RÅ 1994 not 95
Ansökan av Robinson Alberto A. A. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m
Not 95. Ansökan av Robinson Alberto A. A. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk avslog den 27 april 1992 en ansökan från Robinson Alberto A. A. om uppehållstillstånd m.m. och avvisade honom enligt 4 kap. 1 § första stycket 2. utlänningslagen (1989:529) samt förordnade vidare bl.a. att verkställighet skulle ske till Ukraina. Invandrarverket omprövade den 15 april 1993 detta beslut och upphävde det. Genom beslut samma dag avslog Invandrarverket ånyo ansökningen om uppehållstillstånd m.m. samt avvisade Robinson Alberto A. A. enligt 4 kap. 1 § första stycket 2. utlänningslagen med förbud att inom viss tid återvända till
Sverige utan tillstånd av verket. Den 20 december 1993
beslutade Utlänningsnämnden att avslå hans överklagande av
verkets beslut. - Robinson Alberto A. A. ansökte om resning
i det av Utlänningsnämnden avgjorda ärendet. Han yrkade
också att vidare verkställighetsåtgärder skulle inhiberas
samt att allmän rättshjälp skulle beviljas honom i
resningsmålet. - Till stöd för ansökningen anförde han i
huvudsak följande. Utlänningsnämnden påstod i sitt beslut
att han först vid förhör den 7 oktober 1992 uppgett att han
sedan september 1991 var skild från sin tidigare hustru som
var ukrainsk medborgare. Detta var inte korrekt.
Sakförhållandet hade stått klart för såväl Invandrarverket
som verkställande polis på ett tidigare stadium.
Utlänningsnämnden hade underlåtit att utreda och bedöma de
förtydliganden han kommit med i ärendet. Detta var
anmärkningsvärt mot bakgrund av det misslyckade
avvisningsförsöket till Ukraina i maj 1992. Med vetskap om
alla de politiska mord som skedde i Medellin var det
felaktigt att, som Utlänningsnämnden gjorde, hävda att hans
skyddsbehov inte var aktuellt. Han borde åtminstone ha
erhållit uppehållstillstånd på grund av den anknytning han
hade genom långvarigt sammanboende med en kvinna som var
svensk medborgare. - Han hemställde vidare att
Regeringsrätten skulle ta kontakt med en namngiven person
till styrkande av uppgiften om anknytning. - Regeringsrätten (1994-02-16, Björne, Dahlman, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten finner att målet kan avgöras på grundval av föreliggande utredning. - Resningsinstitutet är ett extraordinärt rättsmedel. Det kan därför inte användas för att få till stånd en överprövning av normal karaktär av fattade beslut. - Vad sökanden har anfört innefattar närmast en begäran om en sådan överprövning och utgör inte skäl för resning. - Skäl att bevilja sökanden allmän rättshjälp i resningsmålet föreligger inte. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår såväl ansökningen om resning som ansökningen om allmän rättshjälp. (fd III 1994-02-15, Grip)