RÅ 1993:80
Uppförande i strid med detaljplan av en garage- och förrådsbyggnad, som med ca 48 kvm skulle komma att förläggas på s.k. punktprickad mark, har inte ansetts innefatta mindre avvikelse från planen.
Byggnadsnämnden i Jönköpings kommun beviljade K-G.S. bygglov för nybyggnad av förråd, garage på fastigheten Örensvik 1:1. Bygglovet innebar att byggnaden tilläts att till två tredjedelar och med 48 kvm ligga på mark som enligt detaljplan inte fick bebyggas (s.k. punktprickad mark). Byggnadsnämnden medgav byggnadsföretaget såsom en mindre avvikelse från detaljplanen.
J.B., som ägde grannfastigheter, överklagade beslutet.
Länsstyrelsen i Jönköpings län (1991-12-30) avslog överklagandet. Länsstyrelsen yttrade efter att ha lämnat en redogörelse för bakgrunden till ärendet följande: I 8 kap. 11 § plan- och bygglagen (1987:10, PBL) föreskrivs - såvitt är av intresse i detta ärende - att ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall bifallas om åtgärden inte strider mot detaljplanen och kan antagas uppfylla kraven i 3 kap. PBL. Bygglov får dock lämnas till åtgärder, som innebär mindre avvikelser från detaljplanen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. - Örensvik 1:1 ligger inom område, för vilket gäller en byggnadsplan, fastställd den 11 april 1945. Den planen skall jämlikt 15 kap. 4 § första stycket PBL gälla som detaljplan enligt samma lag. - I planen föreskrivs i 10 § i planbestämmelserna att med punktprickning betecknat område inte får bebyggas. Enligt plankartan finns ett sådant område - sex meter brett - utmed östra sidan av Örensvik 1:1 mot Majblommevägen. - Garagebyggnaden (6 x 12 meter) kommer att till ungefär hälften att ligga på prickad mark. Byggnaden strider alltså mot detaljplanen. - Länsstyrelsen delar byggnadsnämndens uppfattning att det är fråga om en mindre avvikelse från planen och att avvikelsen är förenlig med planens syfte.
Vad så gäller frågan om byggnaden kan antagas uppfylla kraven i 3 kapitlet i PBL är det i detta ärende föreskrifterna i 3 kap. 2 § PBL, som skall tillämpas. Där stadgas att byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. - Byggnadsnämnden har i det överklagade beslutet anfört bl.a. följande: Sockelhöjden för flerfamiljshusen är +201,80. Byggnadshöjden för garaget efter sänkning av takhöjd till 2,10 meter blir ca +202,10. Detta innebär att takfoten för garaget ligger i höjd med golven i flerfamiljshusen. Taket skjuter sedan upp till taknock ca 1,50 meter över denna nivå. -- Byggnadsnämnden har övervägt de klagande grannarnas argument för att avstyrka ansökan och funnit, att de olägenheter som åberopas, rimligen bör tålas. - Länsstyrelsen finner att byggnadens inverkan genom isbildning på vägen och på siktförhållandena längs vägen inte kan förväntas bli så stora att byggnaden kan sägas inverka menligt på trafiksäkerheten. Inte heller kan byggnaden förväntas medföra några olägenheter av betydelse beträffande sjöutsikten från J.B:s fastigheter eller på annat sätt.
Överklagandet skall därför avslås.
Kammarrätten i Jönköping
J.B. överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att byggnadsnämndens beslut att bevilja K-G.S. bygglov skulle undanröjas. Han anförde i huvudsak följande. Byggnadsföretaget stred mot gällande plan. Den tilltänkta byggnaden skulle åstadkomma betydande olägenheter för all framtid. Sjöutsikten skulle försvinna helt för den som vistades på marken. Två tredjedelar av byggnaden skulle komma att ligga på mark som omfattades av byggförbud.
Kammarrätten företog syn på platsen.
Kammarrätten i Jönköping (1992-07-24, Blänning, von Strokirch, Ramberg, referent) ändrade inte länsstyrelsens beslut.
I överklagande hos Regeringsrätten yrkade J.B. att bygglovet skulle upphävas. Han anförde bl.a. följande. Två tredjedelar av den tilltänkta byggnaden skulle komma att placeras på s.k. prickad mark, som inte fick bebyggas. Detta kunde inte anses vara en mindre avvikelse från detaljplanen. Om byggandet skulle godkännas måste även han och alla andra få möjlighet att bygga på prickad mark.
Prövningstillstånd meddelades.
Regeringsrätten (1993-12-28, Björne, Brink, Wadell, Werner, Ragnemalm) yttrade: För det aktuella området har en byggnadsplan fastställts den 11 april 1945. Planen gäller enligt 17 kap. 4 § PBL, som detaljplan. I 10 § av planbestämmelserna sägs att med punktprickning betecknat område inte får bebyggas. Enligt plankartan finns ett sådant område - sex meter brett - utmed västra sidan av K-G.S:s fastighet. Den aktuella byggnaden, som innehåller garage och förråd, skall placeras på denna del av fastigheten, med långsidan mot gatan utanför. Byggnadens yttermått är 6 x 12 meter och ytan således 72 kvm. Såvitt framgår av bygglovsritningarna finns i övrigt på fastigheten ett bostadshus om ca 85 kvm och ett uthus om knappt 20 kvm. Av garagebyggnadens kortsida kommer fyra meter att ligga på punktprickad mark, vilket medför att två tredjedelar, alltså 48 kvm, av byggnaden kommer att ligga på mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas.
Klart är således att placeringen av byggnaden strider mot detaljplanen för området. Enligt 8 kap. 11 § sjätte stycket PBL får emellertid bygglov lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från planen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen.
Byggnaden upptar en betydande yta och skall till övervägande del placeras på mark som inte får bebyggas. Ett medgivande till byggnationen skulle kunna medföra anspråk på godkännande av liknande åtgärder på andra fastigheter i området (jfr prop. 1985/86:1 s. 714 och prop. 1989/90:37 s. 56). I målet finns inte heller någon utredning som visar att möjlighet till en alternativ, planenlig placering av byggnaden skulle saknas.
Mot bakgrund av det nu anförda kan den med ansökningen avsedda åtgärden inte betraktas som en mindre avvikelse från gällande detaljplan. Bygglov kan därför inte lämnas.
Regeringsrätten ändrar kammarrättens dom och länsstyrelsens beslut och upphäver byggnadsnämndens beslut om bygglov.