RÅ 1996 not 266

Fördröjt läkarintyg, arbetsskadeförsäkring (avslag)

Not 266. Ansökan av Karin A. om återställande av försutten tid, alternativt resning i mål ang. arbetsskadeförsäkring. - Malmöhus allmänna försäkringskassa godkände genom ett beslut den 29 augusti 1991 Karin A:s ryggbesvär som arbetsskada och beviljade henne ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) t.o.m. den 30 november 1987. I ett kompletterande beslutsmeddelande den 9 oktober 1991 fann försäkringskassan att Karin A. inte var berättigad till ersättning enligt LAF för sjukdomsfall med början den 3 januari, den 3 april och den 12 september 1990 eftersom dessa sjukdomsfall inte ansågs vara recidiv av den godkända arbetsskadan och inte heller utlösts av ny skadlig inverkan i arbetet. Länsrätten i Malmöhus län avslog i dom den 15 november 1993 hennes överklagande. Kammarrätten i Göteborg fastställde i dom den 19 juni 1995 länsrättens dom. - I Regeringsrätten ansökte Karin A. om återställande av försutten tid för att överklaga kammarrättens dom, alternativt resning. Hon åberopade till stöd för sin talan ett läkarutlåtande den 23 januari 1996 av med. dr Bertil Hemborg och anförde bl.a. följande. Kammarrättens dom vann laga kraft den 30 september 1995. Före denna tidpunkt hade hon vänt sig till Bertil Hemborg och begärt läkarutlåtande för styrkande av hennes arbetsskada. Hon försummade dock att begära anstånd för att söka prövningstillstånd. Utfärdandet av läkarintyget dröjde osedvanligt lång tid. - Hon ansåg att det med hänsyn till innehållet i Bertil Hemborgs utlåtande fanns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. - I utlåtandet anfördes att övervägande skäl talade för att Karin A:s ryggbesvär fr.o.m. 1984 och allt framgent skulle betraktas som skada till följd av sådan skadlig inverkan som avsågs i 2 kap. 1 § LAF. -Regeringsrätten (1996-11-22, Tottie, Swartling, Nordborg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Karin A. fick del av kammarrättens dom den 30 juli 1995. Den sista dagen för överklagande var den 30 september 1995. Karin A. överklagade inte domen inom föreskriven tid. Det har inte visats att tiden för överklagande försuttits på grund av omständighet som utgör giltig ursäkt. Den försuttna tiden skall därför inte återställas. - Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Karin A. har inte visat att det föreligger i lagrummet angivna förutsättningar för ny prövning av frågan om rätten till ersättning enligt LAF. Resning skall därför inte beviljas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningarna om återställande av försutten tid och om resning. (fd I 1996-11-05, Bergström)

*REGI

*INST