RÅ 1994 not 259

Not 259. Ansökan av Gamal F. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk avslog den 11 november 1992 en ansökan av Gamal F. om uppehållstillstånd m.m. I samma beslut avvisade verket honom enligt 4 kap. 1 § första stycket 2. utlänningslagen och förbjöd honom att före viss tidpunkt återvända till Sverige utan tillstånd av verket. I beslut den 5 oktober 1993 avslog Utlänningsnämnden överklagande av Gamal F. men upphävde återreseförbudet. Utlänningsnämnden fann att Gamal F. vid ansökan om visering hos svenska ambassaden i Egypten lämnat en falsk referens och att han vidgått att han vid ankomsten till Sverige hade lämnat falska uppgifter om sin identitet och nationalitet. Nämnden fann vidare att han först i januari 1993 uppgivit sin rätta identitet och nationalitet. På grund härav fann nämnden att hans åberopade anknytning till Sverige - sammanboende och

sedermera äktenskap med en kvinna som hade permanent

uppehållstillstånd - inte kunde tillgodoräknas honom för

tiden före januari 1993. - Invandrarverket avslog den

28 oktober 1993 en förnyad ansökning om uppehållstillstånd

enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen. - Gamal F. yrkade att

Regeringsrätten skulle bevilja resning i det av

Utlänningsnämnden avgjorda ärendet. Han yrkade också att

Regeringsrätten skulle förordna att vidare verkställighet

inte fick vidtas och att allmän rättshjälp beviljades. -

Till stöd för ansökningen anförde han i huvudsak följande.

Statens invandrarverk fick den 1 augusti 1991 från svenska

ambassaden i Kairo en kopia av hans visumansökan av vilken

hans rätta identitet och nationalitet framgick. Genom

förväxling med en annan persons visumansökan hade

ambassaden och Invandrarverket fått den felaktiga

uppfattningen att han åberopat en falsk referens. Om den

felaktiga uppgiften om referensperson inte funnits i hans

ärende och Invandrarverket kontaktat den av honom uppgivna

referenspersonen, hade hans rätta identitet blivit känd

redan i augusti 1991. Han skulle under sådana

omständigheter fått varaktig anknytning till sin hustru

alltsedan han träffade henne i augusti 1992. Hustrun

väntade nedkomst om ett par veckor. - Regeringsrätten

(1994-04-28, Voss, Werner, Swartling): Skälen för