RÅ 1994 not 462

Not 462. Ansökan av Becir P. m.fl. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk beslutade den 15 oktober 1993 att avslå ansökningar från Becir P. och Vahide P. jämte deras barn Vjolka P., Luan P., Aferdita P., Merita P., Spresa P., Vahide P. och Majlinda P. om uppehållstillstånd m.m. samt att avvisa dem enligt 4 kap. 1 § första stycket 2 utlänningslagen (1989:529) med förbud att före viss tidpunkt återvända till Sverige utan tillstånd av verket. Sökandena överklagade beslutet. Utlänningsnämnden avslog genom beslut den 27 maj 1994 överklagandet. Nämnden konstaterade i sitt beslut att sökandena omfattades av förordningen (1994:189) om uppehållstillstånd i vissa utlänningsärenden, men att ett av barnen begått brott. Särskilda skäl fick därför anses föreligga att inte bevilja uppehållstillstånd enligt förordningen. Inte heller i övrigt fanns enligt nämnden skäl att bevilja sökandena uppehållstillstånd. Sökandena ansökte om resning i det av Utlänningsnämnden avgjorda ärendet. De yrkade också att Regeringsrätten skulle förordna att vidare verkställighetsåtgärder inte fick företas. - Till stöd för ansökningen anförde sökandena i huvudsak föijande. Utlänningsnämndens bedömning stred uppenbart mot gällande lag. Det kunde inte ha varit meningen att särskilda skäl skulle anses föreligga för det fall att ett barn i en familj som sökte uppehållstillstånd gjorde sig skyldig till brottslig verksamhet. - Regeringsrätten (1994-07-07, Palm, Berglöf, Werner): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I den typ av utlänningsärenden varom nu är fråga ankommer det i första hand på Utlänningsnämnden att utforma rättstillämpningen (se prop. 1991/92:30 s. 22-24). Av resningsförfarandets karaktär av extraordinärt rättsmedel följer att grund för resning inte kan anses föreligga om det inte i resningsmålet framgår att nämnden vid sin tillämpning av gällande bestämmelser i det enskilda fallet gått klart utöver vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som rimligt. Utan en sådan restriktivitet vid tillämpningen av resningsinstitutet skulle detta komma att framstå som en överprövning av nära nog ordinär karaktär. - Regeringsrätten finner att det i sak inte har framkommit några avgörande nya omständigheter i resningsmålet. Inte heller innefattar utlänningsnämndens tillämpning av förordningen (1994:189) om uppehållstillstånd i vissa utlänningsärenden någon sådan brist som enligt det anförda bör medföra resning. På grund av vad sålunda anförts skall ansökningen avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd III 1994-06-30, Lundgren)

*REGI

*INST