RÅ 1994 not 182

Not 182. Överklagande av Heinz S. och Margareta S. ang. rätt att ta del av allmän handling. - Jur. kand. Siv

Westerberg begärde som ombud för klagandena att hos

Socialtjänsten i Arvika få ta del av samtliga handlingar

som rörde familjehemsplacering av barnen Katarina och

Tomas S. i samband med att de biologiska föräldrarna begärt

att omhändertagandet av barnen skulle upphöra. -

Socialnämnden i Arvika (1993-10-11, Mikaelsson):

Utredningar om familjehemsföräldrars lämplighet bl.a. i

form av s.k. djupintervjuer samt referensupptagning,

innehåller ofta integritetskänsliga uppgifter och

bedömningar om vederbörande personers lämplighet. Dessa

utredningar förvaras i särskilt personregister/socialakt

inom familjerätten. Lämplighetsbedömningen sker utifrån de

behov som föreligger för det aktuella barnet. Detta kan

innebära, att ett flertal barn från olika biologiska

föräldrar för kortare eller längre tid vistas i samma

familjehem. Sekretess för uppgifter i personakterna

föreligger enligt sekretesslagen kap. 7 § 4. Om samtliga

biologiska föräldrar, eller deras ombud, begär utlämnande

av personuppgifter beträffande ett för barnen gemensamt

familjehem, innebär detta en spridning av integritetskänsligt material om familjen som kan innebära skada eller men för familjemedlemmarna. Som stöd för min uppfattning åberopas Kammarrättens i Göteborg dom i liknande ärende 1982-07-14 varibland annat framhålles: "Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående

lider men. Detta stadgande leder till att en förälder inte

utan vidare får ta del av uppgifter om sitt barns familjehem. Sekretessen avgränsas med ett omvänt skaderekvisit, vilket med andra ord innebär att presumtionen är för sekretess." - Beslut 1993-10-11 - 1. Mot bakgrund av vad som ovan anförts och att ett utlämnande av grundutredningarna om familjehemsföräldrarna skulle kunna innebära skada eller men för dessa i sekretesslagens kap. 7 § 4 mening, avslås framställningen från jur. kand. Siv Westerberg. - 2. Siv Westerberg har i brev uttalat att hon vid ett avslag ämnar anföra klagan hos kammarrätten. Om denna prövning i kammarrätten går klaganden till mötes, anser jag - mot bakgrund av långvarig kännedom om familjen S. - att det sekretessbelagda materialet enbart bör utlämnas till ombudet Siv Westerberg med stöd av sekretesslagen kap. 14 § 9 med förbehåll att ombudet inte får lämna det skriftliga materialet vidare till parten jml sekretesslagen kap. 14 § 10 punkt 1. - I besvär yrkade Heinz S. och Margareta S. att få ta del av samtliga handlingar som rörde nuvarande och tidigare fosterföräldrar till barnen Thomas och Elisabet S. De anförde bl.a. följande. Deras jämte ombudets intresse av

att ta del av alla omständigheter kring de fosterhem barnen

hade placerats i måste väga tyngre än fosterföräldrarnas

intresse för sekretess. Den som mot betalning upplåter sitt

hem för verkställande av tvångsåtgärder mot barn måste

finna sig i att hemmet och dess familjeliv inte kan åtnjuta

samma rätt till skydd för privatlivet som en vanlig familj

åtnjuter. I detta fall fanns det synnerligen goda skäl att

misstänka att socialnämnden helt saknade förmåga att bedöma

om ett fosterhem var bra eller dåligt och det fanns goda

skäl att misstänka att barnen farit och for mycket illa i

fosterhemmen. Thomas hade enligt patientjournalen utsatts

bl.a. för svåra brännskador och ätit giftiga ämnen i sitt

förra fosterhem. Anledningen till att han flyttades

därifrån var en anmälan att fosterfadern förgripit sig

sexuellt mot hans tonåriga syster, som också vistades som

fosterbarn i hemmet. I det nuvarande fosterhemmet var man

beredd att ta emot HIV-smittade personer. De hade ett stort

intresse att få alla uppgifter om fosterföräldrarna i de nu

pågående målen och ärendena om tvångsvårdens upphörande

resp. omplacering samt inför en förestående anmälan till

den Europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

Såsom vårdnadshavare hade de dessutom rättighet och

skyldighet att skydda barnen från vanvård och övergrepp

från fosterföräldrarnas sida. Som ett exempel på hur

rättslösa de blivit genom bristande information om

fosterhemmen kunde nämnas att det hittills varit omöjligt

för dem att få veta vilken den rättsliga påföljden blivit

för fosterfadern i anledning av misstankarna om övergrepp

mot dottern Elisabeth. - Socialnämnden ansåg att

kammarrätten skulle avslå överklagandet och uppgav bl.a.

följande. Genom beslut den 11 oktober 1993 hade

socialnämnden vägrat att lämna ut grundutredning om de

familjehemsföräldrar där barn till makarna S. var placerade. Samtliga journaler och handlingar i övrigt runt familjehemsföräldrarna och barnens situation efter

placeringarna hade lämnats ut till deras ombud. -

Kammarrätten i Göteborg (1993-12-01, Nilsson, Liljeqvist, Stenberg): Enligt 15 kap. 7 § sekretesslagen får beslut varigenom myndighet har avslagit enskilds begäran att få ta del av handling överklagas av sökanden. Sedan makarna S. begärt att få ta del av samtliga handlingar om

familjehemsplaceringen av deras barn avslog Socialnämnden i

Arvika kommun i beslut den 11 oktober 1993 framställningen

såvitt avsåg grundutredningarna rörande familjehemmen. Det

är således endast dessa handlingar som omfattas av

socialnämndens avslagsbeslut och som därigenom kan bli

föremål för kammarrättens prövning i förevarande mål. -

Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen gäller sekretess inom

socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga

förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan

röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående

lider men. Bestämmelsen innebär presumtion för sekretess

och syftar till att hålla mer personliga och

integritetskänsliga uppgifter hemliga. - Utredningen enligt

25 § socialtjänstlagen beträffande familjehemmet P.

innehåller ärendeblad B daterat den 21 januari 1986,

utredningsblad daterat samma dag samt en bilaga med

referensuppgifter. Ärendebladet redovisar bl.a.

familjehemsföräldrarnas namn, personnummer, telefon och

bostadsadress. Vidare finns uppgifter om när utredaren

träffat makarna P., om familjesituationen, bostadens

storlek och makarnas arbetsförhållanden. På utredningsbladet finns motsvarande uppgifter antecknade på nytt. Därutöver anges mannens och hustruns arbetsplatser, det år de ingick äktenskap samt deras årsinkomster. Referenterna slutligen lämnar allmänt hållna omdömen om makarna P. Enligt kammarrättens mening måste man utgå från att merparten av uppgifterna i handlingarna redan är kända av makarna S. och deras ombud. Övriga uppgifter, med undantag av makarnas inkomstförhållanden och uppgifterna i andra och tredje meningarna under rubriken Familj, är inte av den arten att de kan hållas hemliga med stöd av 7 kap. 4 § sekretesslagen. - Grundutredningen beträffande makarna Kerstin och Willis T. består av ärendeblad och utredning daterade den 26 april 1985. Även här antecknade uppgifter kan lämnas ut. - Utredningen rörande Brickebackens familjehem innehåller familjehemmets folder samt länsstyrelsens tillståndsbevis och beslut angående antalet vårdplatser. Vidare finns en handling med anteckningar från besök i hemmet den 19 maj 1993 och samtal samma månad med Socialtjänsten i Sala, Bollnäs och Enköping samt med Länsstyrelsen i Västerås. Förutom uppgifterna från samtalet med Annika S. med början "En av dem" t.o.m. "eventuellt hade föregått detta" finns inte några uppgifter om enskilds förhållanden som kan skyddas med stöd av 7 kap. 4 § sekretesslagen. - Kammarrätten förordnar, med ändring av socialnämndens beslut, att grundutredningen beträffande familjehemmet P., med undantag av makarnas inkomstförhållanden och uppgifterna i andra och tredje

meningarna under rubriken Familj, skall lämnas ut till

Heinz och Margareta S. Kammarrätten förordnar vidare att

grundutredningen rörande Brickebackens Familjehem, förutom

meningarna från "En av dem" t.o.m. "eventuellt hade föregått detta" skall lämnas ut. Slutligen förordnar kammarrätten att grundutredningen beträffande familjehemmet T. skall lämnas ut i sin helhet. - Kammarrätten avvisar talan i övriga delar. - I överklagandet fullföljde Heinz och Margareta S. sin talan om att få ta del av grundutredningen angående familjehemmen. - Regeringsrätten (1994-03-18, Wahlgren, Voss, Wadell, B. Sjöberg): Regeringsrätten fastställer kammarrättens dom. (fd II 1994-02-24, Karlberg)

*REGI

*INST