RÅ 1995 not 64

Ansökan av Cirva T., Kawa E. och Ciwan E. om resning i ärende om uppehållstillstånd m.m

Not 64. Ansökan av Cirva T., Kawa E. och Ciwan E. om resning i ärende om uppehållstillstånd m.m. - Cirva T. var medborgare i Turkiet. Hon kom till Sverige den 4 februari 1992 och ansökte om asyl. Hon uppgav härvid att hon var Gulizer B. och att hon var medborgare i Irak. I detta namn erhöll hon permanent uppehållstillstånd genom beslut av Invandrarverket den 31 mars 1992. Hon gifte sig i Sverige 1993 med en man från Turkiet. - Sedan hennes riktiga identitet uppdagats beslutade Invandrarverket den 14 januari 1994 bl.a. att återkalla hennes uppehållstillstånd enligt 2 kap.9 och 10 §§utlänningslagen (1989:529). Vidare utvisades hon enligt 4 kap. 3 § nämnda lag medan Kawa E. avvisades enligt 4 kap. 1 § samma lag. Slutligen förbjöds modern och barnet att under en tid av fyra år från beslutet återvända till Sverige utan tillstånd av verket. Utlänningsnämnden avslog i beslut den 1 november 1994 deras överklagande i dessa delar. Nämnden beslutade även att Ciwan E. skulle avvisas med förbud att före den 14 januari 1998 återvända till Sverige utan tillstånd av Invandrarverket. I beslut den 13 januari 1995 avslog Utlänningsnämnden en ny ansökan om uppehållstillstånd av sökandena. - Sökandena ansökte om resning i det ärende som avgjorts genom Utlänningsnämndens beslut den 1 november 1994 samt yrkade att Regeringsrätten skulle förordna att vidare åtgärder för verkställighet av beslutet inte fick äga rum. De ansökte dessutom om allmän rättshjälp med biträdesförordnande för ombudet. Sökandena anförde bl.a. följande. Utlänningsnämnden hade vid sin bedömning om det fanns särskilda skäl mot en återkallelse inte beaktat att starka humanitära skäl talade för att bevilja sökandena uppehållstillstånd. Nämnden hade inte heller beaktat innehållet i artikel 3 av Förenta Nationernas barnkonvention. Cirva T:s bror Abdulkerim T. är numera även överhuvud för hennes familj, sedan fadern i familjen försvunnit i Turkiet efter avvisning från Sverige 1993. Sökandena ansåg att Utlänningsnämndens rättstillämpning var uppenbart lagstridig. -Regeringsrätten (1995-02-25, Brink, Wadell, Rundqvist): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av resningsförfarandets karaktär av extraordinärt rättsmedel följer att grund för resning inte kan anses föreligga med mindre det i resningsmålet antingen framkommer omständigheter som ändrar bilden i sådan omfattning att en omprövning av ärendet får anses vara motiverad eller det eljest finns anledning att anta att den prövande myndigheten vid sin bedömning gått klart utöver vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som rimligt. Utan en sådan restriktivitet vid tillämpningen av resningsinstitutet skulle detta komma att framstå som en överprövning av nära nog ordinär karaktär. - Sökandena har inte visat att det föreligger sådana omständigheter som utgör skäl för resning. - Skäl att bevilja sökandena allmän rättshjälp i resningsmålet föreligger inte. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningarna om resning och om allmän rättshjälp. (fd III 1995-02-14, G. Mattsson)

*REGI

*INST