RÅ 1994 not 696

Not 696. Ansökan av Afram G. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk beslutade den 24 april 1991 att avslå ansökningar från Afram G. och hans hustru Mejram C. om uppehållstillstånd m.m. samt att avvisa dem enligt 4 kap. 1 § första stycket 2 utlänningslagen (1989:529) med förbud att före viss tidpunkt återvända till Sverige utan tillstånd av verket. Enligt beslut den 4 september 1992 avslog Utlänningsnämnden makarnas överklagande. Enligt beslutet fann nämnden att makarnas identiteter alltjämt var osäkra eller tveksamma. Särskilda skäl förelåg därför att inte bevilja dem uppehållstillstånd enligt förordningen (1991:1999) om uppehållstillstånd i vissa utlänningsärenden. Invandrarverket avslog den 28 april 1993 och Utlänningsnämnden den 4 oktober 1994 och den 24 oktober 1994 nya ansökningar om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen. Avvisningen av Mejram C. verkställdes den 15 oktober 1994. - I ansökningen yrkade Afram G. att Regeringsrätten skulle bevilja resning i det av Utlänningsnämnden avgjorda ärendet. Han yrkade också att Regeringsrätten skulle förordna om inhibition och att han skulle beviljas allmän rättshjälp i resningsmålet. - Till stöd för ansökningen anförde Afram G. i huvudsak följande. Till styrkande av sin identitet åberopas en till Regeringsrätten ingiven identitetshandling i original. Först efter Utlänningsnämndens lagakraftvunna beslut den 4 september 1992 hade han fått tillgång till handlingen i original. Regeringsrätten hade i ett tidigare beslut ansett att grund för resning förelåg om en handling som kunde komma i fråga för att styrka sökandens identitet blivit tillgänglig först efter det att beslutet vunnit laga kraft. -Regeringsrätten (1994-12-19, Björne, Berglöf, Lavin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Den numera till Regeringsrätten ingivna identitetshandlingen har inte kunnat beaktas när Utlänningsnämnden prövade Afram G:s överklagande av Invandrarverkets beslut den 24 april 1991. Identitetshandlingen utgör därmed en sådan inte tidigare prövad omständighet som kan bli föremål för bedömning i samband med en ny ansökan om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen. - Det förhållandet att 2 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen innehåller särskilda regler som tar sikte på att nya omständigheter tillkommit efter det att ett beslut om avvisning vunnit laga kraft, talar enligt Regeringsrättens mening för att utrymmet för resning normalt bör begränsas i en utsträckning som motsvarar regelns tillämpningsområde. Mot bakgrund härav samt med beaktande av den av Afram G. åberopade nya omständighetens sammanhang och beskaffenhet kan den inte utgöra grund för resning i det av Utlänningsnämnden avgjorda ärendet. - Ej heller i övrigt har Afram G. visat att skäl för resning föreligger. - Skäl att bevilja Afram G. allmän rättshjälp i resningsmålet föreligger inte. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningarna om resning och allmän rättshjälp. (fd II 1994-12-07, Lundgren)

*REGI

*INST