RÅ 1995 not 191

Beslut i ärende ang. typgodkännande av lott till lottförsäljningsautomat (rättsprövning) / Beslut i ärende ang. typgodkännande av lott till lottförsäljningsautomat (bifall): Lotterilagen

Not 191. Ansökan av Regni Service AB om rättsprövning av beslut i ärende ang. typgodkännande av lott, alternativt resning i ärendet. - Regni Service AB tillverkade och sålde en s.k. lottförsäljningsautomat benämnd "Lotty". Automaten användes av ideella föreningar för lokala, på förhand dragna lotterier. Dragningsresultatet lagrades i maskinen i ett elektroniskt minne. Automaten var dessutom försedd med en slumpvalsgenerator som genererade det lottnummer som spelaren erhöll. Lottnumret trycktes därefter på en lottsedel genom ett i automaten befintligt tryckverk och matades ut ur apparaten. Automaten placerades i varuhus, på bensinstationer och på liknande platser. - Bolaget ansökte hos Lotterinämnden att automaten skulle godkännas för förhandsdragning av vinstnummer med vinster upp till 2 000 kr eller, i andra hand, 1 000 kr. I en komplettering ändrade bolaget ansökningen på så sätt att lottsedeln Lotty LN 067 i första hand skulle godkännas för förhandsdragning med vinster upp till 5 000 kr. - Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) framhöll i ett yttrande att lotterna som trycktes på s.k. termopapper var ganska lätta att manipulera. SKL tog också upp frågan om på vilket sätt vinstkombinationerna genererades i automaten. SKL rekommenderade Lotterinämnden att inte typgodkänna lotten för något vinstvärde utan att också automaten undersökts på nytt. - I invändningar mot yttrandet hänvisade bolaget till prövningar som företagits 1986 och 1989. Vidare hävdade bolaget att det inte fanns någon säkerhetsrisk eftersom det inte var fråga om något rikslotteri där vinsterna kunde hämtas ut hos en mängd ombud. -Lotterinämnden (1994-05-11) utfärdade typgodkännandebevis för lotter med ett högsta vinstvärde på 500 kr. - Bolaget överklagade beslut och yrkade att ett högre vinstvärde skulle tillåtas. - Regeringen (Civildepartementet, 1994-11-17) avslog överklagandet med följande motivering: Enligt 6a § lotterilagen (1982:1011) skall förslutna lotter och bingobrickor vara av godkänd typ. Lotterinämnden prövar frågor om typgodkännande. Typgodkännande får förenas med villkor. Såvitt framkommit avses den aktuella lottsedeln användas och säljas i en automat som är utrustad med slumpvalsgenerator och elektoniskt minne. Enligt 2 § andra stycket lotterilagen avses med automatspel spel på mekaniska eller elektroniska spelapparater. Regeringen anser att den aktuella automaten är en spelautomat i lagens mening. Enligt 7 § lotterilagen får automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande efter tillstånd anordnas endast på fartyg i internationell trafik. Tillstånd för den i ärendet aktuella automaten kan därför enligt regeringens mening inte meddelas för den avsedda användningen. - Bolaget ansökte om rättsprövning av regeringens beslut alternativt resning i det av regeringen avgjorda ärendet samt anförde bl.a. följande. Regeringen hade i sitt beslut anfört att den i ärendet aktuella lottförsäljningsautomaten Lotty var en spelautomat i den mening som angavs i 2 § andra stycket lotterilagen. Mot denna bakgrund - och med hänvisning till 7 § nämnda lag - hade regeringen uttalat att tillstånd för automaten inte kunde meddelas för den avsedda användningen. Regeringens bedömning måste betecknas som lagstridig. Den omständigheten att en lottförsäljningsautomat innehöll slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne medförde nämligen inte att automaten blev en spelautomat. Först genom 1994 års lotterilag (1994:1000) - som trädde i kraft den 1 januari 1995 - infördes ett förbud mot sådan utrustning i försäljningsautomater. Till saken hörde också att övergångsbestämmelserna till den nya lotterilagen innehöll en uttrycklig regel om att lottförsäljningsautomater som inte var tilllåtna enligt den nya lagen fick användas längst t.o.m. den 31 december 1999. Denna övergångsbestämmelse hade varit överflödig om inte lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator och elektroniskt minne varit tillåtna vid tillämpning av 1982 års lotterilag. Bolaget framförde därutöver vissa anmärkningar rörande regeringens handläggning av bolagets överklagande av Lotterinämndens beslut. - Regeringen (Civildepartementet) avgav följande yttrande i målet: "Det aktuella ärendet avsåg frågan huruvida ett typgodkännande av en lott med benämningen LN 067 kunde ges för ett högre vinstvärde än vad Lotterinämnden hade medgivit i det överklagade beslutet. Regeringen avslog överklagandet. Det av nämnden fastställda vinstvärdet (500 kr) stod därmed fast. - Lotten var avsedd att användas i en lottförsäljningsautomat. För att kunna bedöma vilket högsta vinstvärde som skulle kunna godkännas för lotten, måste också automatens tekniska konstruktion vägas in i bedömningen. - Av handlingarna i ärendet framgår att den aktuella lottförsäljningsautomaten är försedd med elektroniskt minne och slumpvalsgenerator. Som Regeringsrätten påpekat har regeringen under beskrivningen av ärendet i sitt beslut angett att dragningsresultatet "lagras i maskinen i ett elektroniskt minne". Men under rubriken "Skälen för regeringens beslut" anges det som är mest väsentligt i sammanhanget, nämligen just det faktum att automaten är försedd med elektroniskt minne och slumpvalsgenerator, vilket gör att den kan komma till användning på sådant sätt att den är att betrakta som en spelautomat. - Med anledning av den oklara gränsdragningen mot värdeautomater har lottförsäljningsautomater av det slag som är aktuellt i ärendet förbjudits i den nya lotterilagen (1994:1000), som trädde i kraft den 1 januari 1995. Lottförsäljningsautomater definieras således i den nya lagen på ett sätt som innebär att slumpvalsgeneratorer och elektroniska minnen inte får förekomma i dessa automater (jfr prop. 1993/94:182 s. 23). Genom en övergångsbestämmelse till den nya lagen får dock elektroniska lottförsäljningsautomater som redan finns användas i lotterier för vilka tillstånd har givits före ikraftträdandet. Sådana tillstånd får också förlängas till utgången av år 1999. Prövningen görs av den kommunala myndighet som kommunen bestämmer. I lagmotiven anges att bestämmelsen endast gäller sådana automater som inte är tillåtna enligt den nya lagen dvs. sådana med slumpvalsgeneratorer och elektroniska minnen (jfr a. prop. s. 90) . - Regeringen hade alltså i det aktuella ärendet att bedöma för vilket vinstvärde som den aktuella lotten kunde typgodkännas. Därvid var det nödvändigt att konstatera att lotten skulle komma till användning i en automat som innehåller sådan elektronik att den tekniskt sett kunde betraktas som en spelautomat. Det var väsentligt att framhålla detta motivledes. Slutsatsen blev efter en samlad bedömning av vad som framkommit i ärendet att lotten inte kunde godkännas för ett högre värde än Lotterinämnden fastställt." - Regeringsrätten (1995-05-30, Brink, Dahlman, Wadell, von Bahr, Rundqvist): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten kan pröva om ett regeringsavgörande i ett förvaltningsärende strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. Det är däremot inte avsett att rättsprövning skall avse politiska lämplighetsfrågor i egentlig mening (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Vad bolaget anfört om regeringens handläggning ger inte anledning till antagande att fel i förfarandet påverkat utgången i ärendet. - Bolagets överklagande till regeringen avsåg väsentligen Lotterinämndens beslut att förse typgodkännandet av automatlotten Lotty med villkoret att högsta vinstvärde fick uppgå till 500 kr. Av handlingarna i ärendet framgår att den valda begränsningen av högsta vinstbelopp hängde samman med nämndens bedömning av lottens och lottförsäljningsautomaten Lottys egenskaper i säkerhetshänseende. - Regeringen tog i sitt beslut inte ställning till Lottysystemets säkerhetsmässiga aspekter. Överklagandet avslogs i stället på den grunden att den aktuella automaten ansågs vara en spelautomat. Med hänsyn till innehållet i 7 § lotterilagen - vari föreskrivs att automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpoletter eller liknande får anordnas endast på fartyg i internationell trafik - kunde enligt regeringens mening tillstånd för bolagets automat inte meddelas för den avsedda användningen. - Regeringsrätten delar inte den av regeringen uttalade uppfattningen att automaten Lotty vid tillämpning av 1982 års lotterilag är att anse som en sådan spelautomat som avses i 7 § nämnda lag (jfr prop. 1978/79:20 s. 36-39 och prop. 1981/82:170 s. 62). Automaten får i stället anses utgöra en sådan lottförsäljningsautomat som omnämns i punkt 3 av övergångsbestämmelserna till den nya lotterilagen. Den av regeringen anförda motiveringen för avslagsbeslutet strider därför, som bolaget anfört, mot reglerna i 1982 års lotterilag. Beslutet skall mot denna bakgrund upphävas. Ärendet bör återförvisas till regeringen för förnyad prövning av bolagets överklagande av Lotterinämndens beslut. - Med denna utgång i frågan om rättsprövning föranleder bolagets resningsansökan inget vidare yttrande. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver regeringens beslut och visar ärendet åter till regeringen. (fd III 1995-05-09, G. Mattsson)

*REGI

*INST