RÅ 1995 not 21

Avvisat (beslut ang. upplåtelse av rätt till småviltsjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen) / Beslut ang. upplåtelse av rätt till småviltsjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen (avvisat)

Not 21. Ansökan av Bill R. om rättsprövning av beslut ang. upplåtelse av rätt till småviltsjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen. - Statens jordbruksverk utfärdade med verkan fr.o.m. den 16 augusti 1993 föreskrifter om upplåtelser av rätt till småviltsjakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen (SJVFS 1993:95). Av dessa föreskrifter framgick följande. Den som var folkbokförd inom kommun som omfattade mark ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen skulle - med vissa undantag - mot erläggande av årsavgift medges upplåtelse av rätt till jakt efter småvilt inom den egna kommunen (årstillstånd) (2 §). Den som inte var folkbokförd inom kommun som angavs i 2 § och den som var bosatt inom sådan kommun men inte hade löst årstillstånd, skulle medges upplåtelse av rätt till jakt efter småvilt mot erläggande av avgift per dygn (dygnstillstånd) (3 §). - Bill R. ägde fastigheterna Henriksfjäll 1:3 och 2:4 i Vilhelmina kommun men var bosatt i Örnsköldsviks kommun. Han erhöll av Länsstyrelsen i Västerbottens län tillstånd till småviltsjakt på staten tillhöriga områden ovan odlingsgränsen i Kittelfjäll m.m. senast för perioden 1 juli 1992 - 30 juni 1993. Avgiften härför var 450 kr. Hos länsstyrelsen ansökte Bill R. om årstillstånd för perioden den 1 juli 1993 - den 30 juni 1994. Länsstyrelsen vägrade honom enligt beslut den 30 september 1993 sådant tillstånd och hänvisade honom till att lösa dygnstillstånd. Härvid åberopade länsstyrelsen ett riksdagsbeslut den 15 december 1992 (BoU 1992/93:8) och Jordbruksverkets föreskrifter. - Bill R. överklagade till Jordbruksverket. Härvid anförde han till stöd för sin talan att han som ägare av hemman i området vid olika fastighetsförrättningar erhållit rätt till jakt och fiske på de med ansökningen avsedda områdena. Jordbruksverket uttalade enligt beslut den 19 april 1994 att det ankom på allmän domstol och inte på Jordbruksverket att pröva huruvida Bill R. hade jakträtt på grundval av sitt fastighetsinnehav samt att det saknades skäl att bevilja honom rätt till småviltsjakt på motsvarande villkor som gällt för hans tidigare tillstånd. Verket avslog därför överklagandet. - Sedan Bill R. fullföljt sin talan till regeringen avslog denna enligt beslut den 2 juni 1994 överklagandet. Som skäl för beslutet åberopade regeringen vad Jordbruksverket anfört. - Bill R. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut den 2 juni 1994 och av Jordbruksverkets beslut den 19 april 1994. Till stöd för ansökningen anförde han bl.a. följande. Genom lagakraftvunna avvittringsprotokoll m.m. innehade han en jakt- och fiskerätt som var knuten till stamfastigheten. Besluten kränkte hans enskilda rätt, då han blivit fråntagen sin lagliga rätt till jakt och fiske på de s.k. staten förbehållna områdena ovan odlingsgränsen. Hans rätt hade inte exproprierats och han hade inte erhållit skälig ersättning för sina lagakraftvunna rättigheter till jakt och fiske på angivna områden. -Regeringsrätten (1995-01-27, Björne, Berglöf, Werner, Baekkevold, Lindstam): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten tar först upp ansökningen om rättsprövning av regeringens beslut. Bill R:s talan i det hänseendet får anses innefatta dels att han önskar få årstillstånd enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:95) dels att han har en rätt att få jakttillstånd på den grunden att han såsom ägare av fastigheter i det berörda området har jakträtt enligt beslut i samband med vissa äldre fastighetsbildningsåtgärder. I sistnämnda hänseende gör han gällande att staten genom att vägra honom jakttillstånd inskränkt hans rätt som fastighetsägare. - Som förutsättning för rättsprövning gäller att fråga är om ett beslut av bl.a. regeringen i ärende som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen, RF (1 § första stycket lagen 1988:205 om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut). I 2 § avses föreskrifter som rör bl.a. enskildas personliga och ekonomiska förhållanden inbördes. I 3 § avses föreskrifter som rör åligganden för enskilda eller i övrigt avser in grepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Till föreskrifter som avses i sistnämnda lagrum räknas inte sådana föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som för de enskilda är av gynnande eller neutral karaktär (se prop. 1973:90 s. 210). Som en ytterligare förutsättning för rättsprövning gäller att fråga är om ett sådant beslut som innebär myndighetsutövning mot en enskild. - Vad gäller Bill R:s önskan att få årstillstånd enligt Jordbruksverkets föreskrifter finner Regeringsrätten att fråga är om föreskrifter om upplåtelse till enskilda av jakträtt på statens mark. Sådan upplåtelse är för de enskilda av gynnande karaktär och föreskrifterna är inte sådana som avses i 8 kap. 3 § RF. Rättsprövning av regeringens beslut i den delen kan därför inte ske och hans ansökan härom skall avvisas. - Vad därefter gäller Bill R:s talan såvitt angår jakträtt på fastighetsrättslig grund finner Regeringsrätten att regeringens beslut, varigenom Bill R. hänvisats till att vid allmän domstol föra talan angående sin rätt till jakt, inte innefattar myndighetsutövning mot honom. Rättsprövning i fråga om beslutet i den delen kan därför inte ske. - Jordbruksverkets beslut den 19 april 1994 kan inte bli föremål för rättsprövning eftersom beslutet kan över klagas (1 § andra stycket rättsprövningslagen). Ansökningen i denna del skall därför avvisas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar ansökningen. (fd II 1994-12-01, Wahling Bexhed)

*REGI

*INST