RÅ 1995 not 398

Not 398. Överklagande av Du Pont Scandinavia AB ang. bensinskatt. -Riksskatteverket (RSV) (1990-10-11) höjde genom slutligt beslut bolagets bensinskatt och särskilda skatt på bensin för redovisningsperioderna oktober och november 1989 med vissa belopp. Därvid hänvisade verket till följande motivering som hade lämnats i ett föregående, omprövningsbart beslut: I bolagets bensinskattedeklarationer för oktoberperioden samt novemberperioden 1989 har avdrag gjorts för kundförluster. Förlusterna har specificerats och förklarats i bilagor till deklarationerna. - Samtliga avdrag är av samma natur. På något vis har tillträde till kontokortsautomaterna skett på otillbörligt vis, varvid vissa bensinkortskunder debiterats för dessa uttag. Efter protester från kunderna om att de inte gjort alla de bensinuttag de debiterats för, har bolaget efter utredning kommit fram till att bensinkortsinnehavarna sannolikt inte har gjort inköpen, och följaktligen har dessa inte heller kunnat krävas på betalning för dessa. Bolaget anser att detta är kundförluster då förlusterna hänför sig till bristande betalning från köpare. - Enligt 7 § 1 mom. lag (1961:372) om bensinskatt får avdrag göras för skatt på bensin som har sålts med förlust för den skattskyldige, om förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare. RSV har efter revision avseende bensinskatteredovisning för år 1989 intagit ståndpunkten att dessa förluster inte kan inrymmas under de i 7 § 1 mom. beskrivna förutsättningarna, då det i detta fall ligger någon form av brottsligt förfarande bakom de uttagna kvantiteterna. Ett svinn har uppstått på grund av stöld, då någon på teknisk väg lyckats få uttaget registrerat på en faktisk kontokortsinnehavare. Detta kan enligt RSV:s mening inte definieras som att bensinen sålts med förlust, då någon speciell person inte kan utpekas som köpare. Detta gör att begreppet bristande betalning från köpare inte blir aktuellt. - I överklagande vidhöll bolaget de i deklarationerna gjorda yrkandena om avdrag för kundförluster. - Kammarrätten i Stockholm (1993-06-02, Bergh, Grimby, Bonnert) delade RSV:s bedömning och ändrade inte verkets beslut. - Bolaget fullföljde sin i kammarrätten förda talan med den begränsningen att bolaget avstod från att yrka avdrag för bensinskatt som belöpte på en bensinmängd om 1 000 liter, beträffande vilken det klarlagts att den åtkommits genom brott. Till stöd för sin talan anförde bolaget i huvudsak följande. Det var inte helt klarlagt om aktuella uttag av bensin utöver angivna 1 000 liter hade gjorts av kontokortshavaren eller av annan. Bolaget hade tidigare konstaterat att det mot bakgrund av kontoinnehavarnas påståenden och vid denna tidpunkt företagen utredning var sannolikt att någon obehörigen åtkommit bensinen genom användande av annans bensinkort och personliga kod eller på annat sätt. I några fall hade också förfalskade kort återfunnits i aktuella automater. Bolaget hade trots omfattande utredning emellertid inte kunnat säkerställa att brott begåtts. Det kunde inte uteslutas att bensinen faktiskt åtkommits av de personer vars konton debiterats för gjorda inköp. Den osäkerhet som förelåg borde medföra att bolaget skulle erhålla avdrag såsom för kundförlust. Detta gällde oavsett om det i realiteten var kontokortshavaren eller annan som åtkommit bensinen. Av förarbetena till lagen (1961:372) om bensinskatt och praxis framgick inte vad som skulle avses med försäljning. Bestämmelsens innebörd borde tolkas mycket extensivt och med beaktande av de ändamål som låg till grund för avdragsmöjligheterna, nämligen att inte belasta den skattskyldige med att slutligen svara för skatten. - RSV avstyrkte bifall till överklagandet. - Regeringsrätten (1995-12-19, Dahlman, Werner, von Bahr, Lavin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 7 § 1 mom. första stycket e) i den numera upphävda lagen (1961:372) om bensinskatt får avdrag göras för skatt på bensin, som har sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare. Avdrag kan enligt praxis komma i fråga endast om den skattskyldige beviljat en köpare kredit och köparen brister i sin betalningsskyldighet (se RÅ 1994 ref. 5). - I målet har inte visats att den åberopade förlusten förorsakats av att bolaget beviljat köpare kredit och köparna brustit i sin betalningsskyldighet. Vid sådant förhållande är bolaget inte berättigat till yrkat avdrag. Bolagets överklagande skall därför avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut kammarrättens dom innehåller. (fd II 1995-11-28, Lenberg Karlsson)

*REGI

*INST