RÅ 1994 not 603

Not 603. Överklagande av Lars N. och Kerstin N. ang. rätt att ta del av allmän handling. - Lars och Kerstin N. begärde att få ta del av en till socialtjänsten inkommen anmälan. - Segeltorps kommundelsförvaltning (1994-05-02) avslog framställningen med följande motivering: 1994-02-08 inkom tll socialenheten i Segeltorp en anonym anmälan rörande misstanke om sexuellt utnyttjande av minderårig inom familjen. - Anmälan är maskinskriven och saknar namnunderskrift. Anmälan är ställd till Socialtjänsten i Huddinge kommun. - I anmälan framkommer att anmälaren/anmälarna känner rädsla för att bli utsatt/utsatta för hot i mer påtaglig form om anonymiteten avslöjas. - Enligt 52 § SoL och 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) skall part i ärende hos myndighet få ta del av handling eller annat material, om det inte är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. - Sådana synnerliga skäl kan föreligga i de fall som anses i 7 kap. 6 § sekretesslagen. Där sägs att uppgift om vem som gjort anmälan till socialförvaltningen skall vara sekretesskyddad, om det kan antas att fara uppkommer för att den som gjort anmälan eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat men om uppgift röjs. - På grund av anmälans karaktär - maskinskriven, ingen underskrift och ställd till Socialtjänsten i Huddinge - kan utläsas en stark önskan hos anmälaren/anmälarna att förbli anonym/anonyma. Det framkommer även rädsla för hot av mer påtaglig form om anonymiteten röjs. - Vår uppfattning är att det i anmälan förekommer sådana uppgifter som gör att anmälarens/anmälarnas identitet lätt kan röjas om part får ta del av handlingen. - På grund av detta, satt i relation till anmälans karaktär av stark önskan om anonymitet och uttryck för rädsla om hot av mer påtaglig form, gör socialenheten den bedömningen att det föreligger skäl som det talas om i 7 kap. 6 § sekretesslagen. - I överklagande vidhöll Lars och Kerstin N. sin begäran att få ut handlingen. I andra hand yrkade de att Kristina L. skulle få ta del av handlingen på det sätt kommundelsförvaltningen fann lämpligt. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. Lars N. var sedan många år praktiserande tandläkare. Han och Kerstin N. hade varit gifta i 17 år och hade tre barn tillsammans. Det var fråga om en socialt mycket välanpassad familj. Det fanns ingenting som tydde på att Lars N. eller någon annan i familjen skulle utsätta anmälaren för sådan fara som avsågs i 7 kap. 6 § sekretesslagen. - Kammarrätten i Stockholm (1994-05-02, Schering, Pernold, Avellan-Hultman): Kammarrätten delar kommundelsförvaltningens bedömning att det i anmälan förekommer sådana uppgifter att anmälarens identitet kan röjas om handlingen lämnas ut. Med hänsyn till vad som i övrigt förekommit i målet finner kammarrätten att det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan utsätts för allvarligt men om uppgiften röjs och att det därmed är av synnerlig vikt att så inte sker. Den begärda handlingen skall därför inte lämnas ut till Lars eller Kerstin N. - Det kan i vissa fall vara lämpligt att den begärda handlingen utlämnas till parts ombud. Enligt 14 kap. 10 § sekretesslagen kan i sådana fall förbehåll uppställas om att ombudet inte får lämna handlingen vidare. Däremot är det inte möjligt att ålägga ombudet förbud att lämna muntlig upplysning till sin huvudman. Kammarrätten finner att skaderisken i detta fall inte kan undanröjas genom att den begärda handlingen utlämnas, med eller utan förbehåll, till ombudet Kristina L. Överklagandet skall därför lämnas utan bifall. - Kammarrätten avslår överklagandet. - Lars och Kerstin N. fullföljde sin talan. - Regeringsrätten 1994-11-03, Brink, Palm, Wadell, Ragnemalm, Lavin) fastställde kammarrättens dom (fd III 1994-10-18, Eriksson)

*REGI

*INST