I besvär yrkade E.G. att Älvsborgs läns landstings tvätteristyrelses beslut den 17 juni 1988 att befullmäktiga styrelsens presidium att slutföra förhandlingar med aktuella kunder på den privata marknaden skulle undanröjas.

E.G. anförde bl.a. följande. Tvätteristyrelsens beslut innebar ett faktiskt godkännande för tvätteriet att marknadsföra sina tjänster även till kunder på den privata marknaden - dvs. ren affärsverksamhet till privata kunder. Denna verksamhet var inte förenlig med den kommunala kompetensen, då den medförde ett risktagande med skattebetalarnas medel genom både kreditrisk och felkalkylering.

Landstinget i Älvsborgs län anförde bl. a. att landstinget beslutat att några nya kontrakt med ytterligare kunder inte fick tecknas annat än som ersättning för bortfallna kunder. Tvätteriet fick dock utnyttjas av den privata tvätteriverksamheten för att klara av kortsiktiga kapacitetsbegränsningar i den verksamheten samt tvätta åt privata kunder i Alingsåstrakten.

Kammarrätten i Göteborg (1991-03-08, Kärrström, Enhörning, referent, Bergquist samt särskilda ledamöterna Losman och Rikardsson) yttrade: Genom det klandrade beslutet har landstingets tvätteristyrelse endast beslutat att befullmäktiga tvätteristyrelsens presidium att slutföra förhandlingar med aktuella kunder. Landstingskommuner har visserligen bara i undantagsfall befogenheter att gå ut med sina interna tjänster och produkter på den allmänna marknaden och där konkurrera med det enskilda näringslivet. Något absolut hinder mot att förfara på detta sätt finns dock inte (jfr kammarrättens dom i mål nr 1-1989, redovisad under II nedan). Mot bakgrund härav anser kammarrätten att det inte är visat att det klandrade beslutet innebär att tvätteristyrelsen har överskridit sin befogenhet. Inte heller i övrigt har det visats att beslutet är olagligt i något av de hänseenden som anges i 7 kap. 1 § kommunallagen. - Kammarrätten avslår besvären.

I besvär yrkade E.G. att Älvsborgs läns landstings tvätteristyrelses beslut den 9 december 1988 att godkänna utkast till tvättavtal med Tvätteriet i Alingsås och SAAB SCANIA AB samt att uppdra åt tvätterichefen att träffa ett bindande avtal skulle upphävas. Han anförde bl.a. följande. Genom beslutet hade tvätteristyrelsen överskridit sin befogenhet enligt 7 kap. 1 § p. 3 och 2 § kommunallagen. Beslutet visade att landstinget vidgat verksamheten till den privata marknaden.

Landstinget anförde bl.a. att en fortlöpande anpassning av tvätteriets verksamhet pågick. För att undvika kapitalförstöring var det dock vid tillfällig överkapacitet nödvändigt att söka nya kunder. Det aktuella avtalet motsvarade mindre än 1,5 procent av produktionen och innebar ingen affärsrisk.

Kammarrätten i Göteborg (1991-03-08, Kärrström, Enhörning, referent, Bergquist samt särskilda ledamöterna Losman och Rikardsson) yttrade: Genom det klandrade beslutet har landstingets tvätteristyrelse godkänt föreliggande utkast till tvättavtal mellan Tvätteriet Alingsås och SAAB SCANIA AB samt gett tvätterichefen i uppdrag att i huvudsaklig överensstämmelse med utkastet träffa ett bindande avtal mellan Tvätteriet Alingsås och SAAB SCANIA AB. - Landstingskommuner har bara i undantagsfall befogenhet att gå ut med sina interna tjänster och produkter på den allmänna marknaden och där konkurrera med det enskilda näringslivet. Tvätteristyrelsens beslut innebär därför att tvätteriet inlåter sig på verksamhet som normalt faller utanför den kommunala kompetensen. - Tvätteriets verksamhet är emellertid till helt övervägande del inriktad på att tillgodose det egna landstingets och Skaraborgs läns landstings behov och avtalet med SAAB SCANIA AB innebär att endast en ringa del av produktionen riktas mot den allmänna marknaden. Tvätteriverksamhet är dessutom en sådan etablerad och erkänd verksamhet som ett landsting får ta befattning med. Det får därför anses naturligt att tvätteriet, bl. a. för att undvika onödig kapitalförstöring, under en övergångsperiod och vid tillfällig överkapacitet i mindre omfattning konkurrerar på den allmänna marknaden. Det är inte heller visat att avtalet med SAAB SCANIA AB skulle innebära någon beaktansvärd affärsrisk eller utgöra ett brott mot lokaliseringsprincipen. - Med hänsyn till det anförda finner kammarrätten vid en sammantagen bedömning att det klandrade beslutet inte innebär att tvätteristyrelsen överskridit sin befogenhet. Inte heller i övrigt har det visats att beslutet är olagligt i något av de hänseenden som anges i 7 kap. 1 § kommunallagen. - Kammarrätten avslår överklagandet.