RÅ 1995 not 147
Ansökan av Arminda L. G. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m
Not 147. Ansökan av Arminda L. G. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk avslog den 6 september 1993 en ansökan av Arminda L. G. om uppehållstillstånd m.m. samt utvisade henne enligt 4 kap. 1 § första stycket 2. utlänningslagen med förbud för henne att inom viss tid återvända till Sverige utan tillstånd av verket. Utlänningsnämnden avslog i beslut den 10 februari 1995 hennes överklagande av Invandrarverkets beslut. Hon förbjöds att inom viss tid återvända till Sverige utan tillstånd av Invandrarverket. - Hos Regeringsrätten yrkade Arminda L. G. att Regeringsrätten skulle bevilja resning i det av Utlänningsnämnden avgjorda ärendet samt förordna att vidare åtgärder för verkställighet av nämndens beslut inte fick äga rum. - Till stöd för ansökningen anförde hon i huvudsak följande. Det hävdades att ifrågavarande beslut blivit felaktigt och att detta helt eller delvis kunde tillskrivas Utlänningsnämndens handläggningsfel, bristande noggrannhet och omsorg vid avgörandet. Arminda L. G. och hennes partikamrater utsattes i Peru för livsfarlig repression, dels från regimens styrkor i form av polis och militär, dels från de olika terroristgrupperna i landet. Till yttermera visso var de humanitära och särskilda skälen synnerligen tunga. Arminda L. G. har i Peru utsatts för brutal massvåldtäkt av någon av de fiender hon och hennes partikamrater har. Hos Utlänningsnämnden hade bl.a. yrkats att muntlig handläggning skulle hållas, att målet skulle tas med nämnd samt att ärendet skulle överlämnas till Regeringens prövning. Utlänningsnämnden hade utan saklig grund avslagit samtliga dessa yrkanden. Genom sitt felaktiga, omdömeslösa och rättsstridiga agerande hade Utlänningsnämnden kommit fram till ett beslut som var uppenbart felaktigt och oskäligt, oaktat att den politiska och humanitära delen understrukits. -Regeringsrätten (1995-04-11, Brink, Dahlman, Wadell, von Bahr, Rundqvist): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av resningsförfarandets karaktär av extraordinart rättsmedel följer att grund för resning inte kan anses föreligga med mindre det i resningsmålet antingen framkommer omständigheter som ändrar bilden i sådan omfattning att en omprövning av ärendet får anses vara motiverad eller det eljest finns anledning att anta att den prövande myndigheten vid sin bedömning gått klart utöver vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som rimligt. Utan en sådan restriktivitet vid tillämpningen av resningsinstitutet skulle detta komma att framstå som en överprövning av nära nog ordinar karaktär. Sökanden har inte visat att det föreligger omständigheter som utgör skäl för resning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen om resning. (fd III 1995-04-05, Clementz)