RÅ 1996 not 287

Uppgifter hos Riksbanken om dagsvisa valutapositioner i banksystemet m.m. i samband med 1992 års valutakris

Not 287. Överklagande av Gunnar Ö. ang. rätt att ta del av allmän handling. - Gunnar Ö., Dagens Nyheter, begärde hos Riksbanken utlämnande avdels dagsvisa uppgifter om Riksbankens interventioner på valutamarknaden (avista och termin) under perioden den 1 september - den 30 november 1992, dels dagsvisa uppgifter (i miljarder kronor och i procent av tillåten limit) om det svenska banksystemets nettoposition i utländsk valuta under samma period. - Riksbanken (1996-08-27): Begärda uppgifter om Riksbankens interventioner. Enligt 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess hos Riksbanken för uppgift som angår rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs. - Riksbanken bedömer att uppgifter ner till dagsnivå skulle ge vägledning och underlag för slutsatser om Riksbankens framtida uppträdande på valutamarknaden vid en valutakris. Det kan antas att syftet med förutsedda åtgärder motverkas om uppgifterna röjs. - Framställningen i denna del avslås. - Uppgifter om Riksbankens interventioner på valutamarknaden (avista) ingår i de transaktioner som redovisas i de veckovisa valutaflödena. Terminstransaktionerna redovisas månadsvis med tre månaders eftersläpning. Uppgifterna kan erhållas efter hänvändelse till Riksbankens informationssekretariat. - Begärda uppgifter om banksystemets nettoposition. Enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs. - Riksbanken bedömer att även aggregerade uppgifter ner till dagsnivå kan, tillsammans med andra uppgifter, ge underlag för slutsatser om vilket eller vilka institut som gjort större transaktioner en viss dag. Hänsyn har tagits till den svenska bankmarknadens struktur och särskilt till förhållandet att den svenska valutamarknaden är koncentrerad till ett fåtal institut. Riksbanken anser därför att det kan antas att berörda institut lider skada om uppgifterna röjs. - Framställningen i denna del avslås. - Begärda uppgifter på månadsbasis kan erhållas efter hänvändelse till Riksbankens penning- och valutapolitiska avdelning. - Gunnar Ö. fullföljde sin talan och anförde i huvudsak följande. Riksbankens ledning hade vid flera tillfällen muntligen redovisat uppgifter om storleken på de interventioner som gjorts under enskilda dagar. Riksbanken hade vidare redan offentliggjort de veckovisa interventioner (avista + termin) som gjordes på valutamarknaden under år 1992. Det skedde i Riksbankens kvartalstidskrift Penning- & Valutapolitik 1993:1 (s. 6). Riksbanken hade därmed själv gjort avsteg från sin vanliga praxis att bara redovisa terminstransaktionerna månadsvis. Därmed torde inte heller föreligga några hinder mot att redovisa avista- och terminsinterventionerna även dagsvis. Riksbankens argument att "uppgifter ned till dagsnivå skulle ge vägledning och underlag för slutsatser om Riksbankens framtida uppträdande vid en valutakris" saknade relevans då Sverige numera tillämpade flytande växelkurs. Den penningpolitik som Riksbanken bedrev under 1992 års förhållanden kunde därför bara anses vara av historiskt intresse. Vad gällde begärda uppgifter om banksystemets nettopositioner var att märka att fråga inte var om nettopositionen för någon enskild bank. Därmed kunde det inte antas att något institut led skada av att uppgifterna röjdes. Till detta kom att sekretessbestämmelsen var utformad med ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. offentlighet var huvudregeln. - Regeringsrätten (1996-12-09, Wadell, Sjöberg, von Bahr, Baekkevold, Eliason): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess hos bl.a. Riksbanken för uppgift som angår rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs. - Enligt Regeringsrättens uppfattning finns det inte anledning anta att ett utlämnande av de begärda uppgifterna om de dagsvisa interventionerna kommer att motverka syftet med åtgärder som Riksbanken kan förutses vidta i samband med en framtida valutakris eller liknande situation. Gunnar Ö:s talan i denna del skall därför bifallas. - Enligt 8 kap. 5 § första stycket 1 sekretesslagen gäller sekretess i statlig myndighets verksamhet som består i bl.a. tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet för uppgift om affärs- eller driftsförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs. - Uppgifterna avseende banksystemets nettopositioner i utländsk valuta utgörs av sammanställningar avseende varje arbetsdag under tiden den 1 september - den 31 november 1992. Uppgifterna innehåller inte någon upplysning om enskilda banker eller andra företag. Med hänsyn till detta och omständigheterna i övrigt kan det enligt Regeringsrättens mening inte antas att något enskilt företag skulle lida skada om uppgifterna röjs. Även i denna del skall därför Gunnar Ö:s talan bifallas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver Sveriges riksbanks beslut och visar målet åter till Riksbanken för handläggning. (fd III 1996-11-12, Liljeros)

*REGI

*INST