RÅ 1994 not 477

Inkomsttaxering, felaktigt avdrag för resekostnader (bifall) / Bifall (inkomsttaxering, felaktigt avdrag för resekostnader)

Not 477. Ansökan av Christina G. om resning i mål ang. hennes inkomsttaxering 1985, m.m. - I sin till ledning för 1985 års taxering avgivna allmänna självdeklaration yrkade Christina G. avdrag för kostnader för resor till och från arbetet för kostnaden för busskort med 2 225 kr och för bilresor mellan bostaden och järnvägsstationen i Åhus med 1 334 kr, reducerad med ej avdragsgill del, 1 000 kr. - Taxeringsnämnden taxerade Christina G. i enlighet med deklarationen. - I besvär med stöd av 100 § taxeringslagen yrkade Christina G. avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats för resa med bil hela sträckan eller med 8 894 kr. Till stöd för besvärens prövning i särskild ordning anförde hon i huvudsak följande. Hon hade redan i deklarationen 1984 yrkat avdrag för resor med bil till och från arbetet och alltså inte glömt detta, varför hennes glömska inte behövde ursäktas. Däremot hade taxeringsnämnden inte medgett detta avdrag på grund av en tolkning av bestämmelserna, som dock senare i Regeringsrätten sades gå utöver sådana verkställighetsföreskrifter, som Riksskatteverket kunde äga meddela med stöd av det bemyndigande som regeringen lämnat verket enligt en i samma anvisningspunkt intagen bestämmelse. Myndigheten hade alltså inte beviljat henne de avdrag hon varit berättigad till. Dessutom ansåg hon att 100 § första stycket 5) taxeringslagen var tillämplig, eftersom taxeringen blivit felaktig på grund av handläggningsfel av myndigheten. - Skattemyndigheten hemställde att besvären inte skulle tas upp till prövning. - Länsrätten i Kristianstads län (1991-02-22, ordf. Åkesson): Christina G:s taxeringar har inte blivit oriktiga på grund av sådant uppenbart förbiseende som avses i 100 § första stycket 5 taxeringslagen. Vad Christina G. har anfört är enligt länsrättens mening ej en sådan ny omständighet eller sådant nytt bevis som avses i 100 § första stycket 7 taxeringslagen. På grund härav och då ej heller förutsättningar för besvärens prövning med stöd av annan punkt i 100 § taxeringslagen föreligger, kan besvären inte tas upp till prövning. - Länsrätten tar inte upp besvären till prövning. - Christina G. yrkade omprövning av länsrättens beslut. - Kammarrätten i Göteborg (1991-09-08, Kihlgren, Sjöbeck, Wicander) delade länsrättens bedömning och ändrade inte det överklagade beslutet. - Christina G. överklagade kammarrättens beslut att inte ta upp hennes i särskild ordning anförda besvär över inkomsttaxeringen 1985 till prövning. - I andra hand ansökte Christina G. om att Regeringsrätten skulle bevilja resning i det genom taxeringsnämndens beslut avgjorda ärendet angående samma års inkomsttaxering och bestämma taxeringen i enlighet med hennes yrkande i länsrätten. - Riksskatteverket (RSV) bestred bifall till överklagandet men tillstyrkte att resning skulle beviljas och att Christina G. därvid medgavs avdrag för kostnader för bilresor med yrkat belopp 7 894 kr (8 894 - 1 000). - Regeringsrätten (1994-07-12, Palm, Wadell, Berglöf, Werner): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Vad först angår Christina G:s överklagande finner Regeringsrätten ej skäl att meddela prövningstillstånd. Kammarrättens beslut att inte pröva hennes i särskild ordning anförda besvär skall därför stå fast. - Med hänsyn till omständigheterna finner Regeringsrätten emellertid skäl att bevilja resning med avseende på Christina G:s inkomsttaxering 1985 och i enlighet med RSV:s tillstyrkande medge henne avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen med 7 894 kr i stället för det av taxeringsnämnden medgivna beloppet, 2 559 kr. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten meddelar inte prövningstillstånd. Kammarrättens beslut står därför fast. - Regeringsrätten beviljar resning och bestämmer, med ändring av taxeringsnämndens beslut, Christina G:s inkomsttaxeringar 1985 till följande belopp (beloppen här uteslutna). (Regeringsrådet von Bahr var skiljaktig såvitt gällde frågan om resning borde beviljas och anförde: I sin självdeklaration till ledning för 1985 års taxering yrkade Christina G. att avdraget för resor mellan bostaden i Åhus och arbetet i Kristianstad skulle medges på grundval av kostnaden för dels busskort (2 225 kr), dels bilresor mellan bostaden och viss busshållplats i Åhus (1 334 kr). Taxeringsnämnden följde deklarationen. Taxeringen vann laga kraft. - Taxeringsnämndens bedömning av Christina G:s avdrag för resekostnader synes överensstämma med vad Riksskatteverket uttalat i RSV Dt 1983:44 om beräkning av avdraget för arbetsresor när allmänna kommunikationer saknas på en delsträcka. Inget i målet tyder dock på att nämnden - felaktigt - skulle ha uppfattat Riksskatteverkets uttalande som bindande föreskrifter. - Mot bakgrund av det anförda kan resning inte beviljas på den grunden att taxeringsnämnden - när den taxerade Christina G. i enlighet med avlämnad deklaration - tillämpat RSV Dt 1983:44 som bindande föreskrifter (jfr RÅ 1991 ref. 44). Den omständigheten att Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 1988 ref. 151 inte anslutit sig till den av RSV rekommenderade tolkningen beträffande avdragsrätt för resor till och från arbetet när allmänna kommunikationer saknas på en delsträcka motiverar inte heller resning. Ändrad praxis anses nämligen inte utgöra grund för resning (se bl.a. RÅ 1986 not. 227, RÅ 1991 not. 508, RÅ 1992 not. 58 och RÅ 1993 not. 370). Enligt min mening föreligger därför inte förutsättningar för att bifalla Christina G:s ansökan om resning). (fd III 1994-06-13, Holmström). - Anm. Regeringsråden Wadell och von Bahr deltog inte i avgörandet av frågan om prövningstillstånd. - Med samma utgång avgjordes samtidigt mål ang. Christina G:s inkomsttaxeringar 1986 och 1987.

*REGI

*INST