RÅ 1994 not 461

Not 461. Ansökan av Essam Rateb M. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk avslog den 20 januari 1992 en ansökan av Essam Rateb M. om uppehållstillstånd m.m. samt avvisade honom enligt 4 kap. 1 § första stycket 2 utlänningslagen (1989:529) med förbud att före viss tid återvända till Sverige utan tillstånd av verket. I beslut den 9 december 1992 avslog Utlänningsnämnden Essam Rateb M:s överklagande av Invandrarverkets beslut. Invandrarverket har därefter den 20 januari 1993, den 19 februari 1993, den 13 april 1993, den 23 augusti 1993, den 16 februari 1994, den 9 mars 1994, den 29 mars 1994 och den 28 april 1994 avslagit förnyade ansökningar om uppehållstillstånd. - Essam Rateb M. ansökte om resning i det av Utlänningsnämnden avgjorda ärendet. Han yrkade också att Regeringsrätten skulle bevilja honom allmän rättshjälp i resningsmålet och förordna att vidare verkställighetsåtgärder inte fick företas. - Essam Rateb M. utvecklade grunderna för sin talan i resningsansökningen. Han anförde bl.a. följande. Sedan Utlänningsnämnden meddelat sitt beslut hade nytt material framkommit i ärendet vilket, om det tidigare varit tillgängligt, fick antagas hade lett till annan utgång av saken i Utlänningsnämnden. Den rättstillämpning som låg till grund för Utlänningsnämndens avgörande var i alla händelser oriktig. Han hade i Egypten varit anhängare till en religiös, kristen rörelse. En person vars far var ledare inom det Muslimska Brödraskapet hade övertalats av honom att konvertera till kristendomen. När detta upptäckts av konvertitens far inleddes en förföljelse av honom, han inspärrades i en moske, varifrån han rymde och tog sin tillflykt till ett koptiskt kloster. Genom koptiska prästers förmedling hade han lyckats lämna landet och sätta sig i säkerhet utomlands. Han hade i hemlandet blivit oriktigt beskylld för ett allvarligt brott, vilken beskyllning utgjorde repressalier för att han konverterat en islamsk trosbekännare till kristendomen. I ärendet var utrett att han löpte risk att dömas till livstids fängelse i hemlandet. De religionsstrider som där pågick gjorde att han saknade möjligheter till ett effektivt försvar för att kunna tillbakavisa beskyllningarna. - Till stöd för ansökningen åberopade Essam Rateb M. bl.a. ett läkarintyg. - Regeringsrätten (1994-07-07, Palm, Berglöf, von Bahr): Essam Rateb M. har inte visat att det föreligger omständigheter som bör föranleda resning. - Skäl att bevilja Essam Rateb M. allmän rättshjälp i resningsmålet föreligger inte. - Regeringsrätten avslår ansökningarna om resning och allmän rättshjälp. (fd III 1994-07-07, Perttu)

*REGI

*INST