RÅ 1994 not 521
Ansökan av Abdur R., Saida R. och Saim R. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m
Not 521. Ansökan av Abdur R., Saida R. och Saim R. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk beslutade den 29 september 1993 att avslå ansökningar från sökandena om uppehållstillstånd m.m. och att avvisa dem med stöd av 4 kap. 1 § första stycket 1. och 2. utlänningslagen (1989:529) med förbud att under viss tid återvända till Sverige utan tillstånd av verket. I beslut den 29 juni 1994 avslog Utlänningsnämnden ett överklagande av sökandena. I sitt beslut anförde nämnden bl.a. att Saida R. enligt ett godkänt strafföreläggande om 80 dagsböter hade gjort sig skyldig till snatteri den 28 juli 1993. Till följd härav förelåg särskilda skäl att inte bevilja uppehållstillstånd enligt förordningen (1994:189) om uppehållstillstånd i vissa utlänningsärenden. - Sökandena yrkade att Regeringsrätten skulle bevilja resning i det av Utlänningsnämnden avgjorda ärendet samt förordna att vidare verkställighetsåtgärder inte fick företas. - Till stöd för ansökningen anförde sökandena bl.a. följande. Saida R. hade haft en mycket svår fysisk och psykisk situation sedan januari månad 1993 och hon kunde inte ställas ansvarig för det snatteri hon gjorde sig skyldig till i juli månad 1993. Av svårförklarliga skäl tog hon bl.a. ett antal magnetknappar att sätta på kylskåp, något som hon inte ägde. Vid inställelse hos polisen i september månad 1993 hade hon stora svårigheter att kommunicera med de personer som förhörde henne angående brottet. Förhöret skedde via telefontolkning och inte via direktkontakt. Tolken som anlitades var inte auktoriserad och hade enligt uppgift tydliga problem att förmedla hennes synpunkter. Dessutom var hon djupt påverkad av sina psykiska bekymmer och av medicinering. Under denna period hade hon läkarkontakt och under sådana omständigheter torde hon ha informerats om sina rättigheter att försvara sig på grund av sin sjukdom och sinnesfrånvaro. Brottet hade inte upprepats. - Regeringsrätten (1994-09-07, Tottie, Bouvin, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Utlänningsnämndens beslut om uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen får inte överklagas. Det ankommer därför på nämnden att utforma rättstillämpningen på detta område, i den mån det inte efter överlämnande enligt 7 kap. 11 § samma lag är regeringen som har att pröva ärenden enligt lagen. Resningsinstitutet är ett extraordinärt rättsmedel. Det kan därför inte användas för att åstadkomma en regelmässig överprövning av lagakraftvunna beslut. Resning kan däremot komma i fråga t.ex. om en beslutsfattande myndighet inte uppmärksammat omständigheter av betydelse för beslutsfattandet, om det kommit fram nya väsentliga omständigheter som, om de kunnat beaktas, kunde ha lett till ett annat beslut eller om det klandrade beslutet inte ligger inom ramen för en rimlig tillämpning av gällande bestämmelser. - I målet har inte framkommit sådana omständigheter som enligt det anförda kan föranleda resning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd II 1994-08-31, Laestander)