RÅ 1996 not 263

Not 263. Ansökan av Rolf N. om rättsprövning, alternativt resning. - Byggnadsnämnden i Gävle kommun beslutade den 14 september 1994 att anta detaljplan för fastigheten Trödje 1:37 i Hille i kommunen. - Sedan Rolf N. överklagat beslutet, avslog Länsstyrelsen i Gävleborgs län den 27 mars 1995 hans överklagande med följande motivering: Detaljplanen har tillkommit för att möjliggöra uppförandet av ytterligare ett fritidshus på fastigheten genom tillbyggnad av en gäststuga. Planen förutsätter att fastigheten delas i två fastigheter med minsta tomtstorlek 1 000 kvm. - Detaljplanen har en mycket begränsad omfattning och berör bara en fastighet. Länsstyrelsen delar klagandens uppfattning att stor varsamhet skall iakttas vid ny bebyggelse inom denna typ av områden. Enligt Länsstyrelsens uppfattning tar dock planen skälig hänsyn till kulturvärdena i området. Inte heller kan en eventuell risk för ökat permanentboende eller en ev. begränsning av utsikten från Rolf N:s fastighet utgöra skäl nog att inte anta planen. Länsstyrelsen finner vidare inga sådana formella brister i planförfarandet att antagandebeslutet skall upphävas. - Rolf N. överklagade beslutet och anförde bl.a. följande. Samrådet hade brister eftersom någon information angående planarbetet inte gavs innan planförslaget sändes ut. Planförslaget sändes ut under semestertid. Efter samrådet förändrades planförslaget utan vidare kommunikation. De synpunkter som framförts i samrådsredogörelsen hade inte beaktats eller upptagits som underlag varken inför byggnadsnämnden eller länsstyrelsen. Byggnadsnämnden hade överskridit sina befogenheter genom att anta planen, eftersom den innehöll ställningstaganden som inte var förenliga med översiktsplanens innehåll och rekommendationer vad gällde bl.a. begränsning av byggytorna. Genom stadsarkitektens medverkan i handläggningen hade jäv uppstått eftersom han varit sommarboende på fastigheten. -Regeringen (Miljödepartementet, 1996-06-19) avslog överklagandet och anförde som skäl: Regeringen finner att vad Rolf N. anfört om stadsarkitekten Gunnar Lidfeldts anknytning till fastigheten Trödje 1:37, inte utgör tillräckliga skäl att anse att kommunens handläggning varit oriktig på grund av jäv. - Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande vad gäller handläggningen av planärendet. Förslaget till detaljplan sändes till bl.a. Rolf N. för samråd. Samrådstiden angavs till den 23 juni - den 22 juli 1994. I sitt yttrande, daterat den 18 juli 1994, framförde Rolf N. flera invändningar mot planförslaget. Invändningarna bemöttes i en samrådsredogörelse daterad den 2 augusti 1994 och föranledde vissa ändringar av planförslaget. Efter samrådet bereddes samtliga berörda tillfälle att yttra sig. Rolf N. kom in med en skrivelse, daterad den 10 september 1994, där han framförde invändningar mot planförslaget. I utlåtande den 13 september 1994 bemöttes invändningarna, men de föranledde inte någon ändring av planförslaget. - Regeringen finner att kommunens handläggning av ifrågavarande detaljplan vad gäller bl.a. samrådsförfarandet uppfyller de krav som ställs på enkelt planförfarande enligt 5 kap. 28 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. - När det gäller byggnadsnämndens befogenhet att anta planen finner regeringen att ifrågavarande plan inte kan anses vara av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. Byggnadsnämnden har därför kunnat anta planen. - Regeringen finner att planens utformning inte kan anses medföra sådana olägenheter för Rolf N. i form av bl.a. försämrad utsikt att den av det skälet inte kan godtas. Planen kan inte heller anses innebära en felaktig avvägning mellan de olika intressen, som skall beaktas. Vad Rolf N. anfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva beslutet att anta planen. Överklagandet bör därför avslås. - Rolf N. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut, alternativt resning i ärendet. - Regeringsrätten (1996-11-21, Wadell, Sjöberg, von Bahr, Baekkevold, Eliason): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten, på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen, skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för sitt handlingsutrymme eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan inte heller anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. - Skäl för resning har inte framkommit. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen och förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd III 1996-10-16, G. Mattsson)

*REGI

*INST