RÅ 1995 not 27
Ansökan av Rauf O. om resning i ett ärende ang. uppehållstillstånd m.m
Not 27. Ansökan av Rauf O. om resning i ett ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Den tunisiske medborgaren Rauf O. hade uppehållstillstånd i Sverige under tiden den 17 augusti 1988 - den 17 februari 1990 på grund av anknytning till en svensk medborgare. När Rauf O. på nytt ansökte om uppehållstillstånd hade denna anknytning upphört. Statens invandrarverk avslog därför den 29 januari 1991 ansökningen om uppehållstillstånd m.m. samt utvisade honom enligt 4 kap. 3 § utlänningslagen (1989:529). Verket förbjöd Rauf O. att före den 1 februari 1993 återvända till Sverige. Utlänningsnämnden avslog i beslut den 17 september 1992 Rauf O:s överklagande. Utvisningen verkställdes till Tunisien. - Rauf O. återvände till Sverige i september 1994 och ansökte den 8 december 1994 om uppehållstillstånd hos polismyndigheten i Stockholms län. Den 9 december 1994 beslutade polismyndigheten att avvisa Rauf O. Beslutet överklagades av Rauf O. som också yrkade inhibition av beslutet. - Statens invandrarverk avslog i beslut den 14 december 1994 överklagandet samt beslutade att inte inställa verkställigheten. I samband med överklagandet ansökte Rauf O. på nytt om uppehållstillstånd. Denna ansökan har ännu inte slutligt behandlats av Statens invandrarverk. - Förnyad ansökan om uppehållstillstånd har även ingivits till Utlänningsnämnden. Den 15 december 1994 avvisade Utlänningsnämnden Rauf O:s ansökan. Nämnden uttalade i huvudsak att bestämmelserna om s.k. ny ansökan om uppehållstillstånd bör tolkas som omfattande endast lagakraftvunna avlägsnandebeslut som inte har verkställts samt att en ansökan om uppehållstillstånd från en utlänning då avvisningen redan har verkställts bör handläggas som en ordinär ansökan. - I sin ansökan begärde Rauf O. resning i det ärende i vilket Utlänningsnämnden meddelade beslut den 17 september 1992. Sökanden yrkade att nämndens beslut skulle undanröjas och att vidare verkställighetsåtgärder skulle inhiberas. Vidare ansökte Rauf O. om allmän rättshjälp med biträdesförordnande för ombudet. Som grund för resning anförde han i huvudsak att Utlänningsnämnden beslutade att avvisa honom utan att ta hänsyn till förordningen 1991:1999 om uppehållstillstånd i vissa utlänningsärenden vilken han omfattades av. Vidare hade Rauf O:s sjukdomstillstånd förvärrats varför han borde beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerliga skäl av humanitär art. Eftersom sjukdom inte var ett statiskt tillstånd innebar försämringen av hans hälsa att en ny omständighet förelåg som kunde medföra att han beviljades uppehållstillstånd, varför grund för resning förelåg. Läkarintyg till styrkande av sjukdomstillståndet bifogades ansökan. -Regeringsrätten (1995-02-02, Dahlman, Werner, Lavin): Skäl att bevilja sökanden resning har inte visats föreligga. - Skäl att bevilja sökanden allmän rättshjälp föreligger inte. - Regeringsrätten avslår ansökningarna om resning och om allmän rättshjälp. (fd II 1995-01-17, Rundquist)