RÅ 1994 not 132
Produktverktyg ansågs ej utgöra s.k. korttidsinventarier varför avdrag medgavs endast i form av värdeminskningsavdrag
Kammarrätten i Göteborg
Not 132. Överklagande av AB Höörs Plåt ang. inkomsttaxering 1986. - I besvär till Länsrätten i Malmöhus län yrkade AB Höörs Plåt om omedelbart avdrag för utgifter, 1 437 299 kr, för anskaffning av vissa produktverktyg. - Länsrätten i Malmöhus län (1990-03-19, ordförande Karlsson, skiljaktig): Enligt huvudregeln i punkt 3 första stycket, första meningen av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen får utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Undantag från nämnda huvudregel kan dock enligt lagrummets andra mening ske om det kan antas att inventariernas ekonomiska livslängd uppgår till högst tre år. Vid sådant förhållande får hela utgiften för inventariernas
anskaffande dras av under anskaffningsåret. - Avgörande för
undantagsregelns tillämplighet är vilken ekonomisk
livslängd inventarier av visst slag typiskt sett kan antas ha. Innebörden av regeln kan därför beskrivas på så sätt att inventarier som typiskt sett har en ekonomisk livslängd som överstiger tre år inte får skrivas av under anskaffningsåret, även om dessas varaktighet på grund av särskilda omständigheter i det enskilda fallet inte kan antas uppgå till tre år. Omvänt får inventarier för vilka den ekonomiska livslängden typiskt sett inte uppgår till tre år skrivas av under anskaffningsåret, även om det kan antas att dessas varaktighet i det enskilda fallet kan komma att överstiga tre år. Regeln förutsätter att det redan under anskaffningsåret skall göras ett antagande beträffande inventariernas ekonomiska livslängd. Det ankommer därvid på den skattskyldige att göra sannolikt att den ekonomiska livslängden inte överstiger tre år. - Med hänsyn till vad bolaget anfört beträffande förändringarna i produktionsprocessen, förslitningen av verktyg, modellbyten
och haverier m.m. kan det antas att verktygens varaktighet
normalt inte överstiger tre år. Mot bakgrund av att det med
ekonomisk livslängd - i ett fall som förevarande där
inventarierna kan antas sakna ekonomiskt värde när de
tagits ur produktionen - enligt länsrättens mening vidare
får förstås den tid varunder de huvudsakliga intäkterna kan
förväntas inflyta, utgör de omständigheterna att verktyg
har skrotats i endast obetydlig omfattning och att verktyg
avseende utgångna modeller måste bevaras under flera år för
att reservdelar skall kunna tillverkas inte hinder mot att
verktygen behandlas såsom korttidsinventarier. Besvären
skall således bifallas. - Riksskatteverket överklagade. -
Kammarrätten i Göteborg (1991-02-25, Nordbeck, Nyström, Dahlin): Enligt punkt 3 första stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen får utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. I samma lagrum anges emellertid att - om inventariernas ekonomiska livslängd kan antas uppgå till högst tre år - hela utgiften för deras anskaffande får dras av under anskaffningsåret. - Bedömningen av om den ekonomiska livslängden kan antas uppgå till högst tre år bör göras med ledning av förhållandena i det enskilda fallet samt med utgångspunkt i vad som torde utgöra normal livslängd. Det ankommer på den skattskyldige att visa att förutsättningar föreligger att för vissa inventarier tillämpa den aktuella bestämmelsen. - Av utredningen framgår att bolaget under år 1985 anskaffat s.k. produktverktyg för 1 437 299 kr och att det grovt sett rör sig om olika typer av klippverktyg, bockverktyg, mallar för märkning och borrning,
fastspänningsverktyg och anhåll för borrning och stansning.
Företagets huvudprodukter har utgjorts av gräsklippare,
överskåp och säkerhetsskåp. Vissa modellbyten uppges ha
skett främst i mitten och mot slutet av 1980-talet. Enligt
en redogörelse som bolaget lämnat i samband med revision
har verktyg som anskaffats under åren 1983-1986 till ett
värde av ca 780 000 kr ansetts utgångna. Bolaget har senare
uppgett att redogörelsen endast utgör ett exemplifiering.
Under samma tidsperiod har vidare den totala
anskaffningskostnaden för verktyg uppgått till i vart fall
ca 6 000 000 kr. Bolaget anser att sistnämnda förhållande
närmast talar för dess ståndpunkt i målet, nämligen att
verktygen skall anses ha en ekonomisk livslängd som kan
antas uppgå till högst tre år. I övrigt framgår bl.a. av
vad som antecknats vid revisionen att inte något av de
verktyg som anskaffats under åren 1982-1985 har skrotats.
De verktyg som inte används i den löpande produktionen har
förvarats i bolagets lokaler infettade för att undvika
åverkan. Bolaget har därvid uppgett att skrotning inte
skett bl.a. på grund av formella skyldigheter beträffande
reservdelshållning. Sammanfattningsvis hävdar bolaget att
verktygen på grund av ändringar i produktionen och byten av
modeller har en ekonomisk livslängd som inte överstiger tre
år. Dessutom sker förslitning och även haverier förekommer.
Bolaget har också uppgett att det vid kontakter med ett
antal företag inom verkstadsindustrin fått sin uppfattning
beträffande ifrågavarande typ av verktyg bekräftad. - Även
om bedömningen av frågan om de aktuella verktygens
ekonomiska livslängd skall göras under anskaffningsåret
måste enligt kammarrättens mening beaktas att bolaget vid
revisionstillfället inte skrotat några verktyg som
anskaffats under tiden 1982-1985. Bolaget har heller inte
visat att en så stor del av verktygen ansetts utgångna att
de av denna anledning generellt kan antas ha haft en
ekonomisk livslängd om högst tre år. Den utredning som
föreligger rörande modellbyten och produktionsförändringar
är inte så preciserad att några säkra hållpunkter för ett
antagande att verktygen haft en normal ekonomisk livslängd
om högst tre år föreligger. Det som bolaget åberopat om hur
vissa andra företag inom branschen uppfattar frågan kan
inte anses utgöra tillräckliga skäl för en annan bedömning.
Mot bakgrund av det anförda kan bolaget inte anses ha visat
att det har rätt till omedelbart avdrag vid 1986 års
taxering för utgifterna för ifrågavarande verktyg. -
Kammarrätten fastställer, med ändring av länsrättens dom,
taxeringsnämndens beskattningsåtgärder. - Hos
Regeringsrätten yrkade AB Höörs Plåt (bolaget) att bolagets
taxeringar skulle bestämmas i enlighet med bolagets
deklaration och anförde att utgifterna för de s.k.
produktverktygen i första hand skulle anses utgöra
omedelbart avdragsgilla organisationskostnader. I andra
hand skulle, om Regeringsrätten ansåg att fråga var om
maskiner och inventarier, reglerna om treårsinventarier
tillämpas. - Riksskatteverket bestred ändringsyrkandet. -
Regeringsrätten (1994-03-02, M. Sjöberg, Brink, Bouvin, Berglöf, von Bahr): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Bolaget, som bedriver plåtvaruindustri och mekanisk verkstad och vars huvudprodukter utgörs av gräsklippare, överskåp till kyl- och frysskåp samt säkerhetsskåp, har i deklarationen behandlat egentillverkade produktverktyg (klippverktyg, bockverktyg, mallar för borrning och märkning m.m.) som inventarier med en ekonomisk livslängd på högst tre år. - För räkenskapsåret 1985 redovisade bolaget utgifter för anskaffning av verktyg av nu nämnt slag med 2 137 299 kr. Bolaget tillgodoförde sig avdrag för hela beloppet vid 1986 års taxering. Taxeringsnämnden ansåg att ett belopp om 1 437 299 kr av utgifterna inte var omedelbart avdragsgillt. Bolaget överklagade hos länsrätten som biföll besvären. Riksskatteverket överklagade länsrättens dom. Kammarrätten fastställde, med ändring av länsrättens dom, taxeringsnämndens beskattningsåtgärder. - Frågan i målet gäller om förutsättningar förelegat att - som bolaget gjort - omedelbart kostnadsföra utgifterna för produktverktygen. - Enligt punkt 3 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse vid 1986 års taxering får utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Kan inventariernas ekonomiska livslängd antas uppgå till högst tre år (korttidsinventarier), får emellertid hela utgiften för
deras anskaffande dras av under anskaffningsåret.
Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inventarier av
mindre värde. - Av utredningen i målet framgår bl.a.
följande. Anskaffningsutgiften för ett enskilt egentillverkat produktverktyg kan variera från ca 100 kr till ett par hundra tusen kr. Utgifterna uppges till övervägande del hänförliga till löner för konstruktionsarbeten och avser endast till en mindre del material. Varje produktverktyg uppges av bolaget vara unikt och sakna materiellt marknadsvärde. Verktygen utgör inte några realiserbara tillgångar. I bolagets räkenskaper har verktygen behandlats som anläggningstillgångar och i årsbokslutet avskrivits med 33,3 procent beräknat efter en ekonomisk livslängd på tre år. Någon skrotning har inte skett av de verktyg som tillverkades under åren 1982-1985. Verktygen har förvarats infettade i bolagets lagerlokaler. För bolagets huvudprodukt, gräsklippare, säger sig bolaget ha en reservdelshållningstid på sju år. - Enligt Regeringsrättens mening saknas anledning att behandla bolagets utgifter för anskaffning av produktverktygen på annat sätt än som utgifter för anskaffning av inventarier. Bolagets yrkande om att utgifterna för produktverktygen skall vara omedelbart avdragsgilla organisationskostnader kan därför inte bifallas. - Vad gäller bolagets andrahandsyrkande att produktverktygen skall hänföras till korttidsinventarier finner Regeringsrätten att det i första hand bör ankomma på bolaget, dvs. på den part som bäst känner till de faktiska förhållandena, att visa att undantagsregeln om direktavdrag är tillämplig. Dock bör kravet på bevisning inte ställas särskilt högt, eftersom undantagsregeln förutsätter att det redan under anskaffningsåret skall göras ett antagande om
inventariernas ekonomiska livslängd. - De verktyg det är
fråga om synes i och för sig ha en lång fysisk livslängd.
Frågan är då om verktygen på grund av den tekniska
utvecklingen eller liknande omständigheter har en så kort
användningstid att den ekonomiska livslängden understiger
tre år. Även med ett relativt begränsat beviskrav har
enligt Regeringsrättens mening bolaget inte visat att det
varit befogat att anta att produktverktygens ekonomiska
livslängd skulle uppgå till högst tre år. Förutsättningar
föreligger därför inte att behandla produktverktygen som
korttidsinventarier. - Regeringsrättens avgörande.