RÅ 1994 not 620
Extraordinära besvär (avslag men resning, skönstaxering)
Not 620. Besvär i särskild ordning av Christer T. ang. inkomsttaxering 1986, m.m. - Christer T. avlämnade trots anmaning inte självdeklaration till 1986 års taxering. Taxeringsnämnden uppskattade inkomsten efter skönsmässiga grunder med stöd av 21 § taxeringslagen. Taxeringarna till statlig och kommunal inkomstskatt i hemortskommunen Staffanstorp bestämdes härvid till 86 400 kr resp. 33 900 kr, allt taxerade inkomster. Vidare bestämdes taxeringen till kommunal inkomstskatt i Malmö kommun till 52 500 kr taxerad inkomst. - I besvär, som inkom den 27 november 1987, yrkade Christer T. att skönstaxeringen skulle undanröjas samt att taxeringarna bestämdes enligt en till besvärsskrivelsen fogad deklaration. Enligt deklarationens sammanställning återstod att taxera till statlig och kommunal inkomstskatt i hemortskommunen Staffanstorp 43 720 kr resp. 31 411 kr samt till kommunal inkomstskatt i Malmö till 12 309 kr. - Länsrätten i Malmöhus län (1992-06-23) anförde bl.a.: Christer T. har inte i målet åberopat att han skulle ha rätt att anföra besvär enligt 99 § taxeringslagen. Inte heller har han anfört någon omständighet som skulle kunna utgöra ursäkt för att han inte anfört besvär i rätt tid. Med beaktande härav och övriga omständigheter har det inte visats att Christer T. har rätt att anföra besvär i särskild ordning. Besvären skall därför, såsom för sent inkomna, inte upptas till prövning. - Länsrätten upptar inte besvären i fråga om taxeringarna till prövning. - Christer T. fullföljde sin talan. - Kammarrätten i Göteborg (1993-09-02) fann i likhet med länsrätten att förutsättningar för prövning av besvären i särskild ordning inte kunde anses föreligga och avslog överklagandet. - Hos Regeringsrätten yrkade Christer T. att hans överklagande skulle tas upp till prövning, att den felaktiga skönstaxeringen skulle undanröjas och att taxering skulle ske enligt upprättad deklaration. Till stöd härför anförde han i huvudsak följande. Den revisor som tidigare skött hans bokföring hade gjort detta på ett icke professionellt sätt. Han hade därför måst byta revisor. Då han själv var okunnig i bokföring hade han varit tvungen att förlita sig på revisorn. Först sedan denne fått ordning på räkenskaperna hade en korrekt deklaration kunnat upprättas. - Regeringsrätten (1994-11-09, Brink, Palm, B. Sjöberg, von Bahr, Ragnemalm): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten finner inte skäl att meddela prövningstillstånd vad avser besvären i särskild ordning. - Med hänsyn till omständigheterna i målet finner Regeringsrätten emellertid att det föreligger skäl för resning. Christer T:s inkomsttaxering 1986 har inte varit föremål för sakprövning av domstol. Vid sådant förhållande bör taxeringen i första hand prövas av länsrätt. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten meddelar inte prövningstillstånd vad avser besvären i särskild ordning. Kammarrättens dom står därför fast. - Regeringsrätten beviljar resning i fråga om Christer T:s inkomsttaxering 1986 samt överlämnar handlingarna till länsrätten i Malmöhus län för handläggning. (fd III 1994-10-05, Kovacs). (Anm. Regeringsråden Sjöberg och Ragnemalm deltog inte vid avgörande av frågan om prövningstillstånd. - Med samma utgång och motivering avgjordes samtidigt mål ang. Christer T:s inkomsttaxeringar 1988 och 1989).