RÅ 1995:80
Vid fastställande av storleken av ekonomiskt bistånd för anskaffning av hemutrustning har, när fråga varit om en ung bidragssökandes första egna boende, en betydligt enklare standard godtagits än vad som eljest skulle ha varit fallet. Hänsyn har också tagits till möjligheten att anskaffa hemutrustning som är begagnad eller som av annan anledning betingar ett lågt pris.
Sociala distriktsnämnden Centrum i Lunds kommun beviljade genom beslut den 28 september 1993 J.N. ekonomiskt bistånd till kompletterande hemutrustning med 3 784 kr samt avslog hennes ansökan om bistånd till hel hemutrustning. Som skäl för beslutet angavs att J.N., som var aktivt arbetssökande, förutsattes framöver få ekonomiska förutsättningar att ytterligare komplettera sin hemutrustning.
J.N. vidhöll i överklagande till länsrätten sin ansökan om hel hemutrustning. Hon anförde att det beviljade beloppet inte var tillräckligt för att täcka behovet av hemutrustning och att hon hade begränsade möjligheter att erhålla ett arbete.
Länsrätten i Malmöhus län (1994-03-14. ordförande Lannerud) yttrade: Enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) har den enskilde rätt till bistånd från socialnämnden till sin försörjning och livsföring i övrigt om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Biståndet skall vara ändamålsenligt och utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv samt tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. - Av handlingarna i målet framgår följande. - J.N. är ensamstående. Hon bor i en lägenhet för vilken hyran uppgår till 2 694 kr per månad. På grund av problem i föräldrahemmet har J.N. fått social förtur i bostadskön med hjälp av socialförvaltningen. J.N. saknar inkomster och erhåller socialbidrag för sin försörjning. - Länsrätten gör följande bedömning. - Utredningen i målet visar att J.N. är berättigad till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen till hemutrustning. Socialnämnden har gjort gällande att hennes omedelbara behov av utrustning blivit tillgodosett genom det bistånd med 3 784 kr som beviljats till kompletterande hemutrustning samt att hon härefter kan komplettera efter hand av egna medel. - Av socialtjänstlagen framgår inte vad som bör ingå i ett hems utrustning för att den enskilde skall leva på en skälig nivå. Socialstyrelsen har emellertid utfärdat råd om detta. - Enligt Socialstyrelsen kan socialbidrag för hemutrustning utbetalas med ett grundbelopp för att täcka det omedelbara behovet den grundutrustning som är nödvändig för att ett hem skall fungera och dessutom uppfylla grundläggande behov av vila, rekreation och trivsel. Den enskilde har härefter rätt att nå upp till en skälig levnadsnivå i boendet inom loppet av ett par år genom att grundutrustningen kompletteras, antingen genom egna inkomster eller genom den del av socialbidraget som är avsett att täcka kostnader för hemutrustning. För att underlätta bedömningen av behovet har Socialstyrelsen tagit fram vägledande normer för hur kostnaderna för grundutrustning skall beräknas. (Socialstyrelsens allmänna råd 1992:4, s. 85-90). - Enligt länsrättens mening skall Socialstyrelsens vägledande normer stå som utgångspunkt vid en beräkning av vad som kan beviljas i socialbidrag till grundutrustning. För ensamstående uppgår Socialstyrelsens norm till 58 % av basbeloppet. - Tillämpat i förevarande fall skall bistånd enligt ovanstående kunna utgå till grundutrustning med 19 952 kr (58 % av basbeloppet för 1993, 34 400 kr). - Normen är vägledande, vilket innebär att en individuell behovsprövning skall göras. Om den enskilde redan har viss hemutrustning skall detta påverka bedömningen. - Av den grundutrustning som enligt Socialstyrelsen är nödvändig har J.N. en säng, en byrå, köksbord och köksstolar. Hon har dessutom persienner och en TV. Hon har vidare erhållit bistånd till hemutrustning med 3 784 kr. Hennes behov av nödvändig grundutrustning kan därmed inte anses täckt. Då J.N:s behov för närvarande inte kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd av socialnämnden får hon anses berättigad till ytterligare bistånd med skäliga 10 000 kr. - Med ändring av det överklagade beslutet förklarar länsrätten Jessica N. berättigad till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen med ytterligare 10 000 kr till hemutrustning.
Kammarrätten i Göteborg
Sociala distriktsnämnden överklagade och yrkade att länsrättens dom skulle undanröjas.
Kammarrätten i Göteborg (1994-09-20, Jarnevall, Nystrand, referent, Dahlin) instämde i länsrättens bedömning och ändrade inte den överklagade domen.
Sociala distriktsnämnden fullföljde sin talan.
Prövningstillstånd meddelades.
Socialstyrelsen avgav yttrande i målet och anförde därvid följande.
Målet rör en ung kvinna, J.N., som flyttat från föräldrahemmet under medverkan av Sociala distriktsnämnden Centrum i Lunds kommun. Vid ansökan om bidrag till hemutrustning beviljade nämnden 3 784 kr. - Nämnden skriver i sin motivering: "När en ungdom flyttar till det första egna boendet, brukar den nödvändiga hemutrustningen införskaffas med hjälp av egna möbler från föräldrahemmet och genom lån eller gåvor från föräldrar och släktingar i den mån den unges egna inkomster inte täcker behovet." Socialstyrelsen instämmer i att detta är det normala tillvägagångssättet. - Socialstyrelsen har också den uppfattningen att ungdomar av flera skäl kan bo enklare än andra äldre personer. Ett sådant skäl är att deras livssituation sannolikt kommer att förändras så att boendet inte kan anses lika permanent, som när det gäller andra kategorier. I detta fall har socialnämnden medverkat till att J.N. flyttat från föräldrahemmet genom att bevilja social förtur och sedan med kännedom om J.N:s förhållanden konstaterat att de vanliga förutsättningarna gällande nödvändig grundutrustning inte föreligger. - Då uppstår frågan vilken typ av hem J.N. kan anses ha rätt till. Socialstyrelsen anser att hon bör ha rätt till ett hem som motsvarar vad andra ungdomar som flyttar hemifrån i regel har. Den hemutrustning som hon hittills kunnat skaffa sig till stor del med hjälp av pengarna från socialtjänsten kan inte anses som tillräcklig. J.N. har av läns- och kammarrätten beviljats ytterligare 10 000 kr. Socialstyrelsen finner inte skäl att frångå underrätternas bedömning. Den ligger några tusen kronor under Socialstyrelsens rekommenderade norm, vilket kan anses vara motiverat i detta fall. - Av ovanstående framgår att Socialstyrelsen anser att Sociala distriktsnämndens Centrum överklagande inte bör bifallas.
Regeringsrätten (1995-12-12, Björne, Dahlman, Werner, von Bahr, Lavin) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) har den enskilde rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans resurser att leva ett självständigt liv.
I målet är ostridigt att J.N., som fortlöpande uppbär ekonomiskt bistånd för sin försörjning, har rätt till bidrag för anskaffning av hemutrustning. Frågan i målet är endast hur stort bidrag som behövs för att J.N. skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Sociala distriktsnämnden hävdar att ett bidrag på 3 784 kr är tillräckligt medan underinstanserna funnit J.N. vara berättigad till bidrag med ytterligare 10 000 kr.
Enligt Regeringsrättens uppfattning bör vid bedömningen av J.N:s rätt till bidrag till hemutrustning beaktas att fråga är om en ung biståndssökandes första egna boende (jfr RÅ 1995 ref. 63). När det gäller denna kategori av sökande synes det rimligt att godta en betydligt enklare standard beträffande hemutrustningen än vad som eljest är fallet. Hänsyn bör vidare tas till att unga biståndssökande i regel har goda möjligheter att anskaffa hemutrustning som är begagnad eller som av annan anledning betingar ett lågt pris.
Mot den nu redovisade bakgrunden finner Regeringsrätten att J.N. kan anses tillförsäkrad en skälig levnadsnivå vad gäller hemutrustning redan genom det av distriktsnämnden beviljade bidragsbeloppet, 3 784 kr. Nämndens talan skall därför bifallas.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens och länsrättens domar och fastställer sociala distriktsnämndens beslut.