RÅ 1994 not 37

Not 37. Ansökan av Trivselgruppen Brf Domaren m.fl. om rättsprövning av ett beslut om antagande av detaljplan. - Kommunfullmäktige i Malmö kommun (1992-06-17) antog

detaljplan för del av kvarteret Borgmästaregården i

Innerstaden, Malmö. - Trivselgruppen Brf Domaren m.fl. överklagade beslutet och anförde i huvudsak följande: De planerade höghusen i 7 och 8 våningar måste slopas.

Höghusen medför skuggning, försämrad utsikt, obehaglig insyn, mindre luftighet, förtätning och trängsel samt brist på garage- och parkeringsplatser. - Länsstyrelsen i

Malmöhus län (1992-10-09): Enligt 22 § förvaltningslagen får ett beslut överklagas av den som beslutet angår om det gått honom emot. Av den praxis som finns beträffande rätt att överklaga ett planbeslut framgår att Trivselgrupen Brf Domaren som förening inte har rätt att överklaga

kommunfullmäktiges beslut. Erik Å., Gullan F., Göran M. och Margareta Å. som undertecknat överklagandet för föreningen får emellertid som boende inom kvarteret Borgmästaregården överklaga beslutet. - Länsstyrelsen tar därför upp

överklagandet till prövning. - Detaljplanen innebär att området förtätas med ca 55 lägenheter i två punkthus med 7 resp. 8 våningars höjd samt vind. Minsta avståndet mellan höghusen och befintlig bostadsbebyggelse blir ca 30 m. - Enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (PBL) är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Vidare skall enligt 1 kap. 5 § PBL både enskilda och allmänna intressen beaktas. I 5 kap. 2 § PBL föreskrivs att skälig hänsyn skall tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. - Bestämmelserna ger inte någon vägledning om hur en avvägning mellan

föreliggande intressen skall ske. En vägledande bestämmelse rörande byggnaders utformning och placering finns i 3 kap. 2 § PBL. I nämnda lagrum föreskrivs att byggnader skall utformas och placeras så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. - En grundläggande princip i plan- och byggnadslagstiftningen är att kommunen själv inom vida ramar får avgöra hur marken skall användas och hur miljön skall utformas i den egna kommunen. Stor vikt bör således tillmätas de lämplighetsbedömningar som görs av kommunen. Statliga besvärsmyndigheter skall ingripa endast då

kommunen gjort felaktig avvägning mellan motstående

enskilda och/eller allmänna intressen eller då kommunen förfarit felaktigt vid handläggningen av planärendet. - Enligt länsstyrelsens bedömning har intet framkommit som visar att planen skulle innebära ett åsidosättande av kraven i 1 kap. 5 § och 5 kap. 2 § PBL om tillbörligt beaktande av enskilda intressen och skälig hänsyn till befintliga bebyggelse- och fastighetsförhållanden. Ej heller har genom överklagandet framkommit något som tyder på att planen skulle medge en bebyggelse som i övrigt kan medföra betydande olägenheter för omgivningen. - Ert

överklagande skall därför avslås. - Länsstyrelsen avslår överklagandet. - Trivselgruppen Brf Domaren m.fl.

fullföljde sin talan. - Regeringen (Miljö- och

naturresursdepartementet, 1992-12-10) delade länsstyrelsens bedömning och avslog överklagandet. - I ansökningen begärde Trivselgruppen Brf Domaren, Erik Å. och Göran M.

rättsprövning av regeringens beslut. De anhöll vidare att Regeringsrätten skulle besluta om inhibition. Till stöd för sin talan anförde sökandena att ärendet ej blivit korrekt handlagt och att det ej fanns laglig grund för att bygga två höghus i Brf Domarens affärscentrum. De åberopade

handlingarna i ärendet. - Regeringsrätten (1994-01-28, Björne, Brink, Wadell, Werner, Ragnemalm): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall

Regeringsrätten på ansökan av en enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen eller en

förvaltningsmyndighet, som rör något förhållande som avses i 8 kap. 2 § eller 3 §regeringsformen, pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som

sökandena angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. - Regeringsrätten finner i likhet med länsstyrelsen och regeringen att Trivselgruppen Brf Domaren som förening inte kan uppträda som part i ärendet. Trivselgruppens ansökan skall därför avvisas. - Vad därefter angår Erik Å:s och Göran M:s ansökan finner Regeringsrätten att vad som förekommit i målet inte visar att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar ansökningen från Trivselgruppen Brf Domaren. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut står fast. (fd III 1993-12-15, Sundberg)

*REGI

*INST