RÅ 1996 not 259
Ansökan om resning i ett taxeringsmål, i vilket kammarrätten beslutat att inte ta upp besvär i särskild ordning till prövning, skulle prövas av kammarrätten (avvisning)
Not 259. Ansökan av Harry P. om resning i mål ang. inkomsttaxering 1987 och 1988. - I avsaknad av självdeklarationer från Harry P. åsatte taxeringsnämnden honom vid 1987 och 1988 års taxeringar en skönsmässigt bestämd taxerad inkomst om 212 700 kr respektive 178 100 kr. Lokala skattemyndigheten påförde honom skattetillägg och förseningsavgift. - Harry P. överklagade båda taxeringarna i skrifter, som kom in till Länsrätten i Västernorrlands län den 2 juli 1990. Han yrkade att bli taxerad i enlighet med självdeklarationer som han sedermera gav in. - Länsrätten, som behandlade överklagandena som besvär i särskild ordning enligt 100 § första stycket 6 taxeringslagen (1956:623), fann att han inte hade anfört någon omständighet som medförde att det kunde anses ursäktligt att han inte överklagat taxeringsnämndens beslut i ordinär ordning. Länsrätten avvisade därför hans besvär i två särskilda beslut den 21 september 1992. Sedan han fullföljt sin talan till Kammarrätten i Sundsvall lämnade kammarrätten i beslut den 26 maj 1993 hans talan om prövning av besvären i sak utan bifall men undanröjde skattemyndighetens beslut om skattetillägg. - Harry P. ansökte därefter om resning avseende taxeringarna. Regeringsrätten beslutade den 13 juni 1995 att avslå ansökningen. - I en ny ansökan yrkade Harry P. åter resning avseende inkomsttaxeringarna 1987 och 1988. -Regeringsrätten (1996-11-21, Wadell, Sjöberg, von Bahr, Baekkevold, Eliason): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 8 § första stycket 4 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall en ansökan om resning prövas av kammarrätten, om målet eller ärendet slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltningsmyndighet. Lagrummet fick sin nuvarande lydelse den 1 april 1995. Harry P:s förnyade ansökan om resning kom in till Regeringsrätten den 19 januari 1996. Hans taxeringar för de aktuella åren har slutligt avgjorts av taxeringsnämnden. Länsrätten och kammarrätten har nämligen funnit att förutsättningar för besvär i särskild ordning inte förelegat och således inte tagit upp de besvär som Harry P. anfört över taxeringarna till prövning. Harry P:s ansökan om resning skall alltså prövas av kammarrätten. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten tar inte upp ansökningen till prövning. - Regeringsrätten överlämnar ansökningen till Kammarrätten i Sundsvall för handläggning. (fd III 1996-10-15, Karlsson)