delar av staten). I flertalet stater medges däremot endast exekution i intjänad (eller förfallen) lön. I regel skall därvid del av lönen undantagas för gäldenärens och hans familjs uppehälle. I Pennsylvania medgives exekution i innestående lön endast för uttagande av underhållsbidrag och fordran för kost och logi för fyra veckor. I Florida får exekution icke äga rum i en familjeförsörjares lön.

Gäldsfängelse förekommer (i begränsad utsträckning) i vissa stater men har avskaffats i andra.

10 Ang. kritik mot institutet gäldsfängelse se Jackson, The machinery of justice in England, 3rd ed. s. 70 f. 11 Ingen specifikation lämnas av dessa fall. Även High Court och County Court kan ingripa mot försumliga försörjare, ehuru den bidragsberättigade i regel torde vända sig till Magistrates” Court.

• Sida 348
•  Original

Bilaga 4

Översikt över beneficiumreglerna i vissa främmande länder

Förbundsrepubliken Tyskland. Den tyska civilprocessordningen av år 1877 (ZPO), under årens lopp vid upprepade tillfällen ändrad och kompletterad, inne- håller utförliga och vittgående regler om utmätningsfrihet och om gäldenärs- skydd överhuvud. Under det senaste världskriget och delvis redan dessförinnan gällde särskild kristidslagstiftning med än mer vittgående skyddsregler. Denna lagstiftning har numera upphävts, men en del av dess regler har överförts till ZPO.

I 5 765a upptages en allmän skyddsregel, hämtad från kristidslagstiftningen, av innebörd, att domstol på ansökan av gäldenären i särskilda undantagsfall kan helt eller delvis upphäva, förbjuda eller tills vidare inställa exekutionsåtgärd. Detta får ske endast om exekutionsåtgärden skulle drabba gäldenären så hårt, att det skulle strida mot god sed att till fullo tillgodose borgenärens intresse.

En annan skyddsbestämmelse återfinns i 5 813 a, som stadgar rätt för domstol att medge uppskov med försäljning av utmätt lös egendom i längst ett är. Medgi- vandet skall förknippas med betalningsföreskrifter — t. ex. att gäldenären i viss ordning skall avbetala på skulden — och må förekomma endast om åtgärden ter sig lämplig med hänsyn till gäldenärens person och hans ekonomiska förhållan- den samt gäldens natur. Hänsyn skall också tagas till borgenärens intresse. I växelmål får uppskov ej medgivas.

De egentliga beneficiumreglerna återfinns i 5 811. Enligt denna kan följande föremål icke tagas i mät:

1. föremål för personligt bruk eller användning i hushållet, såsom klädesplagg, linne, sängar, husgeråd och köksutensilier, i den mån gäldenären behöver dem för upprätthållande av en efter hans yrkesverksamhet och gäldbelastning anpas- sad anspråkslös standard; vidare trädgårdspaviljonger, kolonistugor och liknan- de, om de i exekutionshänseende räknas till lös egendom och erfordras för att bereda gäldenären eller hans familj stadigvarande bostad;

2. erforderliga förråd av födoämnen, bränsle och belysningsmedel för fyra vec— kor för gäldenären, hans familj och husfolk, som hjälper honom i hushållet, eller, om sådana förråd saknas och deras anskaffande icke är säkerställt på annat sätt, erforderligt belopp i pengar för anskaffande därav;

3. smådjur till begränsat antal ävensom en mjölkko eller, efter gäldenärens val, i stället för en sådan inalles två svin, getter eller får, om dessa djur erfordras för att bereda uppehälle åt gäldenären, hans familj eller husfolk, som hjälper honom i hushållet, jordbruket eller annan hans näring; vidare foder och strö för fyra veckor eller, om sådant saknas och dess anskaffande icke är säkerställt på annat sätt, erforderligt belopp i pengar för anskaffande därav;

4. hos jordbrukare för driften erforderliga redskap och kreatur jämte erforderlig gödsel ävensom jordbruksprodukter i den mån dessa erfordras för att säkra gäl— denärens, hans familjs och hans arbetstagares underhåll eller för driftens fort- sättande till nästa skörd av samma eller liknande produkter; 4 a. hos jordbruksarbetare naturaprodukter, som lämnats såsom lön, i den mån gäldenären behöver dem för sitt och familjens underhåll;

• Sida 349
•  Original

5. hos personer, som vinner sin utkomst genom kroppsligt eller andligt arbete eller andra personliga prestationer, de föremål som erfordras för fortsättande av denna förvärvsverksamhet;

6. hos änkor och minderåriga bara efter de under 5. angivna personerna, när de fortsätter förvärvsverksamheten för egen räkning med hjälp av annan, de före- mål som erfordras för fortsättande av denna förvärvsverksamhet;

7. tjänstedräkter och tjänsteutrustningspersedlar för gäldenärens bruk ävensom hos ämbetsmän, präster, advokater, notarier, läkare och barnmorskor de föremål som erfordras för yrkets utövande, lämplig klädedräkt härunder inbegripen;

8. hos personer, som uppbär löpande inkomster av de slag, som avses i 55 850—— 8501), ett belopp i pengar, motsvarande den icke utmätningsbara delen av in- komsten för tiden från utmätningen till nästa förfallodag;

Anm. Här åsyftade inkomster är lön, pension o. 1.

9. redskap, kärl och varor, som oundgängligen erfordras för driften av ett apo— tek; 10. böcker, avsedda för gäldenärens och hans familjs bruk i kyrka, skola eller an- nan undervisningsanstalt eller vid husandakt; 11. i bruk tagna räkenskapsböcker för hushåll eller näring, familjehandlingar ävensom vigselringar, ordnar och hederstecken; 12. proteser, glasögon och andra nödiga hjälpmedel vid kroppsligt lyte, i den mån dessa föremål är avsedda för gäldenärens och hans familjs bruk; 13. föremål, avsedda för omedelbar användning vid begravning; 14. hundar, icke avsedda till försäljning och vilkas värde icke överstiger 200 mark.1

Anm. Det antages, att värdegränsen avser varje hund för sig.

Enligt 5 811 e kan en icke utmätningsbar sak tagas i mät, om anledning före- kommer att den på grund av ändrade förhållanden inom kort blir utmätningsbar. Saken skall dock tills vidare kvarlämnas i gäldenärens besittning och utmätning- en skall upphävas, om ej saken blivit utmätningsbar inom ett år.

Enligt 5 812 må vanliga möbler och annat vanligt husgeråd, som används i gäl- denärens hushåll, icke tagas i mät, om det utan vidare är tydligt, att de vid för- säljning skulle inbringa ett belopp som står i uppenbart missförhållande till före- målens värde.

Av intresse i förevarande sammanhang är vidare reglerna i 55 811 a och 811 b, som möjliggör utmätning av eljest icke utmätningsbara föremål, om ersättnings— föremål eller pengar för anskaffande av sådant tillhandahålles gäldenären. 5 811 a lyder:

(1) Utmätning av föremål, som enligt 5 811 l., 5. eller 6. icke är utmätningsbart, må ske, om borgenären före omhändertagandet av föremålet tillhandahåller gäldenären ett ersättningsföremål, som tillgodoser det skyddade ändamålet, eller pengar för anskaffande av sådant ersättningsföremål; förmår borgenären icke i tid anskaffa ett ersättningsföre- mål eller kan det förmodas att han ej förmår det, må utmätning tillåtas med föreskrift, att erforderligt belopp för anskaffande av ett ersättningsföremål skall tillhandahållas gäldenären ur vad som inflyter vid realisationen (utbytesutmätning).

(2) Exekutionsdomstolen bestämmer, på ansökan av borgenären, genom beslut, om utbytesutmätning skall tillåtas. Tillstånd till utbytesutmätning må lämnas endast om åtgärden är lämplig med hänsyn till omständigheterna, såsom när anledning förekom- mer att realisationen skall inbringa ett belopp som väsentligt överstiger värdet av ersätt— ningsföremålet. Domstolen fastställer värdet av ersättningsföremål, som borgenären erbjuder, eller det belopp, som erfordras för anskaffande av sådant. Vid utbytesutmät— ning enligt första stycket första punkten skall det fastställda beloppet tillhandahållas borgenären ur vad som inflyter vid realisationen; det räknas som exekutionskostnad.

(3) Det penningbelopp som tillhandahållits gäldenären må ej utmätas. 1100 DM f. n. : omkr. 130 sv. kr.

• Sida 350
•  Original

(4) Vid utbytesutmätning enligt första stycket andra punkten får det utmätta hort— föras först sedan tillståndsbeslutet vunnit laga kraft.

Enligt 5 811 b kan utmätningsman göra provisorisk utbytesutmätning, om an- ledning är att antaga att domstolen kommer att ge sitt tillstånd till åtgärden.

Vad angår lön, pension o. ]. må här endast anmärkas, att exekution i dylik in— komst medges enligt ett införselliknande förfarande och att utförliga regler givits om vad gäldenären härvid får undantaga för sitt och familjens uppehälle. Här- om hänvisas till den särskilda översikten över exekution i lön enligt vissa främ- mande länders rätt (Bilaga 3).

För indrivningen av skatter 0. ]. gäller i stället för ZPO Reichsabgabenordnung av den 22 maj 1931, som emellertid i sin 5 350 hänvisar till reglerna i ZPO 55 811—812 om utmätningsfrihet.

Ett utmätningsskydd för vissa egnahemsfastigheter gäller enligt Reichsheim- stättengesetz av den 10 maj 1920. Enligt denna lag kan bl. a. kommunerna och de tyska länderna upplåta fastigheter såsom egnahem med företrädesrätt för frontkämpar, krigsoffer m. fl., änkor efter sådana eller barnrika familjer. I'pp- låtelsen sker med begränsad äganderätt; bl. a. har upplåtaren förköpsrätt och, under vissa förutsättningar, återköpsrätt. Begränsningar gäller vidare i fråga om möjligheten att belasta sådan fastighet med gäld. Fastighet, som inregistrerats enligt lagen, kan icke utmätas för gäld, som ej på grund av inteckning eller eljest häftar därvid. Vid uttagande av skatt o. 1. gäller dock vanliga regler. I vissa fall kan även andra fastigheter inregistreras enligt lagen.

österrike. Bestämmelserna om utmätningsfrihet i österrikes Exekutionsordnung av den 27 maj 1896 inleds med stadgande i 5 250 att egendon, avsedd för guds— tjänstbruk samt reliker m. m. icke må utmätas. Huvudstadgandet är 5 251. Det överensstämmer delvis med stadgandet i 5 811 i tyska ZPO och innehåller före- skrift att följande föremål skall undantagas från exekution:

1. klädesplagg, sängar, linne, husgeråd och köksutensilier, däribland eldstäder och köksspisar, i den mån dessa föremål är oumbärliga för gäldenären och hans hemmavarande familjemedlemmar och tjänstefolk, ävensom föremål som är att anse som vanligt husgeråd och används i gäldenärens hushåll, om det är uppen- bart, att de vid försäljning skulle inbringa ett belopp som står i uppenbart miss- förhållande till föremålens värde;

2. erforderliga födoämnen och erforderligt bränsle för 40 dagar för gäldenären och hans hemmavarande familjemedlemmar och tjänstefolk;

3. en mjölkko eller, efter gäldenärens val, två getter eller tre får jämte erforder- ligt foder och strö till nästa skörd i den mån dessa djur är oumbärliga för att bereda uppehälle åt gäldenären och hans hemmavarande familjemedlemmar och tjänstefolk;

4. understöd in natura, som av allmänna eller enskilda medel beviljats gäldenären i en nödsituation;

5. hos ämbetsmän, präster, lärare, advokater, notarier, läkare och konstnärer ävensom hos andra personer, som personligen utövar ett intellektuellt yrke eller förbereder sig för ett sådant, erforderliga föremål för tjänstens utövning eller för förberedelse till eller utövning av yrket samt tillbörlig klädedräkt ävensom hos personer, som tillhör krigsmakten eller gendarmeriet, alla föremål som erfordras för tjänstens utövning;

6. hos hantverkare och småföretagare, hos kropps- och fabriksarbetare samt and— ra personer, som bereder sig utkomst genom manuella prestationer, ävensom hos barnmorskor de föremål som erfordras för att de själva skall kunna fortsätta sin

• Sida 351
•  Original

förvärvsverksamhet, så ock för bearbetning avsett råmaterial efter gäldenärens val till ett högsta värde av 1 000 schilling;2

7. hos personer, vilkas penninginkomst enligt lag eller privilegium helt eller del- vis är fritagen från exekution, så stor del av påträffade kontanter som motsvarar den skyddade inkomsten för tiden från utmätningen till nästa förfallodag;

8. kontanter, vilka uppenbarligen härrör av understöd, som gäldenären i en nöd- situation erhållit av allmänna medel, eller av förskott, som gäldenären i en dylik situation erhållit ur offentlig kassa mot återbetalningsskyldighet;

9. redskap, fat och varuförråd, som är oumbärliga för driften av ett apotek, rät— ten till tvångsförvaltning av apotek dock oförkränkt; 10. böcker, avsedda för gäldenärens och hans hemmavarande familjemedlemmars bruk i kyrka eller skola; 11. gäldenärens vigselring, hans brev och andra skrifter och familjeporträtt med undantag av ramarna; 12. ordnar och hederstecken; 13. proteser, glasögon och andra nödvändiga hjälpmedel vid kroppsligt lyte, i den mån dessa föremål är avsedda för gäldenärens och hans familjs bruk; 14. läkemedel, apparater, födoämnen och andra föremål, som med allmänna eller enskilda medel tillhandahållits för bekämpande av sjukdom.

Enligt 5 291 får utmätning icke ske i anspråk på laglott eller på ersättning för sveda och värk, såvitt anspråket icke godkänts genom avtal eller förlikning eller- också gjorts gällande inför rätta, och ej heller i naturagottgörelse, som tillhanda- hålles jordbruksarbetare.

Vad angår lön eller pension medger österrikisk rätt genom Lohnpfändungsge- setz av den 16 februari 1955 exekution genom införsel för alla fordringar. Angå- ende vad därvid skall förbehållas gäldenären, se Bilaga 3.

Särskilda regler gäller om utmätning i kommuners och vissa offentliga anstal— ters egendom. Härom stadgas i 55 15 och 28 Exekutionsordnung. Paragraferna lyder:

5 15. Mot kommun eller anstalt, som av förvaltningsmyndighet förklarats vara en of— fentlig och allmännyttig anstalt, kan exekution för uttagande av penningfordran, när fråga ej är om realisation av avtalsmässig panträtt, endast beviljas i sådan egendom som kan användas för att bereda borgenären betalning utan att intrång sker i det offent- liga intresse som kommunen eller anstalten har att bevaka. Statlig förvaltningsmyn- dighet avgör i vad mån det senare gäller särskild egendom.

5 28. I egendom, tillhörig anstalt, som står under statlig uppsikt och tjänar den all- männa samfärdseln, mä exekutionsåtgärder, vilka är ägnade att störa upprätthållandet av den allmänna samfärdseln, vidtagas endast efter hörande av uppsiktsmyndigheten och med de inskränkningar som nämnda myndighet finner nödvändiga i den allmänna sam- färdselns intresse.

Vid sidan av Exekutionsordnung och Lohnpfändungsgesetz finns åtskilliga be- stämmelser om utmätningsfrihet t. ex. för sociala förmåner 0. 1.

För indrivning av skatter o. 1. gäller Abgabenexekutionsordnung av den 30' mars 1949. Författningens regler om utmätningsfrihet i 55 28, 29 och 63 är emel- lertid av huvudsakligen samma innehåll som de i Exekutionsordnung givna be— stämmelserna.

Schweiz. Den schweiziska exekutionslagen (Bundesgesetz iiber Schuldbetreibung und Konkurs) av den 11 april 1889 behandlar frågorna om utmätningsfri egen— dom och andra inskränkningar i utmätningsrätten i art. 92—94.

Enligt art. 92 i exekutionslagen är följande egendom helt undantagen från ut mätning:

2 100 schilling f. n. : omkr. 20 sv. kr.

• Sida 352
•  Original

1. kläder och andra tillhörigheter som är avsedda för gäldenärens och hans fa- miljs personliga bruk, kökskärl, möbler och andra husgeråd, allt i den mån de är oumbärliga för gäldenären och hans familj eller det på förhand kan antagas, att behållningen av en försäljning skulle bli så ringa att utmätning icke vore för- svarlig;

Anm. Gäldenären anses böra få behålla minst en omgång vanliga kläder och en om- gång arbetskläder liksom en rock ävensom underkläder. Bland andra personliga tillhörig- heter som undantages kan nämnas vigselring och ett ur. Men ett guldur kan utmätas, om ett annat ur ställts till gäldenärens förfogande. Mattor, radioapparater, grammofoner etc. kan utmätas liksom smycken och andra lyxföremål.

2. religiösa uppbyggelseböcker och kultföremål;

3. verktyg, redskap, instrument och böcker, allt i den mån de är nödvändiga för gäldenärens och hans familjs yrkesutövning eller det utan vidare är anledning till sådant antagande som sägs i punkt 1;

4. efter gäldenärens val antingen två mjölkkor eller kvigor eller fyra getter eller får ävensom smådjur jämte foder och halm för fyra månader, allt i den mån djuren är oumbärliga för gäldenärens och hans familjs uppehälle eller för upp- rätthållande av hans verksamhet;

5. födoämnen'och bränsle, som är nödvändiga för gäldenären och hans familj under två månader från utmätningen räknat, eller kontanter eller fordringar, som erfordras för att skaffa det felande;

6. lantvärnsmans utrustning, vapen, tjänstehäst och sold;

7. livräntor som är utmätningsfria enligt civilrättslig lagstiftning;

8. pensioner i anledning av skador under militär- eller polistjänst;

9—12. understöd, pensioner, kapitalbelopp m. in. som utbetalas av bl. a. försäk- ringsinrättningar eller andra anstalter eller av det allmänna eller som utgår som skadestånd för kroppsskada till den drabbade eller, i händelse av dödsfall, till hans familj. Tillgångarna i fråga kan sägas ha det gemensamt att de i sig själva är avsedda att trygga mot nöd.

Enligt art. 93 kan gäldenärens avlöning och vissa andra fordringar utmätas endast i den mån de enligt förrättningsmannens bedömande icke är oundgängli— gen nödvändiga för gäldenären och hans familj. Se härom Bilaga 3.

Bestämmelsen avser utom avlöning i vidsträckt bemärkelse även pensioner och livräntor, som icke är helt undantagna enligt art. 92, arbetslöshetsunderstöd, un- derhållsbidrag, ränte- och avkomsträtter i pengar m. m.

Enligt art. 94 kan skörden (hängende und stehende Friichte) icke utmätas före vissa angivna dagar under året: på ängarna ej före den 1 april, på åkrarna ej före den 1 juni och i vingårdarna ej före den 20 augusti.

Vidare stadgas, att en före eller på angiven dag verkställd överlåtelse av skör- den är ogiltig i förhållande till utmätningsborgenären.

Dessutom kan utmätningsfrihet för särskilda slag av tillgångar följa av bestäm- melser i annan lagstiftning — civilrättslig eller offentligrättslig. Som exempel kan nämnas, att det i schweiziska civillagen (art. 349 ff) finns bestämmelser, mot- svarande de amerikanska bestämmelserna om utmätningsfrihet för egnahem (homestead exemption laws). Lägenheter eller bostadshus, som i föreskriven ord- ning registrerats som egnahem (Heimstätte), kan icke göras till föremål för annan utsökningsåtgärd än tvångsförvaltning (art. 354). Institutet torde emellertid i Schweiz sakna praktisk betydelse. _ Vidare är att märka, att ett flertal rättighe- ter är fria från utmätning, därför att de enligt särskilda bestämmelser icke kan överlåtas, och att från utmätning undantages egendom som saknar realisations- värde, t. ex. brev, betyg, handelsböcker, eller vars värde icke kan bestämmas, t. ex. rättigheter vilkas uppkomst eller varaktighet är helt osäker.

• Sida 353
•  Original

353 Frankrike. Det svenska utmätningsinstitutet motsvaras i fransk rätt av flera olika institut. De två viktigaste formerna för exekution i lös egendom är saisie-exécu- tion och saisie-arrét. Den förstnämnda kan sägas innebära utmätning av pengar eller lösöre i gäldenärens besittning och den sistnämnda utmätning av fordringar och av lösöre i tredje mans besittning. Båda instituten förekommer i specialfor- mer. Regleringen av instituten meddelas huvudsakligen i code de procedure civile av år 1806 art. 557—672. Bestämmelserna om utmätningsfrihet, insaisissabilité, återfinns i art. 580—582, 592 och 593. Enligt art. 592 kan följande egendom icke utmätas:

1. föremål som enligt lag utgör tillbehör till fast egendom;

2. nödiga sängkläder för gäldenären och hans familj samt gångkläder, som de har på sig;

3. facklitteratur i gäldenärens yrke till ett värde av högst 1 500 francs,3 efter gäl- denärens val;

4. maskiner och verktyg, som används för praktisk undervisning i eller utövning av vetenskap eller konst, till ett värde av högst samma belopp, efter gäldenärens val;

5. militärers utrustning i den omfattning som påkallas av kommendering och grad;

6. hantverkares verktyg, i den mån de erfordras för hans egna göromål;

7. matvaror, nödvändiga för gäldenärens och hans familjs förbrukning under en månad; samt

8. en ko, tre får eller två getter, efter gäldenärens val, jämte halm och foder för en månad.

I art. 593 stadgas, att de i art. 592 angivna tillgångarna icke kan utmätas för någon fordran, ej ens om den tillkommer staten, men att undantag härifrån gäl- ler om fordringen avser:

a) livsmedel o. 1. som tillhandahållits gäldenären; eller

b) pengar som denne är skyldig tillverkaren eller säljaren av tillgången i fråga eller någon som lånat honom medel till att köpa, tillverka eller reparera till- gången; eller

c) arrende för jord vid vars brukande tillgången nyttjas; eller

d) lega för fabrik, kvarn, vinpress eller liknande anläggning, med vilken tillgång- en har samband; eller

e) hyra för gäldenärens bostad.

Beneficiet för säng- och gångkläder är emellertid alltid absolut. Detsamma torde på grund av särskilda bestämmelser gälla också om militärers utrustning. För per- soner, som åtnjuter vissa sociala förmåner — familje- eller barnbidrag enligt lagar av den 29 juli 1939 och den 15 april 1943 — gäller ett utvidgat absolut beneficium: möbler, linne, kläder och hushållsföremål är helt utmätningsfria. På fråga av ut- mätningsmannen bör gäldenären vid utmätningsförrättningen genast uppge, om han tillhör denna kategori, samt förete bevis därom.

Bestämmelserna i art. 592 och 593 har avseende på saisie-exécution. De grund- läggande beneficiumreglerna rörande saisie-arrét meddelas i art. 581 och 582.

Utmätningsfria är:

1. föremål som är utmätningsfria enligt lag (jfr bl. a. art. 592);

2. underhållsbidrag, utdömda av domstol; utmätningsfriheten gäller dock ej om borgenärens fordran avser livsmedel o. 1. som tillhandahållits gäldenären (jfr ovan under art. 593);

3100 francs f. n. : omkr. 105 sv. kr.

• Sida 354
•  Original

Anm. Skadestånd i anledning av olycksfall kan utmätas, i den mån det ej har karaktä- ren av underhåll.

3. egendom som förvärvats genom testamente eller gåva under villkor att den skall vara utmätningsfri;

4. även om testamentet eller gåvan icke har förenats med sådant villkor, kapitalbe- lopp och periodiska utbetalningar för (inköp av) livsmedel 0. 1.

Den under 3. och 4. stadgade utmätningsfriheten gäller emellertid blott mot borgenärer vilkas fordringar uppkommit före förvärvet. De borgenärer vilkas fordringar uppkommit senare anses ha anledning räkna med att kunna angripa gäldenärens hela synliga förmögenhet.

Utmätningsfriheten på grund av villkor vid testamente eller gåva har i rätts- praxis utvidgats till att omfatta även fast egendom.

En specialform av saisie—arrét avser exekution i lön (saisie-arrét des rému- nérations du travail). Härom är särskilda bestämmelser meddelade, se Bilaga 3.

Framhållas må, att den utmätningsfria delen av lönen är skyddad även mot borgenärer som tillhandahållit livsmedel o. ]. Undantag gäller endast för ford- ringar på familjerättsligt underhållsbidrag.

Genom en lag den 19 juli 1957 har meddelats specialbestämmelser om begräns- ning av utmätning i intäkter av upphovsrätt (droits de propriété litteraire ou artistique). Dessa regler har i viss mån anknutits till bestämmelserna om exeku- tion i lön. Begränsningen avser fordringar på grund av ekonomiskt utnyttjande eller överlåtelse av upphovsrätt i den mån de har underhållskaraktär; den gäller till förmån för upphovsmannen själv, hans efterlevande make och minderåriga barn. Om fordringen för år räknat uppgår till högst det belopp där begränsning- arna för utmätning i lön upphör (f. n. 11250 francs), får den utmätningsfria delen av fordringen icke i något fall understiga fyra femtedelar. Skyddet gäller icke, när utmätning söks för familjerättsliga underhållsbidrag.

Själva upphovsrätten är skyddad mot utmätning efter i stort sett samma regler som enligt svensk rätt.

Liksom fallet är i Sverige kompletteras dessa bestämmelser av allmänna rätts- grundsatser och av föreskrifter i annan lagstiftning. Sålunda är det t. ex., liksom här, i princip ett villkor för utmätning att tillgången kan överlåtas och att den icke är av rent personlig art. Bland särskilda bestämmelser må nämnas en lag den 12 juli 1909 om utmätningsfrihet för egnahem. Den har ursprungligen till- kommit efter förebild av de amerikanska homestead exemption laws och innebär att en familjs bostadshus, eventuellt med tillhörande jordområde, eller en hant- verkarfamiljs hus med butik eller verkstad jämte tillbehör på ansökan av ägaren och efter ett närmare reglerat förfarande kan registreras som utmätningsfri egen- dom. Värdet av det hela får icke överstiga 50 000 francs. Institutet synes emeller— tid vara av ringa praktisk betydelse.

I det allmännas intresse har genom särskilda lagbestämmelser stadgats utmät- ningsfrihet för fordringar, som entreprenörer för offentliga arbeten har mot of- fentliga rättssubjekt såsom stat, departement, kommun etc. Syftet är att dessa ar— betens regelbundna gång icke skall avbrytas. Utmätningsfriheten är emellertid icke absolut. Den gäller icke mot arbetarna i företaget och ej heller mot dem som levererat material till arbetena i fråga. Av dessa båda kategorier äger arbe- tarna företräde för sina lönefordringar. Även i övrigt förekommer stadganden om utmätningsfrihet för fordringar mot staten i speciella fall. Ett syfte som där- vid framträder är att förenkla den offentliga bokföringen.

Enligt code du travail, tredje boken art. 13, åtnjuter fackföreningar (syndicats professionnels) utmätningsfrihet för fast egendom och lösöre, som de behöver för sina möten, sina bibliotek och sin yrkesutbildande verksamhet.

• Sida 355
•  Original

England. Undantagna från utmätning är gäldenärens och hans familjs gång- och sängkläder samt verktyg och redskap, erforderliga för hans yrke, till ett värde av högst 20 pund.4 Vid utmätning för skatt får dock i princip intet undantagas.

Det är vidare icke tillåtet att utmäta militärs vapen, ammunition eller utrust- ning i övrigt; ej heller järnvägs rullande materiel m. ni. får utmätas.

Vad gäller lön eller annan arbetsförtjänst är möjligheterna att åtkomma sådan tillgång genom exekution små. För uttagande av underhållsbidrag står numera ett införselliknande förfarande till buds; i övrigt får ex kutionen icke omfatta lön, som ännu ej intjänats. Vid införsel får gäldenären behålla erforderligt belopp för sitt uppehälle. Regler om beneficium vid annan löneexekution synes icke före- komma.

USA. Reglerna om utmätningsfrihet varierar starkt i de olika delstaterna. Vissa gemensamma drag kan dock spåras. Flertalet stater har sålunda uppställt förbud mot utmätning av egnahemsfastigheter (homesteads). Framställningen återkom- mer i det följande till vad som gäller härom. I övrigt må framhållas följande. Skyddet är i allmänhet betydligt större för familjeförsörjare (head of a family) än för ogifta. Personer, som icke har hemvist i den stat där utmätningen skall ske eller som är i färd med att flytta därifrån, behandlas snävt. Utmätningsfri- het njutes icke i samma utsträckning mot alla krav. Mycket ofta stadgas, att gods som köpts på kredit icke får undantagas vid utmätning för köpeskillingsford- ringen. Vid utmätning för skatt får i regel ingen eller blott obetydlig egendom undantagas. Detsamma gäller i åtskilliga stater vid utmätning för arbetares löne— fordran. I Alabama och Pennsylvania får intet undantagas, när utmätning sker för domfäst skadeståndsfordran. Detsamma gäller i Maryland och Tennessee vid uttagande av vissa brottspåföljder. I North Dakota tillämpas i liknande fall ett lägre beneficium än eljest. I Missouri får intet undantagas vid utmätning för un- derhållsbidrag.

I åtskilliga stater är reglerna utformade så att de innefattar en utförlig upp- räkning av olika objekt som får undantagas. Inom vissa grupper förekommer van- ligen en begränsning till ett visst högsta värde. Som ett tämligen typiskt exem— pel må återgivas den katalog över utmätningsfria objekt (utöver egnahem), som gäller i Kansas.

En familjeförsörjare må där undantaga:

1. familjebibel, skolböcker och familjebibliotek;

2. familjeporträtt och musikinstrument som används av familjen;

3. plats eller bänk i kyrka eller annan gudstjänstlokal samt en gravplats;

4. gäldenärens och hans familjs gångkläder, sängar och sängkläder, en spis med tillbehör och köksutrustning, övriga för gäldenären och hans familj erforderliga eldstäder med tillbehör, en symaskin, spinnrockar och vävstolar, andra redskap för hemslöjd samt övriga ej särskilt nämnda möbler till ett värde av högst 500 dollars;s

5. 2 kor, 100 höns eller andra tamfåglar, 10 svin, ett par oxar och en häst eller mulåsna eller — i stället för ett par oxar och en häst eller mulåsna -— 2 hästar eller mulåsnor, 20 får och ull från dem, obehandlad eller beredd till garn eller tyg;

6. erforderligt foder för nämnda kreatur för ett år, bärgat eller obärgat efter gäldenärens val; dessutom en vagn eller kärra, 2 plogar, en harv och andra jord- bruksredskap inklusive seldon till ett värde av högst 300 dollars;

4 1 pund f. n. = omkr. 14: 50 sv. kr. 5 1 dollar f. n. : omkr. 5 sv. kr.

• Sida 356
•  Original

7. spannmål, kött, grönsaker, specerier och andra förnödenheter för gäldenärens och hans familjs uppehälle under ett år jämte bränsle för deras behov under samma tid; 8. hantverkares, gruvarbetares eller annans verktyg och redskap som erfordras för hans yrke eller näring samt därutöver lager till ett värde av högst 400 dollars; 9. fackmans böcker, verktyg och kontorsmöbler. En bil kan undantagas om den är nödvändig för gäldenärens verksamhet. Icke-familjeförsörjare må undantaga: a) gångkläder; b) plats eller bänk i kyrka eller annan gudstjänstlokal samt en gravplats; c) hantverkares, gruvarbetares eller annans verktyg och redskap som erfordras för hans yrke eller näring samt därutöver lager till ett värde av högst 500 dollars; d) fackmans böcker, verktyg och kontorsmöbler.

Reglerna i Kansas är icke de för gäldenären mest förmånliga men dock mer liberala än i åtskilliga andra stater. Till jämförelse må nämnas, att i Alaska och Iowa foder och förråd får undantagas blott för en tid av sex månader. I New Mexico undantages foder och bränsle för 60 dagar och födoämnen till ett värde av 50 dollars. Icke-familjeförsörjare får i Iowa undantaga endast gångkläder och en väska att förvara dessa i. I Montana får en icke-familjeförsörjare, om han är under 60 år, undantaga endast gångkläder.

De under 1.—3. i katalogen angivna föremålen är utmätningsfria i de flesta av staterna. Likaså gångkläder, sängar och sängkläder samt en symaskin. Stadgande om att en bil får undantagas, om den är nödvändig för gäldenärens utkomst, fö- rekommer flerstädes. I Minnesota får man utan värdeberäkning undantaga bl. a. en cykel och en skrivmaskin. Där får vidare tidningsutgivare undantaga maski- ner m. m. till ett högsta värde av 2 400 dollars.

Andra stater saknar dylika utförliga kataloger. Gäldenären får där undantaga lösöre till visst högsta värde. Ibland nämns därjämte vissa föremål _ såsom klä- der och familjeporträtt — vilka utan vidare får undantagas. Högsta värdet på det lösöre som får undantagas _ utöver de särskilt nämnda föremålen — utgör i Alabama och Florida 1 000 dollars, i Arkansas, New Jersey, North Carolina och South Carolina 500 dollars, i Illinois 400 dollars, i Pennsylvania 300 dollars och i West Virginia 200 dollars. I Georgia får gäldenären undantaga fast eller lös egendom till 1600 dollars värde. I Indiana undantages fast egendom till 700 dol- lars värde och lösöre till ett värde av 600 dollars. Anmärkas må att Georgia och Indiana i stort sett saknar särskilda regler om egnahem, vilket torde förklara omnämnandet av fast egendom i detta sammanhang. De nyss angivna beloppen gäller för familjeförsörjare. Andra gäldenärer får i regel undantaga mindre, i South Carolina 300 dollars, i Arkansas 200 dollars och i Illinois 100 dollars.

Lagarna i North Dakota och South Dakota medger undantagande av dels en rad uppräknade föremål, delvis med begränsning till värdet, dels därutöver lös egendom till ett värde av 1 500 dollars eller, om gäldenären icke är familjeför- sörjare, av 150 resp. 600 dollars.

I stor utsträckning förekommer regler om utmätningsfrihet för särskilda för- måner såsom pensioner och andra ersättningar för tjänst i armén eller marinen, ersättning för olycksfall i arbetet 0.1. I Colorado och Mississippi får utmätning icke ske i ersättning som erhållits för kroppsskada.

Såsom tidigare framhållits gäller i flertalet delstater förbud mot utmätning och tvångsförsäljning av egnahem (homestead exemption laws). Lagstiftningen har i denna del sin historiska bakgrund i unionens strävanden att främja uppodlingen av de stora områdena i västern genom upplåtelser av jord på fördelaktiga vill-

• Sida 357
•  Original

kor. År 1862 bestämdes, att varje nybyggare ägde få åt sig upplåtet 160 acres (64,7 hektar) av unionens jord, vilken han efter fem års brukande kunde förvär- va med full äganderätt mot en endast nominell avgift. Jorden skulle vara fredad mot utmätning för tidigare gäld. Delstaternas lagstiftning vidgade denna utmät- ningsfrihet. Lagstiftningen varierar starkt från stat till stat. Det finns också sta- ter (t. ex. Connecticut, Delaware, Maryland, New Jersey och Pennsylvania) som helt saknar regler om skydd för egnahem.

Reglerna om utmätningsskydd äger, åtminstone i flertalet stater, tillämpning på vilken fastighet som helst — alltså icke blott på de ursprungligen från unio- nen upplåtna lotterna — under förutsättning att det rör sig om ett eget hem (homestead). Härmed förstås i regel en fastighet som tjänar ägaren (eller annan innehavare) och dennes familj till stadigvarande bostad. Fastigheten kan vara belägen i stad eller på landet. I regel kan ingen påkalla skydd för mer än ett eget hem. För att en fastighet skall kunna räknas som eget hem fordras i allmän- het vidare, att dess värde icke överstiger visst belopp. I New York, Ohio, Ken- tucky, Maine och flera andra stater går gränsen vid 1 000 dollars och i Washing- ton vid 6 000 dollars. Alaskas och Arizonas lagstiftning medger skydd för fastig- heter upp till 8 000 dollars värde. I Nevada, Wisconsin och South Dakota drages gränsen vid 10 000 dollars, i Californien vid 12 500 dollars (5 000 dollars för icke— familjeförsörjare). Ibland finns tillika en arealgräns. På landet får därvid i regel högst 160 acres undantagas. Det förekommer också, att begränsningen endast hän- "för sig till arealen. Så är fallet i Florida, Kansas och Minnesota. I North Dakota och Texas undantages på landet högst 160 resp. 200 acres och i stad fastigheter till ett värde av 25 000 resp. 5 000 dollars. Även andra varianter förekommer. Vid beräkningen av fastighetens värde har man, åtminstone i vissa stater (Californien och North Dakota), att göra avdrag för gäld som häftar vid fastigheten. I West Virginia bortses från värdestegring som ej härrör från förbättringsarbeten.

Om värdet överstiger den fastställda gränsen, lämnas gäldenären dock icke utan varje skydd. I Illinois, Michigan, Montana och Nebraska gäller sålunda, att man i dylikt fall först undersöker om det går att dela fastigheten. Är detta icke möj- ligt, får fastigheten säljas men av köpeskillingen skall ett belopp, som motsvarar det högsta tillåtna värdet av ett eget hem, utbetalas till gäldenären. Detta belopp är sedan under viss tid (1/2—1 är) skyddat mot utmätning i avbidan på att be- loppet placeras i ett nytt eget hem. Liknande regler finns i andra stater. Det fö- rekommer även att köpeskilling, som erhållits vid frivillig försäljning av ett eget hem, skyddas mot utmätning under viss tid. I Alabama skyddas även utfallande försäkringsbelopp.

För att reglerna om skydd för egnahem skall bli tillämpliga fordras i vissa sta- ter (t. ex. Californien, Colorado, Idaho och Montana), att ägaren låtit inregistrera fastigheten som ett eget hem. Andra stater (såsom Illinois, Kentucky, Michigan, Nebraska och New Mexico) saknar regler om inregistrering eller (North Dakota och Utah m. fl.) medger skydd vid utmätning, oavsett om fastigheten tidigare in- registrerats som eget hem eller ej.

Skyddet mot utmätning är ingenstädes absolut. För vissa fordringar får utmät— ning ske. Reglerna härom varierar från stat till stat. I allmänhet kan utmätnings- skydd icke åberopas mot inteckningshavare, säljare av fastigheten, som har ford- ran å ogulden köpeskilling, och vid skatteindrivning. Det är också vanligt, att utmätning får ske för arbetares lönefordran, särskilt om det är fråga om en bygg- nadsarbetare som utfört arbete på fastigheten.

Att en fastighet har karaktär av eget hem medför även vissa andra verkningar än skydd mot utmätning. I flertalet stater gäller sålunda, att ett eget hem icke kan säljas (ofta ej heller intecknas) utan äkta makes samtycke.

• Sida 358
•  Original