RÅ 1996 not 227

Not 227. Ansökan av Sten N. om rättsprövning av beslut ang. antagande av detaljplan. - Kommunfullmäktige i Helsingborgs kommun antog genom beslut den 29 augusti 1995 detaljplan för Gamla staden 7:1 m.fl. (Norra Hamnen, etapp 1). - Beslutet överklagades av bl.a. Sten N. - Till stöd för sitt överklagande anförde han i huvudsak att de planerade husen kunde medföra problem för hans fastigheter Kristinehall 1 och 7 i form av ökade vindar, minskad utsikt och brist på parkeringsplatser. Han riktade också kritik mot handläggningen av ärendet. Han hävdade att kommunfullmäktige inte tagit del av vindanalysen och att denna inte heller varit föremål för remissbehandling. Vidare ansåg han att länsstyrelsen hade bort göra en sådan prövning av detaljplanen som angavs i 12 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. -Länsstyrelsen i Malmöhus län (1996-04-19) avvisade vissa överklaganden och avslog övriga - däribland Sten N:s - varvid som skäl anfördes i huvudsak följande: Kommunens handläggning av ärendet. - - - Den vindanalys som gjorts av ett konsultföretag har utgått från den bebyggelse som detaljplanen medger. Vindanalysen har sammanfattats i detaljplanebeskrivningen. Sammanfattningen avviker inte från innebörden i analysen. De kommentarer och rekommendationer som ges i analysen tar i första hand fasta på byggnadstekniska åtgärder för att minska vindhastigheten. Sådana åtgärder prövas inom ramen för bygglovprövningen. Av detaljplanebeskrivningen framgår klart att en vindanalys gjorts. När det nu överklagade beslutet fattades av kommunfullmäktige hade vindanalysen således tillförts materialet. Enligt 5 kap. 27 § tredje stycket PBL behöver ny utställning ske endast om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen. Länsstyrelsen finner inte att vindanalysen innebär en väsentlig ändring av förslaget. Den omständigheten att vindanalysen tillförts ärendet efter utställningen och inte ingått i remisshandlingarna är inte att anse som en formell brist i handläggningen. - Vad som anförts i fråga om kommunens handläggning i övrigt ger ej heller vid handen att några formella fel begåtts. - Intresseavvägningen. I områden med centrumbebyggelse är det naturligt att markanvändningen förändras när behoven ändras. Med hänsyn till att färjetrafiken flyttats över till den s.k. Knutpunkten och till att järnvägen går i tunnel under staden har det varit nödvändigt att genom planläggning fastställa markanvändningen för norra delen av hamnen. - Planens syfte är i planbeskrivningen angiven på följande sätt: "Målen med utbyggnaden av Norra Hamnen är bland annat att berika Helsingborgs stadskärna med dels bebyggelse, dels attraktiva lättillgängliga stråk och platser vid hamnen. En marin karaktär skall eftersträvas. Bebyggelsestrukturen skall anpassas till stadens mönster där befintliga utblickar från stadens gator och torg mot sundet tas tillvara. Bebyggelsen skall utformas med hög arkitektonisk kvalitet där hänsyn tas till Konserthusets och Stadsteaterns funktionalistiska byggnadsstil. Bebyggelsen skall huvudsakligen nyttjas för bostadsändamål och förstärker därmed boendet i centrum. Bebyggelsen skall ges en stadsmässig karaktär med utrymme för offentliga lokaler i strategiska lägen. Byggnaderna skall vidare utformas med hög grad av allmängiltighet för att stå rustade för framtida med integrerade levnadsformer. Sunda material skall utnyttjas. Ekologiska planeringsprinciper skall påverka byggnadernas lokalisering, materialval och utformning." - Detaljplanen medger bebyggelse av 9 hus avsedda för i huvudsak bostadsändamål. I bottenvåningarna får dessutom anordnas centrumverksamheter (butiker, service, kontor, föreningslokaler m.m.). Väster om bebyggelsen skall en kajpromenad anläggas. Promenaden skall vara ett offentligt stråk. Uppförande av husen kommer till viss del att skymma sikten från bakomvarande hus och öppna platser. Då emellertid husen kommer att bli placerade med gavlarna mot stadens centrum respektive sundet blir den siktskymmande effekten dock begränsad. I stadsmiljö är det dessutom vanligt förekommande att sikten skyms av byggnader och anläggningar. Sådana begränsningar får därför normalt tålas. Den omständigheten att markområdet under en längre tid utgjort parkeringsyta medför ingen annan bedömning i detta fall. - Planområdet har ett vindutsatt läge. På platser med vindutsatta lägen förorsakar bebyggelse vanligtvis hopträngningar som ökar vindhastigheten. Av handlingarna i ärendet framgår att åtgärder kommer att vidtas för att minska problem med vindförstärkningar, bl.a. genom plantering av träd och buskar. Ytterligare åtgärder för att minska vindproblemen kan tas fram i samband med detaljutformningen av byggnaderna. Dessutom kommer flertalet av de gårdar som tillskapas att ha en större öppning mot öster än mot väster vilket är gynnsamt ur vindsynpunkt. I detta sammanhang måste också framhållas att en avvägning givetvis har måst ske mot intresset av att kunna se sundet från staden. Enligt länsstyrelsens bedömning har det ej framkommit att det gett en bättre helhetslösning att bebygga området med slutna gårdar eller med hus med långsidorna mot sundet. En sådan lösning hade också avvikit från syftet med planen. - Parkering för boende inom området kommer att tillskapas under gårdarna. Besöksparkering kommer att anordnas på gårdsgatorna. I parkeringsutredningen redovisas att det även efter utbyggnaden av Norra Hamnen etapp 1 (som här är i fråga) kommer att finnas ett överskott på parkeringsplatser i området om 137-237 platser. Länsstyrelsen finner att det i det utbyggda området kommer att finnas tillräckligt med parkeringsplatser. - Ur kulturmiljösynpunkt är det av vikt att Norra Hamnen även fortsättningsvis används för hamnändamål och att de detaljplaner som tas fram inom området anpassas till detta ändamål. Den aktuella planen har en sådan marin inriktning. - Det markerade och avgränsande parkstråket som från planområdet via konserthuset och stadsteatern övergår i den gamla stenstaden medverkar till en tillfredsställande anpassning till det senare 1800-talets stadsdelar. Beträffande byggnaderna har länsstyrelsen i samrådsskedet anfört att det är viktigt att flyttningen av Richters magasin sker med bibehållande av dess inredning och att magasinet får en placering med direkt anknytning till hamnbassängen. Länsstyrelsen anser däremot inte att det är nödvändigt att magasinet behålls på dess nuvarande plats. Spannmålsmagasinet har inte sådana kulturhistoriska värden att det måste bevaras. Vad gäller utformningen av byggnader har länsstyrelsen uttalat att det är av vikt att området är ljust och slätputsat. Dessa synpunkter har också kommit till uttryck i planbestämmelserna. - Vad beträffar avloppsvattnet framgår av handlingarna i ärendet att bräddning av avloppsvatten i extrema fall kan ske till hamnbassängen. Detta har under åren 1991-1993 inträffat under sammanlagt två timmar. Risken för att sådan bräddning skall ske är således synnerligen liten. Länsstyrelsen har i samrådsyttrandet rekommenderat att de ledningsarbeten som krävs för att stoppa ev. bräddning till hamnbassängen utförs i samband med byggandet av de nya husen. Denna bedömning kvarstår. Vad som anförts i överklagandena i fråga om avloppsfrågorna visar emellertid inte att kommunen inte tillräckligt beaktat dessa frågor. - Vid en samlad bedömning finner länsstyrelsen att det inte har framkommit att den bebyggelse och de övriga förändringar som detaljplanen medger kommer att innebära sådana betydande olägenheter för de klagande som avses i 3 kap. 2 § PBL. Länsstyrelsens prövning av ärendet har ej heller gett vid handen att kommunen inte tillräckligt beaktat bestämmelserna i 5 kap. 2 § PBL. Inte heller i övrigt har anförts något som bör medföra att kommunfullmäktiges beslut skall upphävas. - Länsstyrelsens beslut överklagades av bl.a. Sten N. - Regeringen (Miljödepartementet, 1996-06-19) avslog överklagandena med följande motivering: Regeringen finner att ärendet kan avgöras på befintligt material. Regeringen finner att detaljplanen inte kan antas innebära sådana olägenheter för de närboende i form av vindökning, försämrad utsikt eller dylikt att planen av det skälet inte kan godtas. Vad Sten N. m.fl. anfört i fråga bl.a. om riksintressen, vindförhållanden i den nya bebyggelsen, parkeringsproblem, byggnadskostnader och pålningsarbeten till följd av besvärliga grundförhållanden utgör enligt regeringens uppfattning inte skäl för att regeringen med anledning av överklagandena skall upphäva beslutet att anta planen. Inte heller klagandenas invändningar mot hur vindförhållandena redovisats under planarbetet eller mot planärendets formelIa behandling i övrigt utgör tillräckliga skäl att upphäva planbeslutet. Överklagandena bör därför avslås. - Sten N. ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas och ärendet visas åter till regeringen. Till stöd för sin ansökan anförde han bl.a. följande. Kommunens beslutande organ hade inte tillgång till den fullständiga vindanalysen innan beslut fattades och analysen hade inte heller funnits med i det utställda materialet. I det kortfattade sammandrag av analysen som fanns i handlingarna redovisades inte vidden av de svåra vindproblemen. Vad gäller magasinsbyggnaderna hade Riksantikvarieämbetet i samråd med länsstyrelsen beslutat att Norra hamnen med Parapeten och magasinsbyggnader utgjorde riksintresse. Detaljplanen innebar att ett riksintresse (silomagasinet) revs och planen stred därmed mot såväl PBL som lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL. - Regeringsrätten (1996-10-14, Wahlgren, Berglöf, Nordborg, Sandström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. Det är inte meningen att rättsprövning skall ske av politiska lämplighetsfrågor i egentlig mening (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Vid planläggning skall bestämmelserna i PBL om bl.a. lokalisering av bebyggelse (2 kap. 3 §) och byggnaders placering och utformning (3 kap. 1 och 2 §§) beaktas. Vidare skall reglerna i NRL tillämpas (2 kap. 2 §), vilket bl.a. innebär att områden som är av riksintresse för kulturminnesvården skall skyddas mot åtgärder som kan skada kulturmiljön. Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta detaljplan om det kan befaras att ett riksintresse inte tillgodoses (12 kap. 1 §); någon sådan prövning har inte ansetts erforderlig såvitt avser det aktuella hamnområdet. Vad som förekommit i ärendet kan inte anses utvisa att regeringen felbedömt fakta eller överskridit det handlingsutrymme som myndigheterna har i planärenden. Att vindanalysen inte ställts ut innefattar inte - mot bakgrund av att analysen kom in till stadsbyggnadskontoret först mot slutet av utställningstiden - något förfarandefel. Inte heller i övrigt har det framkommit att det förekommit något sådant fel i handläggningen som kan ha påverkat utgången i ärendet. - Regeringsrätten finner således att regeringens beslut inte strider mot någon rättsregel på det sätt som Sten N. angivit. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 1996-09-16, Hagelin)

*REGI

*INST