RÅ 1994 not 241

Jägarorganisation saknade talerätt mot beslut ang. registrering av älgskötselområde / Jägarorganisation saknade besvärsrätt mot beslut ang. registrering av älgskötselområde (bifall)

Not 241. Ansökan av Tage N. om rättsprövning av ett beslut ang. registrering av älgskötselområde. - Genom beslut den 27 juli 1992 ställt till Resele-Ådalslidens jaktvårdskrets, registrerade Länsstyrelsen i Västernorrlands län enligt 3 § andra stycket 1. jaktförordningen (1987:905) jämfört med 33 § sista stycket jaktlagen (1987:259) vissa tidigare registrerade licensområden som älgskötselområde. Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens Jägare överklagade genom Olof N. länsstyrelsens beslut. I beslut den 14 september 1992

ändrade Statens naturvårdsverk länsstyrelsens beslut genom

att föreskriva att detta skulle gälla endast för älgjakten

1992/93. - I ansökningen yrkade Tage N., ordförande i

Resele-Ådalslidens jaktvårdskrets och jakträttshavare inom

älgskötselområdet, att Statens naturvårdsverks beslut

skulle upphävas. Till stöd för ansökningen anfördes i

huvudsak att beslutet stred mot 22 § förvaltningslagen

(1986:223), eftersom varken Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens Jägare eller dess ordförande - - som inte bodde eller jagade i det aktuella området - kunde anses som sakägare i ärendet eller i övrigt berörd av beslutet. - Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens Jägare bestred bifall till ansökningen. Förbundet anförde bl.a. att länsstyrelsens beslut berörde många fastighetsägare, jakträttshavare och enskilda jaktutövare genom sin prejudicerande verkan samt att en sedan länge verksam jägarorganisation, som deltagit i utformningen av lag och förordning på jaktens område, också fick anses vara berörd av beslutet. - Statens naturvårdsverk avgav yttrande i målet. Verket hänvisade till ett beslut av regeringen (Jordbruksdepartementet) den 1 september 1988

(ärendebeteckning 1182/88), i vilket regeringen funnit att

ett länsstyrelsebeslut om jakttid berörde ett distrikt av

Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens Jägare på ett sådant sätt

att förbundet hade rätt att överklaga beslutet. -

Regeringsrätten (1994-04-15, Björne, Tottie, Dahlman,

Werner, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av en

enskild part pröva om avgörandet i ett förvaltningsärende

strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden

angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna

i ärendet. Om Regeringsrätten finner att förvaltningsbeslutet strider mot någon rättsregel och det inte är uppenbart att felet saknat betydelse för avgörandet, skall Regeringsrätten enligt 5 § samma lag upphäva beslutet. - Ansökningen om rättsprövning riktar sig i förevarande fall mot att Statens naturvårdsverk genom sitt beslut den 14 september 1992 har tagit upp ett överklagande från Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens Jägare (förbundet) till prövning. Överklagandet avsåg ett beslut av länsstyrelsen om registrering av älgskötselområde. - Av 58 § jaktförordningen (1987:905) följer att ett beslut av länsstyrelsen om registrering av älgskötselområde får överklagas hos Statens naturvårdsverk. Förordningen innehåller inte någon bestämmelse om vem som har rätt att överklaga beslutet. Vid sådant förhållande skall frågan avgöras med ledning av den allmänna bestämmelsen i 22 § förvaltningslagen (1986:223). Där föreskrivs att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. För att ett beslut skall anses angå en klagande på det sätt som bestämmelsen förutsätter fordras att beslutet påverkar hans rättsställning eller i övrigt berör ett intresse som på något sätt har erkänts av rättsordningen (jfr bl.a. RÅ 1992 ref. 13). - Det länsstyrelsebeslut som förbundet överklagade hos Naturvårdsverket var ett beslut i ett enskilt fall om att som älgskötselområde registrera ett

antal tidigare registrerade licensområden. Ett sådant

beslut kan i enlighet med det nyss sagda överklagas av

jakträttshavare och andra vars jakträttsliga ställning

påverkas av beslutet. Det har inte hävdats att förbundet på

denna grund skulle ha rätt att överklaga länsstyrelsens

beslut. Till stöd för sin uppfattning om att klagorätt

föreligger har förbundet hänvisat till sin ställning och

sina uppgifter som jägarorganisation. I förarbetena till

jaktlagstiftningen har också understrukits att

jägarorganisationerna fullgör viktiga uppgifter inom bl.a.

den praktiska viltvården och att organisationernas

medverkan i licenssystemet för älgjakt är angelägen. Varken

dessa uttalanden eller det förhållandet att

organisationerna genom jaktförfattningarna har tillagts

särskilda uppgifter (jfr 46 § första stycket

jaktförordningen) kan anses innebära ett sådant erkännande

av ett särskilt intresse som skulle kunna grunda rätt för

en jägarorganisation att redan i denna egenskap överklaga

ett beslut som länsstyrelsen har fattat i ett enskilt fall.

- På grund av det sagda finner Regeringsrätten att

förbundet inte har haft rätt att överklaga länsstyrelsens

beslut om registrering av älgskötselområde. Naturvårdsverket skulle följaktligen ha avvisat förbundets överklagande. Verkets beslut, som innebar att överklagandet togs upp till prövning och delvis bifölls, strider således mot 22 § förvaltningslagen och skall därför upphävas. - Med

anledning av vad Naturvårdsverket sagt i sitt yttrande kan

anmärkas följande. Det av verket åberopade regeringsbeslutet gällde rätten att överklaga ett beslut varigenom länsstyrelsen - efter hörande av bl.a. jägarorganisationerna - hade fastställt riktlinjer för älgjakten ovanför lappmarksgränsen och bestämt om jakttiden inom B-områdena och kalvjaktsområdena i länet. Det var således fråga om ett beslut som hade generell räckvidd och inte ett beslut i ett enskilt fall. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver Statens naturvårdsverks beslut den 14 september 1992. (fd III 1994-03-09, G. Mattsson)

*REGI

*INST