RÅ 1996 not 241

Värdet på en s.k. förseriebil som anställd förvärvat av arbetsgivaren

Not 241. Överklagande av Tommy I. ang. eftertaxering för inkomst för 1989 samt skattetillägg. - Tommy I taxerades år 1989 enligt avgiven självdeklaration till statlig och kommunal inkomstskatt för 516 200 taxerad inkomst, och 506 200 kr, beskattningsbar inkomst. - Skattemyndigheten yrkade att Tommy I. skulle eftertaxeras för år 1989 i inkomstslaget tjänst med 74 000 kr, avseende värdet av förmån vid förvärv av personbil från arbetsgivaren, Saab-Scania AB, till underpris. Skattemyndigheten yrkade vidare att skattetillägg skulle påföras Tommy I. med 40 procent av den skatt som belöpte på ett underlag motsvarande eftertaxerat belopp. -Länsrätten i Östergötlands län (1993-01-29, ordf. Dahlbom): För att eftertaxering skall kunna ske krävs enligt 114 § taxeringslagen (TL), i dess lydelse vid nu aktuell taxering, att den skattskyldige lämnat ett oriktigt meddelande till ledning för sin taxering. Med oriktigt meddelande jämställs underlåtenhet att lämna erforderlig uppgift. Det ankommer på skattemyndigheten att styrka att förutsättningarna för eftertaxering är uppfyllda. - Den grundläggande frågan i målet är om Tommy I. förvärvat bilen från sin arbetsgivare till ett lägre pris än bilens marknadsvärde. Marknadsvärdet bör beräknas efter ortens pris och till det belopp som bolaget skulle ha erhållit vid försäljning av bilen till en utomstående. - Av utredningen framgår sammanfattningsvis följande. Tommy I. köpte i mars 1988 en personbil av modell SAAB 9 000 CD av sin arbetsgivare för 128 000 kr. Bilen var utrustad med bl.a. klimatanläggning (AAC) och elmanövrerat soltak. Bilar av samma modell köptes även av 37 andra personer i chefsställning inom bolaget. Av de sammanlagt 38 bilarna tillverkades de 23 bilar som visades vid introduktionen i Nice i januari 1988 under perioden den 3 november - den 29 december 1987 och ingick i förserien. De övriga 15 bilarna tillverkades under perioden den 11 februari - den 2 mars 1988, efter det att serieproduktionen startat. Dessa bilar ingick i den s.k förlängda förserien vilket innebär att de, enligt bolagets egna uppgifter, slumpvis utvaldes ur serieproduktionen. - Tommy I. hävdar att den erlagda köpeskillingen motsvarat bilens marknadsvärde. Till utgångspunkt för denna värdering har satts ett belopp på 226 000 kr, motsvarande nybilspriset för en standardutrustad bil. Från detta värde har avdragits 75 000 kr p.g.a. att bilen var en förseriebil och p.g.a. att den var begagnad. Vidare har utgångspriset reducerats med lämnad personalrabatt med 14 000 kr och p.g.a. värdenedgång med (300 mil x 10 kr) 3 000 kr. - Skattemyndigheten å andra sidan anser att marknadsvärdet varit 202 000 kr och åberopar till stöd härför bl.a. det pris som i mars 1989 erhållits för en likartad bil. - Vad först gäller den värdering som åberopats från skattemyndighetens sida gör länsrätten följande bedömning. Enligt skattemyndighetens beräkningsmodell har marknadspriset på den bil som köpts av Tommy I. beräknats till 202 000 kr. Som huvudsakligt stöd för sin beräkning har skattemyndigheten tagit tre försäljningar som ägt rum under första halvåret 1989, d.v.s. omkring ett år efter det att bilarna förvärvades från bolaget. En viss bil (NXU 283) såldes den 8 mars 1989 för 210 000 kr till Saab-Ana och den hade då körts 230 mil. Vid köpet från bolaget hade bilen kört 113 mil. Skattemyndigheten har grundat sin bedömning på denna försäljning av den anledningen att denna bil p.g.a. den korta körsträckan var i det närmaste ny. Övriga försäljningar har också inneburit köpeskillingar som avsevärt överstigit vad de SAAB-anställda betalat vid köp av respektive bil. - Vad beträffar Tommy I:s värdering beaktar länsrätten följande. - Tommy I:s bil var försedd med extrautrustning. Nybilspriset får mot denna bakgrund anses ha varit inte oväsentligt högre än det belopp om 226 000 kr som Tommy I. tagit som utgångspunkt för sin värdering. - Vad härefter angår frågan i vad mån värdet av bilen påverkats av att den varit begagnad vid förvärvet gör länsrätten följande bedömning. Vid bolagets beräkning av marknadsvärdet har kalkylerats med ett prisfall på 20-25 procent redan efter ca 50 mils körning. Tommy I. hänvisar bl.a. till att de prislistor som anger förväntade begagnatpriser på bilar inte innehåller några riktvärden för bilar som körts mindre än 2 000 mil. Skattemyndigheten åberopar däremot att en SAABbil av modell 9 000 turbo enligt prislistan (nr 3 1988) efter 2 000 mils körning var värd 87 procent av sitt nybilspris. Vid denna jämförelse framstår bolagets reducering som omotiverad. De priser som betalats vid senare försäljningar av vissa av övriga 37 bilar under första halvåret 1989 visar också att den inledande värdeminskningen inte varit så stor som Tommy I. gjort gällande. - Tommy I. har även gjort gällande att vissa av de 38 bilarna deltagit i världsintroduktionen i Nice och därvid körts in på ett sätt som avviker från vad som normalt rekommenderas. Han anser därför att värdet ytterligare skall reduceras. Länsrätten finner emellertid att bolaget i de åberopade kalkylerna inte gjort någon åtskillnad mellan de bilar som deltagit vid bilmässan i Nice och övriga bilar. Den åberopade reduceringsgrunden kan därför inte godtas. - Tommy I. anser också att priset på bilen skall reduceras eftersom den tillhörde förserien. Utredningen visar dock att bolaget vid sin värdering inte gjort någon skillnad mellan de bilar som var förseriebilar och de bilar som tillhörde den förlängda förserien. Vidare framgår av faktura angående Tommy I:s bilköp att bilen skulle komma att uppdateras till seriestatus vid bredprovets utgång. De fel som Tommy I. påtalat synes i allt väsentligt ha korrigerats utan kostnad för Tommy I. Utredningen ger inte vid handen att hans övriga anmärkningar rört bristfälligheter av sådan art att de påverkat bilens värde. Mot bakgrund av det anförda anser länsrätten att någon prisreducering med anledning av att bilen var en förseriebil inte skall göras vid beräkningen av marknadsvärdet. - Vid en sammantagen bedömning av bolagets kalkyl finner länsrätten att den är behäftad med ett flertal felaktigheter. Den kan därför inte utgöra underlag för en realistisk bedömning av marknadspriset för bilen. Däremot kan skattemyndighetens värderingsmetod, som utgår från marknadsvärdet för en likartad bil, läggas till grund för bedömningen. Länsrätten finner mot denna bakgrund att marknadsvärdet under alla förhållanden inte understigit 202 000 kr. Det anförda innebär att Tommy I. åtnjutit en förmån som uppgått till 74 000 kr. - Tommy I. gör gällande att personalrabatt med 10 procent (14 000 kr) av det framräknade genomsnittliga marknadsvärdet skall tillgodoräknas honom. För att lämnad rabatt skall vara skattefri måste den vara sedvanlig. Med beaktande av att prisreduktionen vida överstiger sedvanlig personalrabatt finner länsrätten att beloppet om 74 000 kr i sin helhet utgör skattepliktig intäkt. - Tommy I. har varit skyldig att upplysa om bilköpet i deklarationen och hans underlåtenhet att göra så är att jämställa med ett oriktigt meddelande. Förutsättningarna för eftertaxering är jämväl i övrigt uppfyllda.- Enligt 116 a § taxeringslagen skall skattetillägg påföras den som i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande, avgivet till ledning vid den skattskyldiges taxering, lämnat uppgift som befinnes oriktig. Sådant skattetillägg utgår med 40 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, ej skulle ha påförts den skattskyldige. - Skattetillägg påförs den skattskyldige oavsett huruvida den oriktiga uppgiften lämnats uppsåtligen eller inte. Skattetillägget kan emellertid efterges om underlåtenheten har sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller därmed jämförligt förhållande att den kan anses ursäktligt. Detsamma gäller om underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet. Målet gäller en värderingsfråga där Tommy I. uppgivit att han upplysts av bolaget att den bil han fick köpa var marknadsmässigt värderad. Priset har dock varit så lågt att det inte kan anses ursäktligt att Tommy I. underlåtit att redovisa köpet i sin självdeklaration. Annan grund för eftergift har inte framkommit. - Länsrätten eftertaxerar Tommy I. till statlig och kommunal inkomstskatt för 74 000 kr, taxerad och beskattningsbar inkomst. Underlaget för beräkning tilläggsbelopp ökas med 74 000 kr. - Länsrätten påför Tommy I. skattetillägg med 40 procent av den skatt som belöper på 74 000 kr. - Tommy I. överklagade. - Kammarrätten i Jönköping (1993-12-01, Francke, Nordling, Schiller): Rent allmänt gäller att det är svårt att beräkna marknadsvärdet för en begagnad vara. Värdet kan påverkas i höjande eller sänkande riktning av en rad olika omständigheter. Dessa svårigheter bör alltid tillgodoräknas den skattskyldige. - Skattemyndigheten har till stöd för sitt yrkande om eftertaxering åberopat dokumenterade försäljningar av bilar av det slag Tommy I. förvärvat samt Motorbranschens Riksförbunds prognosprislistor för liknande bilar. Vad skattemyndigheten sålunda åberopat indikerar att marknadsvärdet på den av Tommy I. förvärvade bilen varit väsentligt högre än det pris om 128 000 kr som han fick betala för den. Det ankommer därför på Tommy I. att visa att bilens marknadsvärde likväl inte har överstigit 128 000 kr vid tillfället för köpet. - Såsom Tommy I. anfört skall i och för sig det förhållandet att bilen var en s.k. förseriebil och att den använts för demonstrationsändamål beaktas vid bestämmandet av bilens marknadsvärde. Av utredningen framgår emellertid att uppkomna fel och brister på bilen till stor del har rättats till genom arbetsgivarens försorg och att bilen demonstrationskörts endast 108 mil. Det framgår vidare att bilen skulle komma att uppdateras till seriestatus vid bredprovets utgång. Tommy I. har sålunda inte visat att angivna omständigheter har påverkat bilens marknadsvärde i sänkande riktning i någon väsentlig grad. Han har inte heller i övrigt visat att bilen varit behäftad med fel eller brister av annat slag som kan motivera det erlagda priset. - På grund av det anförda och på de av länsrätten i övrigt angivna skälen får skattemyndigheten anses ha visat att det pris Tommy I. erlagt för bilen har understigit dess marknadsvärde med i vart fall 74 000 kr. - Såsom länsrätten funnit har Tommy I. genom att inte upplysa om förvärvet i sin deklaration lämnat en oriktig uppgift. Det föreligger därmed grund för att åsatta honom eftertaxering och påföra honom skattetillägg. Skäl att efterge skattetillägget har inte framkommit. - Kammarrätten fastställer länsrättens domslut. - Tommy I. fullföljde sin talan. - Riksskatteverket hemställde om avslag på överklagandet. - Regeringsrätten (1996-10-31, Björne, Werner, Swartling, Eliason): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Fråga är i målet om värdet på en personbil av s.k. förserietyp som en arbetstagare köpt av arbetsgivaren. Värdet skall enligt 42 § 1 mom. KL jämte anvisningar beräknas efter ortens pris, dvs. marknadspriset. Nybilspriset för den aktuella modellen i standardutförande var 226 400 kr. Ett introduktionserbjudande lämnades på marknaden som innebar att priset för modellen inklusive viss extrautrustning var 236 400 kr. Den aktuella bilen hade vid förvärvet gått 108 mil. För bilen betalades 128 000 kr inklusive viss extrautrustning. - Skattemyndigheten har ansett att bilen var värd i vart fall 202 000 kr. Vid sin värdering har myndigheten bl.a. jämfört det pris som uppnåtts vid försäljning av en annan bil av motsvarande slag, 210 000 kr, och det pris Tommy I. erlagt (se s. 7 i länsrättens dom). Myndigheten har också åberopat den s.k. prognoslistan. Tommy I. har i enlighet därmed eftertaxerats för 74 000 kr. - Tommy I. har bl.a. invänt att bilen var en begagnad förseriebil, och att han haft rätt att tillgodoräkna sig personalrabatt. Han har också påtalat att det fanns vissa brister på bilen. - Skattemyndigheten har häremot invänt att det förhållandet att det var en förseriebil inte försämrade värdet på bilen eftersom arbetsgivaren åtagit sig att uppdatera den till seriebilsstatus och att den bil som sålts för 210 000 kr också var en förseriebil. Vidare har myndigheten framhållit att bilen endast demonstrationskörts och att avdrag för personalrabatt inte kan tillgodoräknas Tommy I. i det aktuella fallet. - Regeringsrätten gör följande bedömning. Utredningen ger inte vid handen att det förhållandet att det rört sig om en förseriebil har sänkt marknadsvärdet på bilen i någon mätbar omfattning. Inte heller de brister i övrigt beträffande bilen som Tommy I. gjort gällande kan anses ha motiverat ett lägre marknadsvärde än underinstanserna funnit. Den personalrabatt som innefattats i det av Tommy I. betalade priset för bilen överstiger sedvanlig rabatt, och värdet av denna är därför skattepliktigt i sin helhet. De förhållanden som skattemyndigheten åberopat bör därför ligga till grund för värderingen av bilen. - Regeringsrätten finner mot bakgrund av det anförda att bilen haft ett marknadsvärde av i vart fall 202 000 kr och att det pris Tommy I. erlagt för bilen understigit marknadsvärdet med 74 000 kr. - Genom sin underlåtenhet att lämna uppgift om bilköpet får Tommy I. anses ha lämnat en oriktig uppgift. Det finns därför grund för att åsätta honom eftertaxering enligt 114 § taxeringslagen (1956:623). - Vid denna utgång i eftertaxeringsfrågan finns också grund för att påföra skattetillägg. Fråga uppkommer därvid om grund för eftergift föreligger. Regeringsrätten finner emellertid att Tommy I., som haft en ledande ställning i bilföretaget, måste ha insett att det pris han betalat för bilen väsentligt understeg marknadsvärdet och att en skattepliktig förmån förelegat. Det kan därför inte anses ursäktligt att han underlåtit att redovisa köpet i sin självdeklaration. Eftergift kan då inte medges. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer kammarrättens domslut. - (Regeringsrådet Dahlman hade skiljaktig mening och anförde: Den i målet aktuella bilen har varit en begagnad s.k. förseriebil. Med hänsyn till att bilen såsom förseriebil kunde vara behäftad med brister som normalt inte finns när det gäller serietillverkade bilar får dess marknadsvärde anses ha legat under marknadsvärdet för en motsvarande serietillverkad bil. Skillnaden kan dock antas ha uppgått till högst 25 000 kr. - Utredningen i övrigt om bilens marknadsvärde utgörs till stor del av uppgifter om några försäljningar av andra bilar av samma fabrikat och modell som den av Tommy I. förvärvade. Jämförelsematerialets knapphet och avsaknaden av närmare utredning om beskaffenheten av Tommy I:s bil vid förvärvstillfället gör att marknadsvärdet för denna inte kan fastställas med direkt tillämpning av priser som erhållits vid de åberopade försäljningarna. Vad som åberopats från det allmännas sida kan emellertid anses ge en allmän vägledning om prisläget på marknaden för begagnade bilar av motsvarande slag. - Marknadsvärdet för den i målet aktuella bilen får uppskattas med ledning av en samlad bedömning av den utredning som förebragts i målet till belysande av denna fråga. De ofullständigheter som föreligger i utredningen bör därvid leda till en uppskattning av detta värde som är försiktig till Tommy I:s förmån. - Med beaktande av det anförda finner jag att marknadsvärdet för den av Tommy I. från arbetsgivaren förvärvade bilen bör beräknas till 160 000 kr. Det pris Tommy I. erlagt för bilen har således understigit marknadsvärdet med åtminstone 32 000 kr. Skillnaden mellan marknadsvärde och erlagt pris är så betydande att eftertaxering och påförande av skattetillägg kan ske. - I likhet med övriga ledamöter och på de skäl dessa angett finner jag att eftertaxering och påförande av skattetillägg bör ske och att eftergift av skattetillägg inte kan medges. - Med ändring av kammarrättens dom nedsätter jag den Tommy I. påförda eftertaxeringen till 32 000 kr till statlig och kommunal inkomstskatt, taxerad och beskattningsbar inkomst. Underlaget för beräkning av tilläggsbelopp skall ökas med 32 000 kr. Jag nedsätter vidare det Tommy I. påförda skattetillägget till 40 procent av den skatt som belöper på 32 000 kr.) (fd II 1996-09-18, Hedin)

*REGI

*INST