RÅ 1996 not 235
Ansökan av Gunnar R. om resning i mål ang. inkomsttaxering. - Kammarrätten i Stockholm bestämde i dom den 28 april 1993 Gunnar R:s taxeringar år 1986 till statlig inkomstskatt till 448 800 kr, taxerad och beskattningsbar inkomst med ett underlag för tilläggsbelopp om 524 200 kr och till kommunal inkomstskatt till 453 300 kr taxerad inkomst och 445 800 kr beskattningsbar inkomst. Kammarrätten fann i nämnda dom att Gunnar R. personligen och inte det av honom ägda aktiebolaget Canutus AB skulle beskattas för de ersättningar som Canutus AB uppburit och som avsett tjänster som utförts av Gunnar R. Regeringsrätten beslutade den 15 juni 1994 att inte meddela prövningstillstånd i målet
Not 235. Ansökan av Gunnar R. om resning i mål ang. inkomsttaxering. - Kammarrätten i Stockholm bestämde i dom den 28 april 1993 Gunnar R:s taxeringar år 1986 till statlig inkomstskatt till 448 800 kr, taxerad och beskattningsbar inkomst med ett underlag för tilläggsbelopp om 524 200 kr och till kommunal inkomstskatt till 453 300 kr taxerad inkomst och 445 800 kr beskattningsbar inkomst. Kammarrätten fann i nämnda dom att Gunnar R. personligen och inte det av honom ägda aktiebolaget Canutus AB skulle beskattas för de ersättningar som Canutus AB uppburit och som avsett tjänster som utförts av Gunnar R. Regeringsrätten beslutade den 15 juni 1994 att inte meddela prövningstillstånd i målet. - I ansökningen anhöll Gunnar R. om resning och anförde som grund för sin ansökan bl.a. följande. Det fanns många bolag vars inkomst uteslutande kom från konsultativ verksamhet som utfördes av bolagets ägare. Detta hade godtagits vid beskattningen. De omständigheter som förelåg i RÅ 1993 ref. 55 var så lika hans som överhuvudtaget var möjligt. Det framstod som ytterst märkligt och djupt orättvist att hans fall bedömts helt annorlunda. Det gick inte ihop med taxeringslagens regel om likformig och rättvis taxering. -Regeringsrätten (1996-10-24, von Bahr, Rundqvist, Eliason): Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. De omständigheter som Gunnar R. anfört är inte sådana att det kan anses föreligga skäl för att pröva saken på nytt. - Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd III 1996-10-02, Hedin)