RÅ 1995 not 384

Not 384. Överklagande av Lindab Luftkanaler AB (tidigare Lindab Ventilation AB) ang. inkomsttaxering 1986. - Bolagets verksamhet avsåg huvudsakligen produktion av ventilationskanaler och tätningslister. Omsättningen uppgick under år 1985 till drygt 110 milj. kr. I sin självdeklaration tillgodoförde sig bolaget avdrag för marknadsföringsbidrag till tre utländska dotterbolag med sammanlagt 3 720 875 kr, varav 582 875 kr till Lindab Ventilation GmbH, Tyskland, 1 738 000 kr till Lindab UK Ltd, England och 1 400 000 kr till Lindab Ventilation A/S, Norge. - Taxeringsnämnden följde deklarationen. Allmänna ombudet för mellankommunala mål - vars talan sedermera övertogs av Riksskatteverket (RSV) - yrkade att avdrag skulle vägras för bidragen och att bolagets inkomsttaxering och underlaget för vinstdelningsskatt skulle höjas i enlighet därmed. -Länsrätten i Kristianstads län (1990-03-06, ordf. Lindecrona) biföll det allmännas talan med följande motivering: Enligt 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (KL) skall vid rörelseinkomstberäkningen bortses från sådana avtalsvillkor, som medför lägre inkomst, om dessa villkor avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare. Som förutsättning härför gäller att avtalen träffats mellan företag i intressegemenskap, att den som tillförs inkomst, inte skall beskattas för denna här i riket och att det inte av omständigheterna framgår att villkoren tillkommit av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. - Det är ostridigt att bolaget är i intressegemenskap med de ifrågavarande dotterbolagen, som inte skall beskattas i riket för de uppburna marknadsföringsbidragen. Bolagets inkomst har på grund av bidragen blivit lägre. - Frågan gäller då om de utbetalade marknadsföringsbidragen skulle ha kunnat förekomma även om bolaget och dess dotterbolag varit oberoende av varandra. Härom har bolaget anfört att bonus på gjorda inköp inte tillgodoräknats dotterbolagen, vilket eljest är vanligt, och att de lämnade bidragen väsentligt understiger resp. dotterbolags totala försäljningskostnader. Bolaget har besvarat RSV:s förfrågan om underlag för bidragen funnits i form av avtal eller annat som reglerar storleken av bidragen med upplysningen att skriftliga avtal angående marknadsföringsbidrag saknas av den anledningen att det ej är möjligt då behovet av sådana varierar över tiden. Motiveringen för utbetalning av bidragen under december månad anger bolaget vara att detta är en lämplig månad eftersom de slutliga resultaten då är fastställda. - Departementschefen anförde vid 1983 års lagstiftning (prop. 1982/83:73) att i det framlagda förslaget har bevisbördan för att prissättningen beror på andra orsaker än intressegemenskap i princip lagts på näringsidkaren. - Enligt 1985 års årsredovisning har det norska dotterbolaget redovisat ett negativt nettoresultat på 611 000 kr och ett negativt övrigt eget kapital på 471 000 kr. Motsvarande siffror för det engelska dotterbolaget är ./. 84 000 kr och ./. 1 053 000 kr och för det tyska dotterbolaget ./. 122 000 kr resp. ./. 707 000 kr. - De villkorslösa utbetalningar på 3 720 875 kr som bolaget gjort i december framstår inte som affärsmässiga med hänsyn till avsaknaden av preciserade uppgifter om förväntade kontinuerliga åtgärder av dotterbolagen. Länsrätten finner vid denna bedömning att bolaget inte förmått visa att utbetalningen av marknadsbidragen haft andra orsaker än intressegemenskap. RSV:s besvär skall därför bifallas på anförda skäl. Underlaget för vinstdelningsskatt skall höjas till 2 437 000 kr. - I överklagande yrkade bolaget att bli taxerat enligt deklarationen. - Kammarrätten i Göteborg (1992-02-06, Svensson och Henriksson; Kärrström var skiljaktig): Det saknas i svensk lagstiftning regler som berör den typ av transaktioner som aktualiseras i målet. Utgångspunkten är dock att avdrag för koncernbidrag från svenskt moderbolag till utländska dotterbolag inte utan vidare godtas. Detta framgår av 2 § 3 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). För att avdrag skall kunna medges för ifrågavarande marknadsföringsbidrag krävs att de enligt den allmänna regeln i 29 § 1 mom. första stycket KL är att anse som driftkostnader i rörelsen. Härvid gäller i taxeringsprocessen att den skattskyldige har att visa att förutsättningar för rätt till avdrag föreligger. Kammarrätten anser inte bolaget kunnat styrka att ifrågavarande marknadsföringsbidrag utgjort driftkostnader i bolagets rörelse. Avdraget skall därför vägras. - Kammarrätten avslår överklagandet. - Bolaget fullföljde sin talan. - Regeringsrätten (1995-12-18, Wahlgren, Tottie, Wadell, Sjöberg, Holstad): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten har i domar den 20 december 1994 i mål nr 3348-1992 och mål nr 2471-1991 (se RÅ 1994 ref. 85 resp. RÅ 1994 not. 697) avgjort frågor om stöd i olika former som svenskt aktiebolag utgivit till dotterbolag i utlandet utgjort omkostnader i moderbolagets rörelse. Förevarande mål är av i princip samma karaktär. - Av handlingarna framgår i huvudsak följande. Lindabs verksamhet avser huvudsakligen produktion av ventilationskanaler och tätningslister. Affärsiden går ut på central tillverkning av ventilationsdetaljer i stora serier i Sverige. Dessa säljs på exportmarknaden via dotterbolag. Okomplicerade och skrymmande produkter o.d. tillverkas lokalt vid de utländska dotterbolagen på grund av fraktkostnaderna. De utländska dotterbolagens huvudsakliga verksamhetsområde är marknadsföring av svensktillverkade produkter. De lämnade bidragen till dotterbolagen understiger kraftigt dessa utländska dotterbolags försäljningskostnader för svensktillverkade produkter. Lindab kostnadsförde bidrag med totalt 3 720 875 kr till tre utländska dotterbolag varav 582 875 kr till Lindab Ventilation GmbH i Tyskland, 1 738 000 kr till Lindab UK Ltd i England och 1 400 000 kr till Lindab Ventilation A/S i Norge. - Fråga i målet är om bidragen till dotterbolagen är avdragsgilla som driftkostnader i Lindabs rörelse. - För att bidragen skall få avräknas i Lindabs rörelse krävs att de utgör omkostnader för att Lindab skall förvärva eller bibehålla intäkter och att de var att anse som driftkostnader i Lindabs rörelse enligt de vid 1986 års taxering gällande bestämmelserna i 29 § 1 mom. KL. För de principiella ståndpunktstagandena vid avgörandet av denna fråga hänvisas till ovannämnda domar av Regeringsrätten. - Även om vissa produkter tillverkas lokalt i de länder i vilka dotterbolagen bedriver försäljning av moderbolagets produkter finner Regeringsrätten att bidragen, som enligt vad utredningen visar kraftigt understiger dessa utländska dotterbolags försäljningskostnader för svensktillverkade produkter, kan anses utgöra omkostnader för Lindab och ses som driftkostnader i Lindabs rörelse. - Med hänsyn till vad sålunda upptagits skall Lindabs talan bifallas. - Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar underinstansernas domar och fastställer taxeringen till statlig inkomstskatt och underlaget för vinstdelningsskatt till av taxeringsnämnden beslutade belopp. (fd I 1995-11-14--15, Wahling Bexhed)

*REGI

*INST